Med tvekan skriver jag idag litet om skolan, ett område som sedan decennier gör mig frustrerad. Det har varit jobbigt att se hur skolan försämrats, bland annat genom nyckfulla (i bästa fall) politiska beslut, hur segregationen, betygsinflationen och betygsorättvisorna och segregation ökat sedan man började med friskolor för 20 år sedan. Att läsa hur friskolor och riskkapitalister tjänar många miljoner på denna försämring. Att se att S inte erbjuder något alternativ till Alliansen.
Min tvekan att ge mig in på detta minerade område, som jag upplever det, beror också på att min skoltid ligger flera decennier tillbaka i tiden, och jag är medveten om att jag trivdes, gillade nästan alla ämnen, och att det gick bra för mig i en skola med betyg från årskurs 1 och hårda betygskrav. (Borde inte de som skriver om skolan redovisa egna skolerfarenheter – de lär påverka ens syn på frågan.) Jag har haft lätt i att instämma i motton som ”RÄTTVISA, EJ KAPITALINFLUERADE Betyg är den fattiges vän” och ”Kunskap är makt”. Förmodar att en del läsare inte instämmer i detta. Vi fick dock inte lära oss att kontroll över pengarna innebär mycket, mycket mer makt. Men jag vill inte ha tillbaka den skola jag trivdes i.
Förre rektorn Knut Lindelöf har skrivit bra om detta på sin blogg ”Beslutet i början av 90-talet att införa ”fritt skolval” var kanske det största misstaget som socialdemokrater gjort i skolreformväg. Det diskuterades knappast alls då det infördes. Nu sitter man där i den berömda rävsaxen. Vad var den egentliga innebörden av det beslutet? Jo, att de som av någon anledning vill avskilja sina barn från sina närboendes barn fick klartecken till det. Ett fält där marknadskrafter tidigare – av sociala skäl – inte fick tillträde öppnades nu upp.”
Friskolan Ohly imgres
Kraven på gymnasienivå (teoretiska linjer) var av allt att döma högre, medan betygen var lägre. Det förra beror också på att det var en tydligt selekterad grupp som gick på dessa gymnasielinjer.
Att skoltiden kunna förlängas är förstås ett stor framsteg, väl medveten om att detta bidrar till lägre arbetslöshetssiffror. Men de ger möjlighet till ökad kunskap och är eller uppges vara nödvändiga i dagens samhälle.
Men över till den direkta orsaken till detta ”vågade” inlägg:
På DN Debatt kan man idag läsa ”I genomsnitt får elever på friskolor högre betyg på de nationella proven än elever på kommunala skolor, trots att externa bedömare anser proven likvärdiga.”
Författarna ”En lösning kan vara extern rättning av proven, till exempel att lärare byter prov med varandra, skriver nationalekonomer vid Stockholms universitet.”Jag har redan givit ett svar direkt i en kommentar på DN:
”Grundorsaken är att man tillät friskolor för ett tjugotal år sedan. Den sociala segregationen har ökat, kvaliteten på skolor har blivit osäker och i vissa fall undermålig. Privata skolföretag och riskkapitalister tjänar miljoner i konkurrensen och betygsinflation (dvs. fusk med betygssättning av ägarna) är ett medel. Förslaget om att nationella proven ska rättas av andra är alldeles för defensivt. Öka demokratin, minska orättvisorna och segregationen – FÖRBJUD FRISKOLORNA.” (Dvs. socialisera de som fungerar).
För övrigt tycker jag att kunskapskrav betyg generellt är bra, att läxhjälp i skolan för elever med behov av detta är utmärkt om de ej kopplas till kapitalets vinststrävanden.
intressant.se, politik, skolpolitik, betyg, kapitalism, friskolor,
DN 8/9 Knut Lindelöfs blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT
5 svar till “En misslyckad skolpolitik”
Det är tragiskt att vi har rottingmajoren helt utan erfarenhet av arbete i skola som skolminister. Det är också tragiskt att det enda förslaget han har som är bra, d v s att förstatliga skolan, är det enda han aldrig kommer kunna få gehör för.
Håller med. Visst är det kunskapsförakt att låta en person utan egen universitetserfarenhet ha hand om forskningen! Men hur mycket han än visste skulle han nog inte vilja förstatliga skolan – ideologisk förblindning. Eller kan han påverkas -jag tror det, men det är nog en mycket lång och mödosam process.
Björklund har faktiskt flera gånger när han uttalat sig som partiledare sagt att det vore bra att återförstatliga skolan och att komunaliseringen som genomdrevs av dåvarande skolministern Göran Persson var det kanske största misstag som gjorts i svensk skolpolitik.
Tack för den viktiga informationen om förstatligande. (Jag är medveten om att jag inte följt skolpolitiken så noga. Och angav tvekan då jag skrev inlägget). Men det är väl knappast något han tar upp som minister? Att Björklund kritiserat Göran Persson kommunalisering är kanske mer känt, i strid med en stor opinion bland lärarna. Detta bidrog till ökad differentiering i innehåll och kvalitet i skolorna om jag förstått rätt. Kanske man kan säga att friskolorna i detta avseende är ”pricken över i-et”?
Ett annat problem är att marknadstänket spiller över på de kommunala skolorna. Det är förkrossande att se hur intäkter (att ”locka” elever) står över pedagogiskt förnuft och erfarenhet.