En God Jul och goda människor


Idag är det julafton (även om detta inlägg skrevs igår), en av årets lyckligaste dagar för många människor på jorden som firar denna högtid
Själv har jag haft förmånen av bra julaftnar i alla år, även då jag var jourläkare på Falu lasarett 1973. Det var en varm och trevlig stämning bland oss som var i arbete. Det är inte alla vänsterbloggare som är intresserade av religion, men jag är det i viss omfattning. Inom kristendomen, som jag föddes in i är julen en religiös högtid som firas till minnet av Jesus födelse. Men som Karin Bojs påpekar i DN ”Även hemma hos mig finns förvånansvärt många spår bevarade från den fornnordiska julen”. Oändligt mycket har skrivits om Jesus, som väl tillsammans med Muhammed, Buddha, Aristoteles, Platon, Konfucius, Isac Newton, Charles Darwin, Albert Enistein, och Karl Marx,är en av dem som påverkat mänskligheten mest.
Afghanistan JUL 3

Må det förefalla förmätet och banalt att här som lekman yttra sig om Jesus och religion – men det är en rättighet för alla. Ett tilltalande drag hos honom ur mänsklig synpunkt var att han var småfolkets man. Han framträdde i en berömd scen där han drev ut månglare ur templet och han var i opposition till de skriftlärda som var en grupp i maktens tjänst vars insatser skulle hålla folket i schack. Han tog ställning för den fattiga änkans skärv, fäste uppmärksamhet på medmänskligheten hos den barmhärtiga samariten och tog sig en kvinna med ganska tvivelaktigt anseende. Att han såg sig som Människosonen var kanske symboliskt och var inte unikt för tiden efter vad jag förstått. Sedan byggde hans lärjungar upp en bild av honom med betydande osäkerhet. En religion växte fram, efter diskussion och beslut av andra människor ibland några hundra år senare vid kyrkomöten (som i Nicea 325) och senare.
Jesus

Lass Berg menar i boken ”Skymningssång i Kalahari – hur människan bytte tillvaro” att det finns grundläggande förhållningssätt som de allra flesta föds med, i alla kulturer, i alla tider, och som är väl sammanfattat i de stora världsreligionerna. Det är centrala mänskliga erfarenheter.
”Ingen av er är troende förrän han önskar för sin broder det han önskar för sig själv” (Islam);
”Det du inte vill att människor ska göra mot dig, det skall du inte heller göra mot dem” (Judendom).
”Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv” (Buddhism).
”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (Kristendom) (a.a., sid 60).

Forskning har visat att handlingen att ge något åt någon ofta medför större lycka, större självtillfredsställelse än då man får något från någon. Man har funnit ungefär samma förändringar i hjärnans belöningssystem av osjälviska handlingar som av annat som ger tillfredsställelse, alltifrån sex till fysisk träning, god mat och fina naturupplevelser. Detta har bekräftats vetenskapligt, bl.a. i ett experiment av professor Martin Ingvar och medarbetare på Karolinska Institutet.

Kan någon se ett samband mellan kapitalism och jul? Vem tjänar extra på människors osjälviskhet med jultomten som symbol?

Det handlar här om medkänsla och solidaritet mellan människor. Detta är också en utgångspunkt för ett socialistiskt synsätt hos en del kristna och även hos präster. En av dessa är ”Gösta Berling” som ibland kommenterat på denna blogg.
Men religion har också varit en källa till krig och olyckor, till korstågen, wahhabistiska krigare, och inkvisitionen och till att förneka, förfölja och försena spridning av forskning. Den har använts av de härskande i årtusenden för att förtrycka folket och de fattiga. Jesus kända uttalande ”Om någon slår dig på ena kinden så vänd den andra till” manar till att utstå förtryck och orättvisor – men å andra sidan drev han ut månglarna ur templet. Skedde detta verkligen utan någon form av våld?
Bush imagesCA1K6D8G
Karl Marx’ karakteristik ”Religion är opium för folket” är då högst förståelig och väl underbyggd. Lyckan var inte att finna på jorden, men kunde erövras i himmelriket genom att bra leverne, inklusive accepterande av den egna ofta eländiga, orättvisa tillvaron. Detta står inte i motsättning till att enskilda människor och enskilda präster inspirerats av Jesus till ett slags socialistiskt synsätt. Många har också inspirerats till medmänsklighet och goda gärningar av relgion, många andra av andra skäl, men relgion har också lett till intolerans, skenhelighet etc.

I sin bok försöker Lasse Berg sammanfatta forskningen om människans ursprung och ”väsen”. Forskarna menar, bl.a. på basis av utgrävningsfynd och studier av fossil att relationer mellan de tidiga människorna inte främst karakteriserades av aggression utan av samarbete. Man bar mat till varandra, hannar och honor hjälptes åt med ungars försörjning och överlevnad. Våra förfäder levde också i parförhållanden i motsats till aporna. Det är sannolikt att samarbetsförmågan var en viktig faktor i det tidiga människosläktets kamp för tillvaron för att nu uttrycka sig a la Darwin, att det var ett selektionstryck (genetisk och kanske socialt via epigenetiska effekter) som gynnade överlevnaden för de som kunde samarbeta.

Hierarkier, klasser och Karl Marx När människan sedan började bruka jorden – av avgörande betydelse – för människosläktets framväxt uppkom sociala och ekonomiska skillnader. Hierarkier och beskattning och byråkrati blev nya inslag, liksom i ökad utsträckning strider och krig om tillgångarna. Karl Marx menade att klasskampen var en röd tråd i människosläktets historia, ett mycket känt synsätt som det finns omfattande empiriskt stöd för. Han menade att människans vara (värderingar etc.) främst bestämdes av det samhälle man fanns i.

Kapitalismen motverkar samarbete
Det helt dominerande produktionssättet, kapitalismen, är inte grundat på samarbete. Kapitalismen är snarare grundad på konkurrens mellan olika företag, där var och en strävar efter största möjliga vinst. Konkurrens i sig kan vara sporrande, inte tu tal om detta. Men ett produktionssystem som baseras på vinstintresse, där en liten, liten minoritet fattar besluten med ingen eller begränsad insyn från folkmajoriteten är inte demokratiskt och inte heller optimalt då det gäller att på bästa sätt nyttja jorden begränsade resurser och låta alla få en rimlig del. Kapitalismen har inneburit kraftigt ökad produktion och produktivitet, men dess svagheter är tydliga:

-33 % av jordens befolkning lever i stor fattigdom (FN, 2011);-De ekonomiska skillnaderna inom länder och mellan många länder har ökat. Forskning har visat att det finns ett tämligen starkt samband mellan graden av ekonomisk ojämlikhet i ett land och nivån av ohälsa och sociala problem (Wilkinson & Pickett. Jämlikhetsanden. Se t.ex. min recension i Läkartidningen 2010, www.lakartidningen.se/arkiv).
Boston Consulting Group har nyligen rapporterat att 0,1 % av jordens invånare kontrollerar mer än 20 % av tillgångarna på jorden;
-20 % av tillgångarna hos världens miljardärer skulle räcka till för att ge alla jordens invånare tillräckligt med mat, skolunderbyggnad och hälso- och sjukvård enligt vissa beräkningar (Toussaint & Millet. Debt, the IMF and the World Bank. Monthly Review Press, 2010);
-Deras förmögenheter har främst skapats av andras arbete;
-Kapitalismen utgår inte från en analys av vilka behov som främst behöver tillgodoses. I så fall skulle fattigdom, mat- och vattenbrist snabbt försvinna;
-I en demokratisk planerad humanitär ekonomi skulle alla få arbeta;
-I stället för företagshemligheter och reklam av osäker kvalitet behövs samarbete (Hur många miljarder skulle sparas om läkemedelsbolagen delade på kunskap och forskning?)
-I stället för allt allvarligare och redan delvis irreversibel klimatförstöring behövs samarbete;
-I stället för ökad rustning (f.a USA har rustat kraftigt efter kalla krigets slut, svarar för närmare hälften av jordens militärutgifter, har 900 militärbaser och bedriver angreppskrig i råvarurika Irak och Afghanistan. I USA, lever drygt 40 miljoner på matkuponger, och medianlönen har ej ökat sedan 1974 enligt statistik).

Största hindret för en verkligt demokratisk, ansvarsfull och humanitär ekonomi är dels vinstintressen hos en mycket liten grupp som kontrollerar och kontrolleras av kapitalismen och dels förkrossande ideologiskt försvar av dagens läge.

Största tillgången för att genomföra den nödvändiga genomgripande förändringen är samverkan mellan den stora majoriteten av människor på jorden baserad på ökad insikt och solidaritet. Klasskamp för ökad rättvisa.

Större insikt hos folket?
I en opinionsundersökning juni-oktober 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (BBC World Service. Poll. Wide dissatisfaction with capitalism – twenty years after fall of Berlin wall). Endast 11 % menade att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. Dubbelt så många som 11 %, 23 %, menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ett nytt ekonomiskt system ”a new economic system” behövdes. En majoritet, 67 %, menade för övrigt att regeringar borde fördela välstånd mera jämnt.

En annan opinionsundersökning i USA 2009 fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 april 2009. Man kan också notera att 45 % av de svarande i en opinionsundersökning i USA år 1987 trodde att det berömda uttrycket Karl Marx Kritik av Gotha-programmet (De tyska socialdemokraternas program 1875) ”från var och en efter dennes förmåga, till var och en efter behov” fanns inskrivna i USA:s författning. (Poll on Constitution Boston Globe Magazine 13 september 1987.

ALLTSÅ, en annan med demokratisk och mer jämlik värld är inte bara möjlig – den är nödvändig och den har stöd i människosläktets utveckling och genetik.

<em>God Jul och Gott Nytt År särskilt till Dig som besökt denna site

intressant.se jinge människan, , , , , , , ,

Fotolasses blogg Röda Malmö Knut Lindelöf DN Debatt 24/12Bloggaren Peter Linden BBC-undersökningCleveland LeaderSKP-blogg Anders Svenssons bloggDN 23/12 Karin BojsDN 10/2 2012

DN 4/10 2012
DN 23/8 2012
Nina Björkn DN 19/9 2012SVD 2/5 2012Expressen Aftonbladet 7/8 2012 DN1 2011 DN2 2012 DN3 2011 SVD1 2011 SVD 2011

  5 comments for “En God Jul och goda människor

  1. Gösta Berling
    24 december, 2012 at 18:45

    Intressant artikel. Är medveten om att all religion, även kristendom, kan användas fel, men för mig är kristen tro en befrielserörelse och den har lett mig till en socialiastisk samhällssyn.

    God Jul & Gott Nytt År !

  2. 24 december, 2012 at 20:43

    Tack. Jag har förstått det, och det gäller förhoppningsvis fler. Jesus kan nog uppfattas som en person som protesterade mot en del orättvisor. Han var definitivt inte etablisemangets man som jag uppfattat det.

    God JUul & Gott Nytt År själv!

  3. 24 december, 2012 at 21:44

    Ett av problemet med kristendomen, och alla religioner, är att den kan användas för att motivera dödande av medmänniskor, speciellt sådana med annan religion, och även hänvisas till för att trycka ner och motivera att vissa är mer värda än andra.

    God Jul.

  4. 25 december, 2012 at 09:46

    Du har tyvärr helt rätt i detta. Just nu är krigsinsatser från wahhabisterna från olika länder (extrema sunnimuslimer) i Syrien mot regeringen där ett exempel.

  5. lingon
    25 december, 2012 at 14:36

    Javisst är det märkligt hur en i grunden god företeelse kan vändas till något riktigt ont. Kan det vara människorna som ställer till det igen? För det verkar ju som om många system och livsinriktningar åtminstone på det teoretiska planet kan fungera väl, men så fort människorna kommer in i bilden så faller det, Det må gälla politik, religion eller ekonomi plus naturligtvis även andra områden.

    Som du Anders beskriver i din text är ju religionerna något som om de fungerade borde leda till bra fungerande samhällen med välmående människor som lever ihop och hjälper varandra. Fast, i religionens namn är det ju i realiteten många gånger precis tvärt om. För mig är det en gåta hur det kan vara så…

    Trevliga Helger!

Comments are closed.