Idag är det julafton en av årets lyckligaste dagar för många människor på jorden som firar denna högtid. Själv har jag haft förmånen av bra julaftnar i alla år, även då jag var ung jourläkare på Falu lasarett julaftonen 1973. Det var en varm och trevlig stämning bland oss som var i arbete på akuten.Detta inlägg skrevs för länge sedan, men jag tycker det är aktuellt. Och det har direkt anknytning till Stefan Einhorns inlägg ”Ge tills du dövar samvetet och ge sedan ännu mer” på DN Debatt julafton 2013, vilket kort berörs nedan. Att ge till behövande medmänniskor, som tiggare på trottoaren, är dock en självklarhet. ”Det är saligare att giva än att taga”.
DN:s ledare idag påminner oss om att vår stora författare Astrid Lindgren sade ”Själv känner jag mig som socialist”.. DN skriver ”I sitt skrivande, liksom i tidens debatter, hittade Astrid Lindgren med stor precision den svagare parten och ställde sig tätt intill. Det är ett perspektiv som ofta ger hennes berättelser sälta. Någon rätt igenom harmlös sagotant var hon inte. Det präglade också hennes engagemang. Hon solidariserade sig med Lasermannens offer, tog stark ställning mot främlingsfientlighet och ömmade inte minst för de kurdiska familjerna Sincari..” Liksom andra socialister och Jesus, eller hur?
Inte alla vänsterbloggare är intresserade av religion, men jag är det. Inom kristendomen, som jag föddes in i är julen en religiös högtid som firas till minnet av Jesus födelse. Oändligt mycket har skrivits om Jesus, som väl tillsammans med Muhammed, Buddha, Aristoteles, Platon, Konfucius, Isac Newton, Charles Darwin, Albert Einstein, och Karl Marx, är en av dem som påverkat mänskligheten mest.
Boken ”Upprorsmakaren – Berättelsen om hur Jesus från Nasaret blev Jesus Kristus” av den mycket meriterad religionshistorikern Reza Aslan slog ned som en bomb bland religiöst intresserade. Se blogginlägget ”Jesus Josefsson – en stor revolutionär” 8/6.
Jesus var småfolkets man. I en berömd scen drev han ut månglare ur templet och han var i opposition till de skriftlärda som var en grupp i maktens tjänst vars insatser skulle hålla folket i schack. Han tog ställning för den fattiga änkans skärv, fäste uppmärksamhet på medmänskligheten hos den barmhärtiga samariten och tog till sig en kvinna med ganska ”tvivelaktigt” anseende. ”I takt med att Jesus förkunnelse blev mer påträngande och konfrontatorisk röjde han i ord och handling alltmer en djup fientlighet mot översteprästen och det judiska religiösa etablissemanget.” Att han såg sig som Människosonen var var inte unikt för tiden efter vad jag förstått efter läsning av böcker av Jonas Gardell och Lena Einhorn.
Sista kapitlet Reza Aslans bok handlar om Jesus broder ”Jakob den rättfärdige” För de första Jesus-trogna var Jakob den store auktoriteten. Han stenades till döds, dömd av en av översteprästerna Hannas. De 300 första åren av kristen och judisk tradition tydligt visar Jakobs ledande roll.
Varför är Jakob ”biskoparnas biskop” i den tidiga kyrkan
närmast utraderad i Nya Testamentet (NT) och marginaliserad till förmån för Paulus?
I Jakobs brev framträder hård kritik av de rika ”Ni som är rika: gråt och klaga över de olyckor som ska komma över er”….”ert guld och silver rostar och rosten skall vittna mot er och förtära er kropp som eld”.. ”den rike skall vissna bort mitt i all sin strävan”. Reza Aslan skriver ”Jakobs glödande dom över de rika kan vara förklaringen till att han drog på sig vreden från den snikne översteprästen Hannas vars far hade försökt att utarma byprästerna genom att stjäla deras tionden.” Jakobs brev avspeglar Jesus ord inom olika områden. Jakob förkastar Paulus idé att enbart tron ger frälsning. I polemik hävdade Jakob ”Liksom en kropp utan livsande är död så är tron utan gärningar död” (Jakob 2:26).
Kyrkomötet i Nicea år 325.
Detta avgörande möte med 2000 romerska biskopar pågick i månader i Nicea i Turkiet och inleddes av den mäktige kejsar Konstatin i Rom. Biskoparna skulle inte få resa hem förrän de löst frågan om Jesus natur (vis människa eller Guds son?) och hans förhållande till Gud. Stor oenighet hade hela tiden rått om detta efter Jesus död. Efter upprörda diskussioner enades man om att Jesus var Gus verklige son och av samma väsen som Gud. Tron på detta och på den Helige Ande blev det centrala i den niceanska trosbekännelsen, en stor seger för Paulus syn. Banden till Jerusalem, lagen och gärningarna var kapade.
I stället för klasskamp mot de rika och ett slags socialistiskt samhälle fick man fick en ny religion som också stöddes av kejsaren och som inte kritiserade de rika, som Jesus och Jakob hade gjort. Är det någon som associerar till reformismens framväxt inom den marxistiska socialdemokratin i slutet av 1800-talet?
Lass Berg menar i boken ”Skymningssång i Kalahari – hur människan bytte tillvaro” att det finns grundläggande förhållningssätt som de allra flesta föds med, i alla kulturer, i alla tider, och som är väl sammanfattat i de stora världsreligionerna. Det är centrala mänskliga erfarenheter.
”Ingen av er är troende förrän han önskar för sin broder det han önskar för sig själv” (Islam);
”Det du inte vill att människor ska göra mot dig, det skall du inte heller göra mot dem” (Judendom).
”Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv” (Buddhism).
”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (Kristendom) (a.a., sid 60).
Forskning har visat att handlingen att ge något åt någon ofta medför större lycka, större självtillfredsställelse än då man får något från någon. Man har funnit ungefär samma förändringar i hjärnans belöningssystem av osjälviska handlingar som av annat som ger tillfredsställelse, alltifrån sex till fysisk träning, god mat och fina naturupplevelser. Detta har bekräftats vetenskapligt, bl.a. i ett experiment av professor Martin Ingvar och medarbetare på Karolinska Institutet. Detta var temat i Stefan Einhorns debattartikel i DN. Stefan Einhorns inställning om ökad givmildhet, tolerans och förståelse är tilltalande, men han saknar enligt min mening anknytning till dagens ekonomiska system, klasser och socioekonomiska förhållanden.
Kan någon se ett samband mellan kapitalism och jul? Vem tjänar extra på människors osjälviskhet med jultomten som symbol?
Men religionen har trots sitt budskap om medkänsla och solidaritet också varit en källa till krig och olyckor, till korstågen, wahhabistiska krigare, och inkvisitionen och till att förneka, förfölja och försena spridning av forskning. Den har använts av de härskande i årtusenden för att förtrycka folket och de fattiga. Jesus kända uttalande ”Om någon slår dig på ena kinden så vänd den andra till” manar till att utstå förtryck och orättvisor – men å andra sidan drev han ut månglarna ur templet. Skedde detta verkligen utan våld?
Karl Marx’ karakteristik ”Religion är opium för folket” är då högst förståelig och väl underbyggd. Lyckan var inte att finna på jorden, men kunde erövras i himmelriket genom att acceptera den egna ofta eländiga, orättvisa tillvaron. Detta står inte i motsättning till att enskilda människor och enskilda präster inspirerats av Jesus till ett slags socialistiskt synsätt (Oskar Romero, ”Gösta Berling”, t.ex.). Många har också inspirerats till medmänsklighet och goda gärningar av relgion, många andra av andra skäl, men religion har också lett till intolerans, skenhelighet etc.
I sin utmärkta bok försöker Lasse Berg sammanfatta forskningen om människans ursprung och ”väsen”. Forskarna menar, bl.a. på basis av utgrävningsfynd och studier av fossil att relationer mellan de tidiga människorna inte främst karakteriserades av aggression utan av samarbete. Man bar mat till varandra, män och kvinnor hjälptes åt med ungars försörjning och överlevnad. Våra förfäder levde i parförhållanden i motsats till aporna. Det är sannolikt att samarbetsförmågan var en viktig faktor i det tidiga människosläktets kamp för tillvaron för att nu uttrycka sig a la Darwin, att det var ett selektionstryck (genetisk och kanske socialt via epigenetiska effekter) som gynnade överlevnandet för de som kunde samarbeta.
I sin utmärkta bok ”Den solidariska genen : anteckningar om klass, utopi och människans natur” gör Göran Greider en smått imponerande genomgång av den vetenskapliga litteraturen kring frågan om ”människans väsen”Hierarkier, klasser och Karl Marx När människan sedan började bruka jorden – av avgörande betydelse – för människosläktets framväxt uppkom sociala och ekonomiska skillnader. Hierarkier, beskattning och byråkrati blev nya inslag, liksom i ökad utsträckning strider och krig om tillgångarna. Karl Marx menade att klasskampen var en röd tråd i människosläktets historia, ett mycket känt synsätt som det finns omfattande empiriskt stöd för. Han menade att människans vara (värderingar etc.) främst bestämdes av det samhälle man fanns i.
Kapitalismen motverkar samarbete
Det helt dominerande produktionssättet, kapitalismen, är inte grundat på samarbete. Kapitalismen är snarare grundad på konkurrens mellan olika företag, där var och en strävar efter största möjliga vinst. Vidare på att en liten grupp, kapitalisterna, får vinst på andras arbete (utsugning) för att använda denna efter eget gottfinnande och inte för samhällets bästa. Konkurrens i sig kan vara sporrande, inte tu tal om detta. Men ett produktionssystem som baseras på vinstintresse, där en liten, liten minoritet fattar besluten med ingen eller begränsad insyn från folkmajoriteten är inte demokratiskt och inte heller optimalt då det gäller att på bästa sätt nyttja jorden begränsade resurser och låta alla få en rimlig del. Kapitalismen har inneburit kraftigt ökad produktion och produktivitet, men dess svagheter är tydliga:
-33 % av jordens befolkning lever i stor fattigdom (FN, 2011);-De ekonomiska skillnaderna inom länder och mellan många länder har ökat. Forskning har visat att det finns ett tämligen starkt samband mellan graden av ekonomisk ojämlikhet i ett land och nivån av ohälsa och sociala problem (Wilkinson & Pickett. Jämlikhetsanden. Se t.ex. min recension i Läkartidningen 2010, www.lakartidningen.se/arkiv).
Boston Consulting Group har nyligen rapporterat att 0,1 % av jordens invånare kontrollerar mer än 20 % av tillgångarna på jorden;
-20 % av tillgångarna hos världens miljardärer skulle räcka till för att ge alla jordens invånare tillräckligt med mat, skolunderbyggnad och hälso- och sjukvård enligt vissa beräkningar (Toussaint & Millet. Debt, the IMF and the World Bank. Monthly Review Press, 2010);
-Deras förmögenheter har främst skapats av andras arbete;
-Kapitalismen utgår inte från en analys av vilka behov som främst behöver tillgodoses. I så fall skulle fattigdom, mat- och vattenbrist snabbt försvinna;
-I en demokratisk planerad humanitär ekonomi skulle alla få arbeta;
-I stället för företagshemligheter och reklam av osäker kvalitet behövs samarbete (Hur många miljarder skulle sparas om läkemedelsbolagen delade på kunskap och forskning?)
-I stället för allt allvarligare och redan delvis irreversibel klimatförstöring behövs samarbete;
-I stället för ökad rustning (f.a USA har rustat kraftigt efter kalla krigets slut, svarar för närmare hälften av jordens militärutgifter, har 700 militärbaser och bedrivit angreppskrig i råvarurika Irak och Afghanistan. I USA, lever drygt 40 miljoner på matkuponger, och medianlönen har ej ökat sedan 1974 enligt statistik).
Största hindret för en verkligt demokratisk, ansvarsfull och humanitär ekonomi är dels vinstintressen hos en mycket liten grupp som kontrollerar och kontrolleras av kapitalismen och dels förkrossande ideologiskt försvar av dagens läge.
Största tillgången för att genomföra den nödvändiga genomgripande förändringen är samverkan mellan den stora majoriteten av människor på jorden baserad på ökad insikt och solidaritet. Klasskamp för ökad rättvisa.
Större insikt hos folket?
I en opinionsundersökning juni-oktober 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (BBC World Service. Poll. Wide dissatisfaction with capitalism – twenty years after fall of Berlin wall). Endast 11 % menade att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. Dubbelt så många som 11 %, 23 %, menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ett nytt ekonomiskt system ”a new economic system” behövdes. En majoritet, 67 %, menade för övrigt att regeringar borde fördela välstånd mera jämnt.
En annan opinionsundersökning i USA 2009 fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 april 2009. Man kan också notera att 45 % av de svarande i en opinionsundersökning i USA år 1987 trodde att det berömda uttrycket Karl Marx Kritik av Gotha-programmet (De tyska socialdemokraternas program 1875) ”från var och en efter dennes förmåga, till var och en efter behov” fanns inskrivna i USA:s författning. (Poll on Constitution Boston Globe Magazine 13 september 1987.
ALLTSÅ, en annan med demokratisk och mer jämlik värld är inte bara möjlig – den är nödvändig och den har stöd i människosläktets utveckling och genetik.
God Jul och Gott Nytt År till Dig som besökt denna site – och till andra
intressant.se jinge människan, kapitalism, moral, religion, USA, hjälpsamhet Karl Marx, Lasse Berg jul Jesus, jultomte socialism klass, klasskamp
DN Debatt 24/12 2013DN:s ledare Julafton 2014 SvD 24/12 Apostlagärningarna – blogg Aletheia -blogg Humanistbloggen Fotolasses blogg Röda Malmö Knut Lindelöf DN Debatt 24/12 Bloggaren Peter Linden BBC-undersökningCleveland LeaderSKP-blogg Anders Svenssons bloggDN 23/12 Karin BojsDN 10/2 2012 DN 4/10 2012 DN 23/8 2012
Nina Björkn DN 19/9 2012SVD 2/5 2012Expressen Aftonbladet 7/8 2012 DN1 2011 DN2 2012 DN3 2011 SVD1 2011 SVD 2011