Hemmagjorda bomber och terrorism


Dagens Nyheter har idag en artikel som handlar om vilka svårigheter luftfarts-
myndigheterna har att upptäcka hemmagjorda bomber.

DN: ”Om terrorister vill ta med sig sprängämnen ombord på flygningar är det inte alltför svårt, berättar Patrick Goede på Försvarets forsknings-
institut, FOI. Svenska myndigheter har dålig koll på hemgjorda bomber, anser han… …- Det finns tändsatser som går att tända med strömmen från en mobiltelefon eller mp3-spelare. Därför talar man om Ipodbombare. Strömmen tänder ett slags tändsticka som detonerar ett känsligt ämne, oftast kemikalien blyazid, som i sin tur detonerar huvudladdningen.”

Det är förvisso sant, men tidningen virrar till det lite för sig genom att tala om detonatorer, precis som om det krävdes för att tända en sprängladdning. Så är det inte alls och det vet alla som liksom undertecknad haft ett brinnande intresse för pyroteknik i unga år.

För när jag var 13-14 år gammal så var mitt främsta intresse bomber. Det var till och med så illa att några kamrater i Engelbrektsskolan kallade mig ”bomben”. En av mina ungdomssynder var att bränna av en rökbomb på Odenplan år 1959 så illdådet är preskriberat idag. Dessutom var beståndsdelarna, de kemikalier bomben var gjord av, oerhört lättillgängliga. Som mest hade jag ungefär 40 olika kemikalier i burkar i ett skåp, och som 13-åring kunde jag knalla in på Kebo-Graves kemikalieförsäljning vid Vanadisplan och köpa dem direkt över disk.

Nej, jag tänker inte lämna ut några recept.

En terrorist som har målet att spränga en bomb har inga större svårigheter att göra det utan att behöva använda tändstickor eller någon detonator som DN skriver om. Det finns mängder av metoder och preparat som självantänder och det enda som krävs är att man experimenterar fram proportionerna för att kunna uppnå den ungefärliga fördröjning man önskar.

Använder man en sådan metod, och dessutom en kemikalieblandning i själva bomben som har tillräckligt snabb brinntid så är det inga problem att få igenom en väska innehållande något kilo av detta in i ett flygplan. Man behöver ju inte ens ha det som handbagage.

De som verkligen kan alla knep är förstås kemisterna och inte några före detta pyroteknikintresserade. Före detta eftersom jag hade en kamrat som var oförsiktig när han skruvade på ett burklock. Idag skulle jag aldrig våga blanda kemikalier som jag gjorde som nybliven tonåring men jag antar på rätt goda grunder att en människa som har för avsikt att spränga en Boeing 747 inte har samma betänkligheter.

Andra bloggar om: , , , , , ,

[tags]politik, terrorism, bomber, pyroteknik, sabotage, flygplan, flygsäkerhet[/tags]


Ett svar till “Hemmagjorda bomber och terrorism”