Försvar för usel skolpolitik


PÅ DN Debatt skriver idag Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Tomas Tobé ”Vi måste prioritera det som har stöd i forskning och erfarenhet” I själva verket har moderaternas och alliansregeringens skolpolitik varit den motsatta. Att de röd-gröna inte tar bestämt avstånd från den är för sorgligt.

De svenska skolelevernas dåliga resultat i PISA-studien har förvisso uppmärksammats.Det vore mycket intressant att se hur de svenska resultaten fördelar sig på offentliga skolor och på friskolor av olika slag, och studera korrelationen mellan skolors genomsnittliga betygsnivå i relevanta ämnen, samt resultaten på proven.

Utbildningsminister Björklund har en tydlig tendens att skylla på den tidigare regeringen. Jag vill på intet sätt försvara socialdemokraternas skolpolitik, men nog kan man vända en nedåtgående trend snabbt med bra skolpolitik. Det var slående att ingen av de flera intervjuade berörde frågan om skolans organisationsform. Har den kraftigt ökade privatiseringen någon betydelse? Det finns goda skäl att tro det.

I artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten hävdade ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Tobé citerar inte detta tunga vetenskapliga dokument, lika litet som Björklund. Forskarnas slutsatser:

* ”Några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet finns inte, däremot ger det upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras”.

* ”Det går inte bra för den svenska skolan. Vi tappar stadigt positioner i jämförande internationella test; trenden är entydig över drygt 15 år. På 1990-talet genomgick det svenska skolsystemet en snabb och kraftig förändring från statlig centralisering till decentralisering och tillåtande av skolverksamhet i privat regi.”

* ”Den ökade segregationen och de ökande klyftorna mellan skolor, och mellan elever beroende på var man går i skolan, är ett mycket allvarligt problem. Det kan leda till att ungdomar som växer upp i socialt utsatta områden ges betydligt sämre möjligheter till framtida högre utbildning.”

* ”Grunden för den svenska skolan har varit och ska enligt skollagen vara en så likvärdig utbildningsmöjlighet som möjligt, och här ser vi en snabb försämring i den svenska skolan.”
Skola untitled

* ”Det svenska skolsystemet är i ett avseende närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. En engelsk forskare betecknade under symposiet det svenska systemet som ”till höger om högern”
* ”Man kan konstatera att det nuvarande extrema svenska systemet kom till utan att man utredde det innan, gjorde konsekvensanalyser, följde det med forskning eller utvärderade effekterna.”

* ”Vi kan inspireras av det finska exemplet. Gör om våra skolor så att de blir likvärda, utan den nuvarande marknadsbetingade (och ofta populistiskt präglade) profileringen i olika riktningar. Segregationen inom skolsystemet måste så långt det går motverkas. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras. Slutligen, och kanske viktigast, bör lärarnas utbildning och status förbättras och deras arbetsvillkor reformeras i grunden.”

* ”Kommunaliseringen i början av 1990-talet under dåvarande utbildningsministern Göran Persson var ett steg i fel riktning.”

Följaktligen skriver moderaternas talesman ”Vi säger nej till att göra den svenska skolan statlig”. Det gäller att tala om vikten av vetenskaplig kunskap och samtidigt strunta i den, Tobé! Jag tillhör de många som menar att en statlig skola men en tydligt ansvarig instans underlättar förbättringarna.

I skolfrågan förespråkar jag en åsikt som inte delas av alla inom vänstern. Jag är anhängnare av kunskapskrav, kunskapskontroll, läxor, läxförhör och betyg i tidigt skede. Socialdemokratin förespråkade sådant en gång i tiden. Folkbildning var viktigt. Jag har lyckan att vara så pass gammal att jag fick åtnjuta rätten till betyg redan i årskurs 1, och nationella prov, ”standardprov”, i årskurs 4.

På DN Debatt presenterades tidigare i år antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av Daniel Suhonen (S) och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skrev:
Skolan och klass untitled

* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. *
Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.

* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.

* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.

* Den nära nog fria etableringsrätten, ­bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar.

* Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.

Riskkapitalet och spekulanterna skor sig på bekostnad av skattebetalarna och barns framtid!

På DN Debatt 19/8 skrev professorn i pedagogik Gunnel Cornerud ”Reformtrötthet hotar kvaliteten. Oförutsedda effekter av skolreformerna har ­radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Den nödvändiga tilliten mellan ­lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer – gör inte skolan till en valfråga.” I motsats till henne tycker jag visst att skolpolitiken bör vara en valfråga. Hennes inlägg innehåller många viktiga aspekter, även om hon bortser från den viktiga frågan om friskola. Hon skriver bl.a. att två forskare i USA ”har studerat tjugotre reformer i USA och dragit slutsatsen att politiska skolreformer vilar på tre faktorer: ideologi, bästa gissning (”best guess”) och hopp. Reformer har sällan stöd i forskning, tvärtom kan de vara helt motstridiga forskningens resultat.” Och inget talar för att Sverige ligger bättre till, snarare tvärtom.

Aktuella förslag.

* Använd vetenskaplig kunskap och en jämlikhetspolitik i utformningen av skolan!
* Avskaffa friskolorna helt
* Betygen ska vara rättvisa och kan vara den fattiges vän. Nu är det orättvis betygsinflation i kampen om elever och vinster.
* Förbättra lärarnas ställning


intressant.se, , , , , , , , , , , , , ,, ,

DN Debatt 4/1DN Debatt 4/12 DN 4/12 DN:s huvudledare 4/12 Bilderblogg 3/12 Högbergs tankar Knut Lindelöf DN Debatt 5/11Dagens Arena 6/11 DN Debatt 11/10 Lena Sommestads blogg 18/9 DN 19/9 DN 19/9DN 21/9 DN Debatt 19/8 FotolasseStefan Lindgrens blogg DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henrik Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT

  1 comment for “Försvar för usel skolpolitik

  1. Sara
    5 januari, 2014 at 03:59

    Marxistiskt lästips: ”En skola i tiden”
    http://tinkzorg.wordpress.com/2014/01/04/en-skola-i-tiden/

Comments are closed.