DN har idag en ledare med rubriken ”Ingen bonus för kapitalismen”. Den är ovanlig eftersom den ger en förhållandevis korrekt bild av ett allvarligt problem. Det började redan den 7:e mars med TV-programmet Uppdrag Gransknings reportage om direktörslöner, bonusprogram, optioner och andra mer eller mindre dolda ersättningsformer. Det mest spektakulära var väl att alla intervjuade direktörer hävdade att de skulle göra ett lika bra arbete även om de inte hade några bonusprogram som Sharetracker och Wealthbuilder. Lars-Eriks Pettersson, före detta Skandiadirektör, står nu åtalad i Stockholms Tingsrätt för att han skulle ha tagit bort taket i de bonusprogram som han själv hade. Michael Treschow svarade på frågan i TV på hur det kom sig att vissa fick så enorma ersättningar. Han svarade ”- Du måste ha tur, jag känner väl själv att jag många gånger haft tur i livet.” DN undrar hur det kunnat bli så här: En förklaring är att svenska storföretag apat efter sina konkurrenter i USA och Storbritannien. Men ett viktigare skäl är att näringslivets ledande makthavare accepterat utvecklingen, inte minst därför att de själva gynnats av den. Flera av de bolag som i år får en rejäl arvodesinflation kontrolleras av Wallenbergsfären. Men familjen, som äger allt mindre själv, har inte längre ett starkt egenintresse av att hålla emot. Peter Wallenberg uppbär en årlig pension på 14 miljoner kronor från Investor, trots att han aldrig varit anställd i bolaget. Och när Marcus Wallenberg byter vd-posten i Investor mot ordförandestolen i SEB, då ser man till att dubblera hans arvode för att kompensera inkomstförlusten. |
Ett antal börsdirektörer Allt detta sker samtidigt som Sverige går in i en avtalsrörelse där Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv och Medlingsinstitutet på goda grunder predikar återhållsamhet. Det är viktigt att ha tur, för att åter citera Woody Allen. Men det är också betydelsefullt att leva som man lär. Några minuters klarsyn från DN:s ledarredaktion som överraskar. Man kan inte med bästa vilja i världen säga att den klarsynen är något som vi är bortskämda med i vanliga fall. DN:s lovprisande av den fria marknaden, och därmed den fria lönesättningen inklusive dessa direktörers systematiserade stölder från bolagens ägare, är annars den regel som gäller. Ledarens avslutning: Dagens toppersättningar i storbolagen undergräver kapitalismen. Kan det möjligen vara en klarsyn under galgen som i första hand styrs av att det är valår? |
Ett svar till “DN kommer till klarhet?”
Det stora problemet som orsakar dessa missförhållanden där direktörer kan plundra bolag och komma undan med det är en brist på starka ägare:
Ägandet i t ex Skandia består till större delen av anonyma institutionella investerare som t ex pensionsfonder som knappast är speciellt aktiva i sitt ägande och dessutom vare sig kräver speciellt mycket insyn, eller utnyttjar den insyn de har.
Dagens direktörer är inte helt olika diverse myndighetsdirektörer inom offentlig verksamhet: de har inte något större ägarintresse i verksamheten, och inga större incitament från verksamhetens resultat, deras incitament ligger i att klämma ur så mycket de bara kan åt sig själva på så kort tid som möjligt.
Lösningen är större personlig ansvarhållning, samt starkare och aktivare ägare: det finns inga ursäkter för direktörernas beteende (att de kan friställa varandra från ansvar är också en fars), men ägarna måste också se till att de inte sover vid ratten.
(F ö kan jag nämna att denne ”äckliga nyliberal” anser att aktiebolagsformen borde avskaffas, då den i stor utsträckning friställer individer bakom en verksamhet från ansvar när det gäller sina handlingar och åtaganden i en verksamhet. Liberalismens personliga ansvarstagande bör utsträckas även till den ekonomiska sfären: att betala staten lite pengar för att köpa sig fri från ansvar borde inte fungera).