|
Igår morse sände Ekot ett inslag vars text jag citerar nedan. Min tanke var – nu skriver bloggarna indignerade artiklar i massor.. Men icke..
Målet ska, enligt kristdemokrater i Tyskland, vara att stärka den europeiska identiteten. Så man kanske inte ska förvånas över att ”Liberaler” attraheras av tanken. ”– Men ska vi bygga ett gemensamt Europa så är det, tycker jag, en intressant tankegång att vi också ska försöka skriva en gemensam historiebok,” säger Björklund till Ekot. Visserligen pekar Rottingmajor Björklund på att man inte ska ”underskatta svårigheterna” men själv tänker jag på Goebbels och tredje riket. Ska skoleleverna i förlängningen ha bara en historiebok oavsett i vilket EU-land de bor så kommer det med naturnödvändighet bli en ytterst urvattnad bok eftersom man måste uppnå koncensus. Märkligt att inte ”liberalerna” tar Björklund i örat… |
Andra bloggar om: Rottingmajoren, Jan Björklund, Folkpartiet, Högerregeringen, Liberalism, Historia, EU, Politik [tags]Rottingmajoren, Jan Björklund, Folkpartiet, Högerregeringen, Liberalism, Historia, EU, Politik[/tags] |
3 svar till “Ett Europa och en historia..?”
Detta är ju ett löjligt projekt och jag utgår ifrån att det handlar om en missuppfatting. Då är det smartare att skapa en en europeisk litteraturkanon. Den skulle nå samma syfte, nämligen att stärka den europesika identiteten. Om man lyfter in några afrikanska författare kan europas roll speglas riktigt bra.
Men om man betänker att BBC:s webbplats har fullständigt undervisningsmaterial för motsvarande engelska grundskolan inser man att den tyska regeringen är ute och cyklar.
Antingen urvattnad eller väldigt tjock…
Om jag fick gå om skolan så skulle jag i så fall vilja se en europeisk historiebok som inte lyfter fram en gemensam, tillrättalagd version, utan mycket hellre en bok som innehåller fristående kapitel om de olika ländernas egna historieperspektiv, vilka händelser och fenomen som präglade deras egen identitet och deras relationer till just Europa. Historia ”inifrån”, inte uppifrån.
—Intressenter i Tyskland vill nog gardera sig i fall deras förslag mot förintelseförnekan inte godkänns.
Varför driver just Tyskland av alla länder krav på historiebeskrivning? Det vore kanske OK om det gäller nutidshistoria, fr o m EG/EU:s tillkomst, men här kan misstänkas stora intressen från annat håll vad som får förnekas eller bejakas. Det luktar unket och fel och är värt en kritisk bevakning vad det gäller syfte och intressenter.