Dagens Nyheter publicerade 12 mars debattartikeln ”Slopad AT-tjänstgöring ger snabbare läkarlegitimation”. En lockande, positiv titel – men det handlar om en kraftig försämring av läkarutbildningen.

Regeringens särskilda utredare Stefan Lindgren skriver ”Vårt utredningsförslag innebär att utbildningen förlängs med en termin och att kraven för läkarexamen skärps. Samtidigt slopas kravet på så kallad AT-tjänstgöring, vilket betyder att den sammanlagda tiden fram till legitimation förkortas för den blivande läkaren.”

Vad är då AT-tjänstgöring? Denna innebär en obligatorisk avslutande tjänstgöring som läkare under utbildning i 21 månader. Den efterträdde för snart 40 år sedan den tidigare 9 månaders assistenttjänstgöringen. I AT-tjänstgöringen får den blivande läkaren praktisk läkarutbildning genom möte med patienter under överseende, stöd och råd från erfarna kolleger. Därigenom ökar den verkliga läkarkompetensen mycket, enligt de allra flesta läkarens uppfattning. Man blir också säkrare på vilken 5-årig specialistutbildning man ska välja. Ska jag bli psykiater, hudläkare, kirurg eller allmänläkare? Och man kan skaffa sig viktiga meriter och referenser genom att göra en bra insats som AT-läkare, även om man inte var så bra i bakteriologi eller medicinsk kemi.

Att ta bort AT är som att ta bort den praktiska utbildningen för den blivande sjuksköterska, eller utbildningen på bilverkstaden för den blivande blireparatören.

Debattartikeln utmärks av tom fraseologi och ”nyspråk” a la Orwells ”Djurfarmen” och ”1984” Nedan direkta citat från DN Debatt, med korta kommentarer av mig inom parentes.
*”Förslaget innebär en i grunden reformerad läkarutbildning som bättre motsvarar framtidens behov.”
* Utbildningen blir mer effektiv. Kravet på så kallad AT-tjänstgöring slopas och utbildningen leder snabbare fram till läkare med legitimation och specialistkompetens.
* Inte lika mycket kraft och utrymme har ägnats åt att diskutera vårdens viktigaste resurs – sjukvårdspersonalens utbildning och kompetens. (Förslaget innebär en kraftigt försämrad utbildning).
* Den läkarroll som formas under utbildningen måste ha morgondagens behov som utgångspunkt. De nya mål som vi föreslår betonar i högre grad än i dag vetenskapligt förhållningssätt och professionella kompetenser som till exempel etiskt förhållningssätt och samverkan. De blivande läkarna behöver i högre utsträckning än i dag systematiskt tränas i medicinskt beslutsfattande. (Genom att inte arbeta med patienter där beslut ska fattas).
* Vårt förslag innebär att lärosätena kommer att ansvara för att studenterna når en sådan grad av självständighet att examen kan ligga till grund för Socialstyrelsens utfärdanden av legitimation. (Nås genom sämre utbildning).

* Förslaget till ny läkarutbildning innebär att kraven för läkarexamen skärps, och att utbildningstiden förlängs, samtidigt som tiden fram till legitimation minskar. (Genialt, man förlänger utbildningen genom att förkorta den).
* Efter sex års utbildning kommer en läkare med svensk examen, i likhet med kolleger från de flesta andra länder inom EU/EES, att kunna påbörja specialiseringstjänstgöring. Europeiska kommissionen har tidigare ifrågasatt den svenska läkarutbildningens längd.

I en kommentar till debattartikeln ”Klarar universiteten hela ansvaret för läkarnas utbildning?”samma dag finner märkligt nog företrädare för Medicine Studerandes Förbund, Sveriges Yngre Läkares Förening och för Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation ”mycket positivt i utredningens förslag, men ser ett antal frågetecken som måste rätas ut.”

Tyvärr har man nästan inget substantiellt att säga – förutom att man föreslår att en ny bastjänstgöring ska ersätta AT. Inget sägs om denna bastjänstgöring ska vara ungefär detsamma som AT! * ”Kommer universiteten att mäkta med att ensamma genomföra de förändringar och förbättringar som behövs?
* ”Om utredningens förslag skall bli framgångsrikt måste kvaliteten på den kliniska utbildningen ute på sjukhus och vårdcentraler förbättras markant.
* Prioriterar utbildningsministern en förändring av studiemedelslagen så att läkarstudenter får studiemedel under hela utbildningen?
* Om dagens AT försvinner finns det möjlighet att skapa en ny och bättre ingång till specialiseringstjänstgöringen. För att alla nylegitimerade läkare, oavsett utbildningsland ska få en bra introduktion till läkarrollen förespråkar vi en ny bastjänstgöring som utgör en bred start på specialistutbildningen.

Artikeln avslutas med följande allmänna och tandlösa förslag:
För att detta ska bli verklighet utan att läkarnas kompetens riskeras vill vi se:
• ett nationellt råd för läkarutbildningen, där alla berörda parter samverkar kring läkarutbildningens kvalitet
• möjlighet till studiemedel i ytterligare två terminer
• en utredning om framtidens specialistutbildning, och en bastjänstgöring för nylegitimerade läkare.

Sveriges Läkarförbund har inte framfört någon uppfattning. Det har man inte heller gjort gällande relationen mellan de vetenskapliga studierna av privat respektive offentlig vård samt den genomföra och pågående privatiseringen av vården. Läkarförbundet utmärkt alltför ofta av undfallenhet anser undertecknad förbundsmedlem sedan 1965.

AT borde införas i Europa i stället för att avskaffas hos oss!

Detta skriver överläkare Gunilla Christenson kirurgkliniken, Falu lasarett i ett debattinlägg i Läkartidningen. Jag instämmer!

Hon skriver ”Att läkarutbildningen i Sverige ska anpassas till Europa är en lika obegriplig som dålig idé. Vad är det som är bättre där?” Hon ger en intressant inblick utifrån sina erfarenheter av läkarutbildningen i Frankrike.

”Jag återvände till Sverige till termin 5, eftersom jag ville göra allmäntjänstgöringen (AT). Mina franska kamrater sökte specialistutbildning direkt efter sin läkarexamen, och det var lätt. Vissa specialiteter är så gott som oåtkomliga om man inte har kontakter. Mina kamrater i Frankrike åkte runt i landet på jakt efter specialisttjänstgöring. Dtta förfarande var mycket tidsödande och slitsamt. Varje intervju var en plåga och föreföll helt godtycklig. Det är väl tveksamt om detta är ett bra urvalskriterium. Utan personliga referenser (som man skaffar sig då man arbetar) blir ju den teoretiska kunskapen den enda färdighet som kan bedömas.

AT ger faktiskt oöverträffade och överlägsna möjligheter att under eget ansvar men med personlig handledning både slussas in i läkaryrket och få en uppfattning om vad man är intresserad av, eller passar för. Det är svårt att veta något om detta när man går utbildningen.

Jag ser inte att den nya läkarutbildningen har någon möjlighet att förbereda blivande läkare på vad det praktiska arbetet innebär, åtminstone inte lika bra som AT-tjänstgöringen. AT är dessutom en bra och ibland helt nödvändig introduktion till läkare med utländsk examen. Det ger en bred och god grund för fortsatt specialistutbildning.

Allmäntjänstgöring borde införas i Europa i stället för att tas bort hos oss.

Hur tror ni denna affär påverkar förtroende för EU? Dags för folket att början fundera på att skrota EU och ersätta det med en rättvis, demokratisk, antikapitialistisk prosocial organisation??

TILLÄGG! Förslaget från utredaren Stefan Lindgren ”möter starkt motstånd från den fackliga organisationen Sjukhusläkarna, som vill att Sverige ska söka dispens för att behålla AT.” Detta framgår av en artikel i senaste numret av tidningen ”Sjukhusläkaren” med titeln ”Sverige bör begära dispens för att behålla AT”

intressant.se, EU, politik, tobak, kapitalism, tobaksbolag, hälsa,folkhälsa, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, lobby, lobbying, WHO, snus, mutor, imperialism, ,

SvD 26/4 DN Debatt 12/3 2013 Läkartidningen 23/4 2013 Socialistiska Läkare Deutsche Well EPHA:s pressmeddelande 16/10 Dagens Arena 26/10 DN2SvD2 Ab2 DN 16/10 SvD 16/10 Expressen 16/10 AB 16/10 SvT 16/10SR 1610