Tid och Plats: Tisdag den 16 maj kl 18.00 i ABF-huset Sveavägen 41

* från drogfria behandlingsalternativ till medikalisering och medicinering

* LARO-behandling – Den svåra balansen mellan en livräddande behandling med metadon och dödliga förgiftningar med samma läkemedel.

* Situationen på ”plattan ” – Förekomst av personer i LARO-behandling som köper och säljer droger och vilka konsekvenser det får för droghandeln i stort.

* Situationen inom Socialtjänsten – Hur medikalisering, byråkratisering och ekonomistyrning enligt NPM (New Public Management ) påverkar socialtjänsten .

Medverkande:
Gunnar Ågren, läkare, tidigare generaldirektör

Anne-Marie Strömberg, socialarbetare, fackligt aktiv

Lennart Karlsson, kommissarie, Svenska narkotikapolisföreningen

Anna Fugelstad, forskare Karolinska Institutet

Arrangörer

Litet bakgrund.

Jag ska ärligt medge att jag inte vet hur mycket just nedanstående frågor ska diskuteras. Men en viktig komponent utgör de!

På DN Debatt kunde man 25/3 läsa ”Jag vill att Liberalerna ska bli drivande i att avskaffa den inhumana och misslyckade nolltoleranslinjen i drogpolitiken. Vi bör verka för att färre ska ta skada eller dö av narkotika; vi bör anamma skademinimeringsprincipen. Kunskap måste värderas högre än magkänsla och ingrodda idéer, skriver Joar Forssell, Liberala ungdomsförbundet.” Svensk narkotikapolitik är inhuman och misslyckad./a> Har han rätt? Inte alls menar jag.

Dagens Nyheter hade våren 2013 idag den stort uppslagna rubriken ”30 procent fler cannabisfall – på ett år”. Uppgifterna gäller antalet besök på Maria Ungdoms öppenvårdsmottagning och ökningen har fortsatt. Den ökade användningen av cannabis är ett av uttrycken för att en stor del av vår ungdom är i en utsatt situation med mycket hög arbetslöshet, kombinerat med marknadsföring. De allra flesta narkomaner i Sverige, USA och många andra länder, har börjat sitt drogbruk med cannabis, ej sällan i sin tur under alkoholpåverkan.

DN skrev 10/5 2013 att ”Centerns Ungdomsförbundet (CUF) anser att cannabis ska jämställas med alkohol med försäljning på Systembolaget eller motsvarande och en åldersgräns på”, sade CUF-ordförande Hanna Wagenius. 62 av 111 röstade ja, dvs. drygt hälften. Många i CUF påstås ha övertygats av argumenten om möjligheten att kontrollera det hela.
Kommentar: Detta är en ren chimär. Vem ska utöva kontrollen över vilka, när och hur?

Fredrik Näslund, chef för narkotikaroteln i Stockholm säger att en legalisering av cannabis skulle försvåra möjligheterna att upptäcka missbruk i tidigt skede. ”En legalisering skulle vara mycket oroväckande. Med den lagstiftning vi har i dag har vi poliser rätt att ta urinprov på ungdomar och visa svart på vitt för föräldrarna att deras barn har rökt cannabis. Det gör att vi kan få en reaktion från vuxenvärlden och vidta åtgärder.”

Bloggaren Anders Svensson skrev ”Jag är alltså inte för legalisering av cannabis. Däremot är jag för att innehav för eget bruk ska avkriminaliseras.” Ändå skriver han korrekt ”Alla droger har skadeverkningar och innebär vissa problem. Så även cannabis (hasch och marijuana). Det mest kända är att folk blir förslöade och förslappade. Hjärnverksamheten blir långsam när man använder cannabis. I sällsynta fall kan cannabis också utlösa psykoser. Dessutom ökar det risken för olika lungsjukdomar…”. Vad har han då för värderingar? Ingen omtanke om ungdomen och andra i alla fall.

Hans förslag öppnar kraftigt möjligheten till illegal försäljning av cannabis och annan narkotika, liksom CUF:s förslag.
Illegal langning av alkohol till ungdom har ökat samtidigt som tillgängligheten till alkohol legalt har ökat. Ju fler cannabisanvändare desto större marknad även för de som vill sälja cannabis illegalt. Och det är avsevärt enklare att förvara och transportera cannabis än alkohol för illegal försäljning.

På SvT:s nyhetssida kunde man i januari 2014 läsa ”2013 registrerade Giftinformationscentralen 236 fall där nätdrogen Spice varit orsaken till vård, mot 96 fall 2012.” Spice ger även allvarligare biverkningar än vanlig cannabis. De kan bestå av hypertension, takykardi, hjärtinfarkt, agitation, kräkning, hallucinationer, psykos, konvulsioner, spasmer och panikattacker. Det blir allt vanligare att narkotika beställs på nätet och kommer in i landet via posten, men det är inte alltid det ses som ett fullbordat smugglingsbrott. Domstolarna dömer olika.

Spice säljs vanligen under beteckningar som ”örtblandning” eller ”rökelse”, trots att den narkotiska verkan kommer från syntetiska droger. Trots blogginläggets titel så röker man Spice. Spice saluförs under flera olika tilläggsbeteckningar, som spice silver, gold och diamond, Boom, Remix, Double Dutch, Vegas och light-versioner av Boom och Remix med olika styrka. Vissa av cannabinoiderna i Spice är förbjudna, men inte alla.

Kaliber rapporterade i januari 2014 att 70 av 100 Spicesorter inte är förbjudna. Den springande punkten i användningen är att Spice erbjudit ett lagligt alternativ till cannabis, fritt från de negativa konsekvenser som brott mot narkotikalagstiftningen innebär för individen. Det syntetiska, skadligare Spice med kraftigare negativa hälsoeffekter kan alltså vara lagligt!.

Forskning, bland annat från Sverige, har visat att det finns ett klart samband mellan hur ofta man använt cannabis som ung och risken att insjukna i den mycket allvarliga sjukdomen schizofreni, som ofta är kronisk och medför arbetsoförmåga samt ökad risk för missbruk och kriminalitet samt ökad dödlighet enligt bland andra svenska studier, (där jag medverkat i ett par, är professor emeritus i alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet & KI).
* Långvarig cannabisrökning medför kraftigt förhöjd risk för olika skador på andningsorganen som bronkit, analogt med tobaksrök.
* Ruseffekterna innebär i bland annat selektiva störningar av kognitiva funktioner såsom minne, inlärning, motorisk förmåga, reaktionstid och uppmärksamhet.
* Studier visar att koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och andra inlärningssvårigheter är vanligare hos barn vars mödrar rökte cannabis under graviditeten.

Detta innebär förstås inte alls att alla som provat cannabis får problem. Många provar bara ett fåtal gånger. Risken att fastna i missbruk är större för dem med psykosociala problem av olika slag. Detta innebär att den som vill vara solidariskt med utsatta människor måste stöda en restriktiv policy. För en socialist är ställningstagandet vara enkelt.

Forskning har visat att personers bedömning av sannolikheten för upptäckt är av stor betydelse för beteendet. Och risken för upptäckt av illegal verksamhet med cannabis är mindre om den får säljas på Systemet eller bäras omkring i byxfickan. Ur den synpunkten kom förslaget om att kunna ”Drogtesta bilförare vid vägkanten” på Brännpunkt i SvD av Mikael Cederbratt (M), Anders Romelsjö (jag), professor och Jan Sandberg, NTF, 22/6 2011 rimligt.

** Litet fakta**
Europeiska centrat EMCDDA anger att i genomsnitt har 24 % av invånarna i EU-länderna prövat cannabis, och 4 % den senaste månaden. I Sverige svarar 12 % av de vuxna att de prövat cannabis och 1 % har gjort så under den senaste månaden, dvs. ganska låga nivåer i ett europeiskt perspektiv. I USA rapporterar närmare hälften av den vuxna befolkningen att de använt narkotika (huvudsakligen cannabis) och närmare var tionde har gjort det under den senaste månaden. Enligt ESPAD-undersökningarna om alkohol- och drogvanor minskar andelen elever som anser att det kan vara farligt att röka cannabis, men 75 % anser det vara hälsofarligt.

En bra sammanfattning av värdering av drogers farlighet görs av Johan Frank, professor vid Karolinska Institutet och chef för Stockholms Beroendecentrum, norra Europas största behandlingsverksamhet i boken ”Beroendemedicin”. Johan, som inte minst bedrivit forskning på narkotika, skriver ”Alla droger har sina speciella risker och skadorna på lång sikt ser olika ut för olika droger. Det går inte att t ex enbart utgå ifrån antalet som årligen dör av respektive drog och sedan dra slutsatsen att de droger som orsakar flest dödsfall (alkohol och tobak) är farligast.”

För att kunna jämföra drogerna måste man veta hur många som använder respektive drog och helst skall användarna, för att kunna renodla effekten av en specifik drog, enbart använda den drogen. Ett annat problem när droger skall jämföras är att livssituationen för användarna kan skilja sig markant och att levnadsomständigheterna och andra vanor i sig kan bidra till ohälsa och skador. Det är svårt att renodla vad som är en effekt av drogen och vad som beror på livssituationen. Detta är exempel på faktorer som gör det svårt att göra jämförelser och utse den farligaste drogen.

överdoseringsrisken är större för vissa droger, vilket kan leda till akuta dödsfall eller allvarliga medicinska komplikationer. Bland dessa droger kan främst nämnas heroin, alkohol och GHB. Andra drogers farlighet kan vara av mer långsiktig karaktär, däribland cannabis som efter ett långvarigt bruk kan orsaka olika allvarliga skador. En drogs farlighet ligger dock inte enbart i om den är dödlig eller leder till medicinska skador. Droger kan påverka och förändra en människas liv på många sätt. Exempelvis påverkar en alkoholmissbrukares sociala liv även de anhöriga. Dessutom kan andra komma till skada av alkoholens effekter genom t ex våld eller trafikbrott. Allt detta sammantaget gör det omöjligt att på ett övergripande sätt jämföra olika drogers farlighet.”

Cannabisfrågan är särskilt het. Den har legaliserats som nämnts och det finns rapporter att cannabis kanske rentav en bra medicin. Detta diskuterades på radion vid åtta-tiden på söndag morgon 27/4 2015. Man hade tagit dit rätt person professor Fred Nyberg duktig och välansedd narkotikaforskare, som jag haft nöjet att träffa några gånger i tidigare forskningsarbetet.
Fred sa i korthet att det fanns stöd för att ämnen i cannabis kan ha medicinska effekter. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att cannabis är överlägsen något läkemedel.

Ska man gå seriöst tillväga ska man dels söka isolera de ämnen i cannabis som kan ha medicinsk effekt, och sedan genomför den typ av noga utformade studier som krävs för potentiella läkemedel. Man måste påvisa att ämnet (från cannabis) har effekt, ej har farliga biverkningar samt i randomiserade kontrollerade studier (RCT, randomized controlled study) påvisa att ämnet har lika stor eller större effekt jämfört med något etablerat läkemedel.

Det är viktigt ur folkhälsosynpunkt att inte legalisera bruk och innehav av cannabis. Den som vill skada ungdomen och öka sjukvårdskostnaderna kan argumentera för legalisering.

intressant.se, spice, cannabis, politik, tobak, kapitalism, alkohol, hälsa,narkotika, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, Uruguay, ungdom, sjukdom, dödlighet, etik, moral, förbud,