|
Igår skrev jag om Fredrik Malm och LUF och folkpartiets eget Watergate, spionskandalen som fläckar partiet på ett irreparabelt sätt. Irreparabelt är det för att ingen av de ansvariga gjort annat än ha slingrat sig. Fredrik Malm har väl hela tiden förnekat all kännedom om sin medarbetares göranden och låtanden trots att halva LUF jublade över att de kommit in på sossarnas datanät. Anders Jonsson ställer den berättigade frågan i sin krönika i dagens Expressen. Expressen: ”I klartext försökte alltså Lars Leijonborg bluffa för att rädda sin närmaste medarbetare. Han hoppades att det inte skulle komma ut att Johan Jakobsson känt till dataintrånget redan ett halvår innan det avslöjades. Enligt etikkommissionen ”har ett oaktsamt förfarande med sanningen ägt rum”. På vanlig svenska har Lars Leijonborg alltså ljugit. Hur länge kan folkpartiet ha en partiledare som avslöjas med att göra så?” Svaret är givetvis att han borde ha avgått redan. När rapporten visar att han medvetet ljög för medierna så är han rimligen, vad som brukar kallas – rökt. Han är nu en belastning för Folkpartiet i samma omfattning, eller till och med värre, än vad Göran Persson var för (s). Samtidigt vill jag lyfta fram en kommentar som skrevs av Bengt Nilsson till min bloggning om de japanska snömakakerna i morse: Bengt Nilsson: ”Jag har en undran? Vart har alla socialliberala folkpartister och miljöliberala centerpartister, som fanns i Westerbergs och Johanssons partier i början av 90-talet, tagit vägen? Har de också emigrerat till något vattenhål? Och varför och vart kommer alla dessa ultraortodoxa högerungdomar i deras ungdoms- |
Andra bloggar om: Leijonborg, Socialliberaler, Spionaffären, Lögner, Expressen, Politik [tags]Leijonborg, Socialliberaler, Spionaffären, Lögner, Expressen, Politik[/tags] |
Ett svar till “En fråga till Lars Leijonborg”
Ja, jag undrar verkligen var alla dessa godhjärtade och humana socialliberaler och decentraliseringsromantiker tagit vägen. När det gäller märkliga personer så är för mig Fredrik Federley i ”Centerpartiet” den största gåtan för mig.
Successionen verkar vara ordnad, han verkar redo att ta över efter politiska idioten nummer 1, behöver jag säga hans namn; Per Ahlmark. Vilket jag verkligen tycker är sorgligt.
Har länge haft svårt att se hur hans politiska tankegånger rör sig. Och tro mig, har verkligen försökt mig att förstå mig på honom. Det enda jag kan komma på är att han verkar sträva efter att alltid stå till höger om dom mest högervridna moderaterna. Således kanske en duktig idiot åt dessa? Säger och gör det som Moderaterna själva av ren självbevarelsedrift och politisk överlevnad inte vågar säga själva.
Ska man psykologisera så verkar det som han har en stor drift att bli accepterad på den yttersta högerkanten.
Om jag ska vara lite självkritisk så kanske det också beror på att han blir så himla svårplacerad? Han verkar ju vara en sympatisk man som öppet skyltar med sin homosexualitet. Otroligt positivt … men sen så allt det här andra. Får i alla fall erkänna att jag följer honom med stort intresse. Han är ju en intressant person. Misstänker dock att det endast blir fyra år för honom i riksdagen. Frågan är om han kommer inneha platsen som
centerpartist tiden ut? Givetvis och logiskt så borde han ju byta över till moderaterna. Visserligen skulle han bli rätt så obekväm för Reinfeldt och resten av dom ”nya” moderaterna men om hans mål inte är att totalt omforma centern till ett parti höger om högern så ser jag ingen annan lösning.
(försökt publicera det här under din tidigare tråd om Federley, men den var stängd, så försökte få den att passa in här istället.
Vänliga Hälsningar