I veckan läckte det ut i tidningen Resumé. Erik Fichtelius håller inte bara på att göra en dokumentär om Göran Persson, de umgås också privat.

Resumé: ”Erik Fichtelius kontakter med statsministern handlar inte bara om en dokumentär för SVT. Paret planerar också en bok om Göran Perssons gärning. Fichtelius med hustru gästar makarna Persson privat och vid middagsbordet sitter också SVT:s konkurrenter.”

Att Fichtelius får behålla uppdraget som Perssons privata dokumentärfilmare är förvånande. Dessutom har han själv inte insett att han borde hoppa av som politisk reporter. Förra valet, på SVT och denna gång på SVT24, har ledningen har fått be honom att frånträda uppdragen.

Det visar dessutom på att, till synes begåvade journalister, inte själva alltid förstår när vänskapskorruption inträder och deras trovärdighet försvinner. Att Fichtelius nu hållit på fem år med denna produktion visar tyvärr på ett tämligen stort slöseri med licens- och skattepengar.

För kan det bli någon intressant och opartisk dokumentär som resultat av detta? Nej har man kommit så nära sitt objekt så inträffar något som närmast är att likna vid ”Stockholmssyndromet”. Fichtelius blir Göran Perssons gisslan och kommer knappast att avslöja några intressantare detaljer från Perssons tid som statsminister.

Samtidigt berättar artikeln i Resumé om omfattande inköp av dyra viner och Champagne på Harpsunds bekostnad. Visst, statsministern måste kunna ägna tid och pengar åt representation, men i just det här fallet skulle han just till att skriva

på beslutet om vilka som får de åtråvärda koncessionerna och deltagarna på den lilla festen var just – de berörda.

Bland annat var grabbarnas grabb, han som lämnade en statsrådspost och lät sig värvas av Stenbäck, på plats. Det var förstås Björn Rosengren.. Är det någon som tror att Erik Fichtelius kommer att ägna något större utrymme åt att avslöja i vad mån relationen mellan Göran Persson och Björn Rosengren bidrar till Stenbäckskoncernens framgångar i jakten på koncessioner?

Nej, och där borde det hela slutat. Nu är SVT:s kommande dokumentär i det närmaste ointressant men det kan man troligen inte säga att prislappen är. Och de som står med skammen är – journalistkåren.