”Förintelsens dag” – Ökad nazism i Ukraina? Rasism i Israel?

Idag är Förintelsens dag som är den dag då Auschwitz befriades av Sovjetunionens Röda Armén.

Auschwits befrias Detta var det största av nazi-Tysklands många koncentrations- och dödsläger. Redan i mitten av år 1944 hade Sovjet befriat och rapporterat från koncentrationslägret Majdanek med ord och bilder, men deras allierade Storbritannien och USA och andra misstrodde uppgifterna. Målgruppen för avrättandet var främst judar, romer, kommunister och t.ex. homosexuella.
Huvudfienden för Hitler-Tyskland var hela tiden Sovjetunionen, som förgäves försökte få en allians med Storbritannien och Frankrike mot Tyskland under 1930-talet.
Auschwitz
Med anledning av detta och då Ukraina rehabiliterar gamla nazister, tillåter nazistiska grupper och ger nazister framträdande positioner sker här en återpublicering från Ukrainabulletinen nr 1 2015.
Samling mot rasism och fascism som också finns på Facebook-sidan för ”Aktivister för fred.”Aktivister för fred

Jag publicerar nedan artikel nr 1 (avkortad) och nr 3.

Artikel 1 av 4.
27 januari: Hylla judiska partisaner och förakta nazikollaboratörer

Till minne av dessa judiska partisaner återpublicerar idag Ukrainabulletinen fyra artiklar.

1. Judiska partisaner anklagas för folkmord

2. Timothy Snyder: Judiska partisaner orsakade tyska övergrepp

3. Folkmördare blir nationalhjältar:
“Ära till Ukraina – Häng kommunister!” https://www.facebook.com/aktivisterforfred/posts/734954050001340

4. Så såldes historiska enigheten mot antisemitismen ut

Men först ta dig tid tll musik, lite länkar till inspelningar av den judiska partisansången.

med bilder av många judiska parisaner och framförd I den militarmusikstil som var tänkt

Modern version: Chava Alberstein – ZOG NIT KAYN’MOL (Jewish Partisan’s Anthem)

Ghettots sånger, inspelade 8 januari 1981 | Längd 28 min | Arbetar- och partisansånger på jiddisch samlade och framförda av Hai och Topsy Frankl. https://www.oppetarkiv.se/video/1350988/ghettots-sanger
Den underbara judiska partisansången sjungs ofta under minnesstunder för Förintelsen offer. Den föddes i Vilnius ghetto som hyllning till det desperata judiska Warszawaupproret. Ta dig tid till att lyssna på denna fina sång på jiddish. Den uppstod i den judiska partisanmiljön i Litauen. Fortfarande finns flera överlevare kvar I 90-årsåldern. De kämpar än mot att nazikollaboratörer hyllas med judiska partisaner stämplas som folkmördare.

Judiska partisaner anklagas för folkmord Artikel 1
Det låter som ett påhitt. Att de som överlevt förintelsen och gjort motstånd anklagas för att vara delaktiga i folkmord. Men det är ett led i en omskrivning av historien där judemördande kollaboratörer görs till nationalhjältar som inte bara förekommer i Ukraina.
I Litauen har det blivit sant.
Det började när Yitzhak Arad gjorde framsteg efter många år i sitt segdragna arbete för att få litauer fällde för deltagande i folkmord på judar. Den antisemitiska högertidningen Respublika publicerade då en artikel som anklagade Arad för att vara en krigsförbrytare.
Två månader senare agerade riksåklagarämbetet med en brådska de saknat när det gällde att få litauiska deltagare i judemorden fällda och i fängelse. De startade en “förundersökning” där Arad kallades att vittna rörande anklagelser mot en sovjetisk partisangrupp. Israel vägrade dock utlämna Arad. Urvalet av vilka som anklagades hade skett på etniska grunder eftersom bara judar anklagades. 2008 startade en ny undersökning utan specifika anklagelser som utökades till att också inkludera två kvinniliga partisanveteraner, Fania Yocheles Brantsovsky och Rachel Margolis. Fortfarande är ingen av dessa två undersökningar nedlagda.
Förintelseöverlevarna kvarstår “under undersökning” i utredning om krigsförbrytelser som i Litauen betraktas som folkmord på litauer.
Dalia Grybauskaite, är Litauens president. Hon vägrar stödja de judiska partisanernas sak och stödjer lagstiftning för att straffa dem som hävdar att bara judar utsattes för folkmord och inte litauer. Hon utsågs till Ukrainas främsta stöttepelare 2014 av Institute of World Policy som är en ukrainsk stiftelse med Carl Bildt som rådgivare.

Yitzhak Arad föddes 1926 och anslöt sig till Sioniströrelsen Ha-No’ar ha-Tsiyyoni och var aktiv i den underjordiska rörelsen i ghettot. 17 år gammal gick han med i den sovjetiska partisanrörelsen 1943, det enda sättet för judar att slåss mot Naziockupationen. Han emigrerade till Palestina 1945 och gjorde militär karriär som chef för militärens utbildning. 1972 startade han en akademiska karriär som historiker. Han var med och grundade Förintelsemuseet Yad Vashem i Jerusalem och blev dess direktör under 21 år 1972–1993.

Fania Yocheles Brantsovsky förlorade hela sin familj i Förintelsen. Hon lyckades ta sig ut ur ghettot i Vilnius strax innan den slutliga förstörelsen och tog sig till ett underjordiskt skogsfort i Rudnitsker vald. Här fanns 100 judiska partisaner och en handfull andra knutna till den sovjetiska partisanrörelsen. Brantsovsky föddes 1922 och guidar fortfarande till antinazistfortet som står och förfaller trots att det är listat som en av de mest viktiga platserna i världen för att minnas det judiska arvet. En plats där judar inte bara är offer utan också stred för sin sak.”
I resten av artikeln presenteras också Rachel Margolis och Joseph Melamed som också deltog i partisaneras kamp mot nazismen.

Folkmördare blir nationalhjältar Artikel 4
“Ära till Ukraina – Häng kommunister!”
Det fascistiska kampropet från 1930-talet Ära till Ukraina togs upp igen under Europmajdanupproret mot den tidigare presidenten Janukovitsj. Som slogan gjorde det sig mycket populärt i breda lager under vintern 2013-2014. Nu har Ljajsko som leder ett av partierna i regeringskoalitionen med 8 procent av rösterna i senaste valet moderniserat uttrycket med tillägget – Häng kommunister!
Det ligger rätt i tiden. Redan i samband med det våldsamma maktskiftet i februari förra året åkte högerextrem milis runt och välte över 200 Leninstatyer. Den som protesterade blev grovt misshandlad. Kommunisterna och vänstergrupper som motsatte sig maktskiftet fick sina partilokaler stormade, medlemslistor beslagtagna och flera medlemmar mördade.
lofven-poroshenko

Redan under hösten 2014 gick president Porosjenko ut och hyllade de fascistiska ukrainska organisationerna UPA och OUN som bägge deltog i folkmord på judar och polacker och leddes av Stepan Bandera.


Nu ska steget tas fullt ut. Parlamentet har antagit ett lagförslag som förbjuder ifrågasättande av Sovjets “kriminella totalitära karaktär kommunistregimen.” Förbudet gäller även nationella symboler i Sovjetunionen och namnbruket av tidigare ledare för kommunistpartiet i städer, byar och gator.
Samtidigt som kommunism förbjuds så förbjuds också nazismen, åtminstone den tyska sorten. För samtidigt som ut-ländsk fascism förbjuds så ska det i framtiden bli straffbart att vara kritisk mot ukrainska fascister. I praktiken riktar sig lagen enbart vänsterut. Upp till fem års fängelse hotar den som bryter mot den nya historie-skrivningen.
I Jerusalem Post oroar sig Efraim Zuroff på Simon Wiesentalcentret: “Beslutet om ett förbud mot nazism och kommunism likställer den värsta folkmordsregimen i mänsklighetens historia med regimen som befriade Auschwitz och hjälpte avsluta skräckväldet i Tredje riket”

Han säger också:
“I samma anda vänder beslutet att hedra lokala nazistiska kollaboratörer och ge dem särskilda förmåner Hitlers hantlangare till hjältar trots deras aktiva och nitiska deltagande i massmord på oskyldiga judar. Dessa försök att skriva om historien, som är vanliga i hela post-kommunistiska Östeuropa, kan aldrig radera de brott som begåtts av nazistiska kollaboratörer i dessa länder, och bevisar bara att de tydligt saknar de västerländska värderingar som de påstår sig ha anammat genom deras övergång till demokrati “
HALYA COYNASH
Kharkiv Human rights protection group.
“ett obegripligt beslut, särskilt som lagförslaget hastigt kastats fram i parlamentet och behandlingen inte föregåtts av någon som helst offentlig debatt där olika åsikter kunnat brytas mot varandra. … man ger de upproriska i östra Ukraina, för att inte tala om Ryssland, en ovärderlig skänk i propagandakriget mot styret i Kiev.”
Bandera - Maj W 160729Nazistledaren Bandera i Ukraina står staty
Wikipedia. ”Europaparlamentet, Ryssland och Polen officiellt har uttalat sig om Bandera som nazikollaboratör och delaktig i massmord”
VOLODOMYR ISHCHENKO
Sociolog vid Nationella Universitetets Kyiv-Myhola akademi och direktör för Center för Social- och Arbetslivsforskning, Kiev
“Innebörden av detta är så brett att den kan omfatta allt. Det kan bli en möjlighet för nationalisterna att åtala historiker som visar en principiell ståndpunkt mot den ukrainska nationalistiska rörelsen under andra världskriget. Skulle några landvinningar inom Sovjetunionen erkännas innebära att du avvisar detta system “kriminella totalitära natur” eller inte?”
DAVID MARPLES
Historiker
“Ukrainas vänner kommer att ha svårt att acceptera både visdomen och tidpunkten för en sådan simpelt och extremt dumt dekret som undviker komplexa problem …Var denna råa snedvridning av det förflutna verkligen nödvändigt? Kan man lagstifta om historiska händelser och formationer på ett sådant sätt? Lagen verkar skadlig för de värden som höjdes till skyarna under Euromajdan”
SR Ukraina
TORSTEN KÄLVEMARK
Teolog och kulturskribent

“Innan den lag som parlamentet beslutat om träder i kraft måste den skrivas under av president Porosjenko och hans hållning blir därför ett test på Ukrainas vägval. I bästa fall kan han kanske tveka efter påtryckningar från en internationell opinion. Å andra sidan måste han ta hänsyn till den politiska verkligheten i Ukraina där det är de ultranationalistiska strömningarna i landets västra del som i stor utsträckning sätter den politiska agendan.”

Så synd att Israel blivit en apartheidstat!

i Andra om: Ukraina, ,
, , , , , , , , , , , , , ,

  2 comments for “”Förintelsens dag” – Ökad nazism i Ukraina? Rasism i Israel?

  1. M
    27 januari, 2017 at 19:59

    EU politikernas bristande mod att framföra kritik mot Maidan ”revolutionen”, en artikel av den tyske journalisten Lutz Herden i (den tyska) veckotidningen Freitag, som Sputniksnews översatte:

    EU ‘Lacks Courage to State the Obvious: Maidan Radicals Were Never Democratic’

    Analyzing the problems in German and European policy toward Kiev, Freitag contributor Lutz Herden says that the main issue is that the EU’s leaders still haven’t worked up the courage to admit the obvious: post-Maidan Ukraine has not become a democratic state; meanwhile, radicals and nationalists have built up significant political clout

    In his article for the German weekly, Herden suggested that Europe’s policy toward its client state in Kiev has put it in an awkward position: Brussels has taken on the role of political sponsor, which has in turn forced them to turn a blind eye to some of the more unpleasant ‘features’ of Ukrainian politics and the Ukrainian political process.

    For example, the journalist recalled, while the events which took place in central Kiev in late 2013 and early 2014 have been categorized as a ”democratic revolution” organized against ”a corrupt oligarchy around President [Viktor] Yanukovich,” it’s not customary to discuss the ”chauvinistic, sometimes fascist-like savagery” used by the Maidan protestors during the upheaval. This included nationalist protestors’ use of imagery of iconic Nazi collaborator Stepan Bandera, at whom politicians, including from Germany, failed to take offense.

    It was surprising, Herden said, to see European officials simply ignore the ”revolutionaries’” use of Bandera as a hero figure, given his fighters’ responsibility for the massacre of tens of thousands of Ukrainian Jews and Polish civilians in western Ukraine during the Second World War.

    At the same time, the journalist noted, the nonchalance with which European leaders accepted the change of power in Kiev leads to questions about their actual commitment to democratic ideals. After all, he recalled, President Yanukovych had been elected, under EU observance, in elections in 2010 that have been described as free and fair.

    Furthermore, Herden suggested that throughout the Ukrainian crisis that began in 2014 following Maidan, European officials demonstrated a poor knowledge of history, including the fragile nature of Ukraine’s statehood, and the country’s fundamentally binational character.

    For instance, he noted, the loud international scandal surrounding Crimea, whose return to Russia in March 2014 soured relations between the West and Moscow, had historical roots going back decades. The journalist recalled that the March 2014 referendum was not the peninsula’s first, and that in 1994 too, Crimea’s inhabitants voted to secede from Ukraine, with a 78.1% majority voting in favor.

    Before that, in 1992, the peninsula’s regional parliament – the Supreme Council, declared independence with the intention of rejoining Russia, but was shot down by Kiev and by then-Russian President Boris Yeltsin. Nor is it impossible to forget that Soviet leader Nikita Khrushchev signed Crimea away to the Ukrainian Soviet Republic in 1954, without parliamentary approval or popular plebiscite, Herden wrote.

    As for the gruesome civil war which broke out in eastern Ukraine in the spring of 2014, there too, the journalist said, the history of the early Soviet Union, and Soviet leaders’ transfer traditionally Russian-populated regions to the Ukrainian Republic in the early 1920s cannot simply be written off. After all, he noted, the fledgling self-proclaimed Donetsk and Lugansk People’s Republics had their historical roots in projects such as the Donetsk-Krivoy Rog Soviet Republic of 1918.

    Following the victory of the Maidan coup in February 2014, Herden recalled, the new authorities ”made no secret of their nationalist Ukrainian orientation,” and promised to abolish Russian as an official language. Authorities were emboldened by their Western patrons’ failure to appreciate the Russian factor in modern Ukraine, thus ”accelerating [the country’s] disintegration.”

    Ultimately, Herden stressed, European politicians’ ignorance and disregard for the facts surrounding the Ukrainian crisis has become somewhat of a ‘distinctive attribute’ of contemporary European politics: the superficial alliance that has formed between Brussels and Kiev has forced Europe to turn a deaf ear to the kinds of xenophobic and undemocratic rhetoric and behavior emanating from Ukraine’s politicians.

    ”Courage [to seek] the truth is the elixir of realpolitik,” the journalist noted. And part of that courage must be to admit past mistakes and to fight against untruths, he added.

    https://www.freitag.de/autoren/lutz-herden/wozu-denn-den-fakten-glauben
    https://sputniknews.com/europe/201612291049100058-europe-ukrainian-partners-dark-history/

  2. Mårten
    28 januari, 2017 at 00:57

    Varför är vi så angelägna om att förlåta nazister, stadskupper och våld emot den egna befolkningen i Ukraina?

    Svaret finns i Västerås.
    http://indianexpress.com/article/world/world-news/shifting-from-russia-ukraine-strikes-us-nuclear-fuel-deal-2954158/

Comments are closed.