Debatt om Syrien mellan Göte Kildén, Socialistiska partiet och Ulla Johansson


Det lilla trotskistiska Socialistiska Partiet (SP) arbetar mer än andra politiska partier på att stödja oppositionen i Syrien och därmed interventionspolitiken ledd av USA-imperialisterna, och utan särskilda förbehåll, fast SP kallar sig för vänsterparti. Detta framgår av artiklar i SP:s tidning Internationalen och av blogginlägg av Göte Kildén och Benny Åsman, ledande medlemmar i SP. De stödde, liksom Vänsterpartiet, också NATO:s krig i Libyen, ett klart överskridande av FN-resolutionen. Facit Libyen:Uppemot lika många döda på ett par månader där som i Syrien på ett par år, en sönderslagen stat, och alltmer kontroll för utländska bolag över Libyens rika oljetillgångar. Ingen självkritik av detta har publicerats. Ungefär så skrev jag i mitt blogginlägg om Socialistiska Partiet och Syrien 25/3.
Kilden & Åsman cropped-makrilloring07_sm2

Ulla Johansson från Göteborg, som är pensionär, författare och debattör. Han har medverkat i böckerna “Mona Elsa Ulla“, “Främmande besök“, “Kvinnor i butik, kvinnor på fabrik“ och givit ut boken “Flyktigt förbi“ 1998 samt ”Valets pris” 2008 och ”Frånstulna framtidens samhälle” 2009. Hon har här publicerat flera blogginlägg.

Sedan dess har ett halvår gått och det har hänt en del. Det militära och ekonomiska stödet till rebellerna från USA & Co har ökat. USA har hotat med och hotar med ett angreppskrig utan stöd i FN-stadgan eller internationella konventioner. Det är allt tydligare att al-Qaidagrupperna fått en alltmer framträdande, ja dominerande roll bland rebellerna på marken. En attack med kemiska vapen har ägt rum utanför Damasku, med okända förövare.
Kanske har Socialistiska partiet ändrat uppfattning i någon mån? Låt oss se efter!

”Skicka vapen till revolutionen” var titeln på en artikel i Fria Tidningen 13/9 av Göte Kildén, medlem i Socialistiska partiet. Den som läser rubriken undrar förstås vilken revolution han talar om.

”Vare sig Obama eller Putin har det syriska folkets bästa för ögonen. Verklig solidaritet måste utgöras av direkt stöd till demokratiska krafter inom revolutionen, skriver Göte Kildén.
Vladimir Putin har kommit in från diplomatins kulisser och – för en stund – ryckt åt sig rollen som Fredsfursten för Syriens plågade folk. I ett öppet brev till USA:s medborgare åberopar han till och med Gud och att denne skapat alla oss människor som jämlikar när han sparkar in en välriktad känga på Obama för dennes tal om att amerikanarna skulle vara helt ”unika”, en sorts Guds nya egendomsfolk.

Men med den bibliske Fredsfursten som profeten Jesaja siade om, med denne Messias, har Putin inte många likheter. Trots att rysk TV säger att hela världen nu hyllar honom och att han måste nomineras som näste fredpristagare.

”Då ska de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken ska inte mer lyfta svärd mot varandra och inte mer träna sig för krig”, hette det hos Jesaja när han beskrev Fredsfurstens kommande rike. Putin har istället varit huvudleverantören av vår tids vapen till Assaddikaturen. Det är visserligen inte svärd och spjut, men väl ryska automatvapen, ryska höghastighetsgevär, ryska granatkastare, ryskt artilleri, ryska SCUD-missiler, ryska stridsvagnar, ryska stridshelikoptrar och ryskt stridsflyg som dödat de syrier som rest kraven på frihet, jämlikhet och värdighet.

Samma vapen har förvandlat mängder med stadsdelar och förorter till makadam och drivit bort sex miljoner människor, trettio procent av landets befolkning, från sina hem. Med sitt eget Tjetjenien i minne har den skrupelfrie Putin hela tiden haft stor förståelse för hur man in till ryggmärgen krossar folkliga uppror.

Sedan regimens gasattack mot Ghoutas befolkning (i FSA-kontrollerade områden) den 21 augusti har ryska talesmän och ministerier med de mest spretiga och patetiska uttalanden försökt rädda skinnet på Assads familjediktatur och sin egen roll i Mellanöstern.

Först hade det inte förekommit någon attack med nervgas över huvud taget, sedan sa man och säger att det är uppenbart att gasattacken var ett eget massivt självmord från rebellsidan, en utstuderad provokation för att få Obama att avfyra sina Tomahawkmissiler mot diktaturens militära infrastruktur. Det berättades om egna ryska satellitbilder som skulle bevisa detta scenario. I sitt öppna brev I New York Times tog Putin också detta för givet och fortsatte med att ”underrättelser nu talar om att militanterna förbereder ännu en attack – denna gång mot Israel – vilket inte kan avfärdas”.
Syria usa-china-russia-syria-war

Trots det föreslår Putin, märkligt nog, inte en internationell insats för att tvinga rebellerna att lämna ifrån sig sina kemvapen. Han dokumenterar självfallet inte heller sina ”underrättelser”. Det hela är uppenbart bara skabrös diplomati. Nej, Putin föreslår istället absurt nog att det är Assad som ska lämna ifrån sig sina kemvapen – som man egentligen inte har haft – under internationell kontroll!

Men, han sätter villkor för en FN-resolution. Han drar en egen ”röd linje” för att det ska bli samsyn. Den syriska diktaturen ska inte pekas ut som ansvarig och ett gemensamt uttalande från säkerhetsrådet får inte heller innefatta någon form av hot om militära repressalier, även om regimen inte skulle infria ett löfte om att lämna ifrån sig alla kemvapen

Barack Obama har på sitt håll famlat runt i snart tre år när det gäller hur Vita Huset ska svara på den arabiska revolutionen, som är en historisk decennielång process med uppror mot de auktoritära diktaturer som så länge satt lås och bojor på nya generationers strävan efter frihet, demokrati och rättvisa.

Gapet mellan demokratisk retorik och USA:s cyniska maktspel har bara vidgats. Stridsflyg och klusterbomber levereras i parti och minut till diktaturens Saudiarabien. Generad tystnad om alla brott mot mänskliga rättigheter i Bahrain samt – om än med viss motvillighet – fortsatt miljardstöd till Egyptens militär trots al-Sisis militärkupp.

USA:s humanitära hymlande om Syrien och Vita husets olika löften om hjälp åt oppositionen har under två år bara resulterat i proviantpaket, skyddsvästar och en del satellittelefoner. Först nu – samtidigt med hotet om en missilattack – har de lättare handvapen som John Kerry utlovade i april börjat att nå fram till stridszonerna.
Nobel Air Force 4213340_ornen_2 size-full wp-image-99942″ />

Västvärlden har en del öppna skavsår i sin relation till Syrien och skulle gärna se en ommöblering i landets regering och svagare band till Iran och Hezbollah. Men framför allt vill man ha stabilitet. Ingen avgörande regimförändring, bara en ansiktslyftning som i Jemen där man bytt diktator utan att byta regim.

Vår utgångspunkt som socialister måste vara en helt annan. Vår röda linje överskreds redan för två år sedan. För oss måste det handla om ett fast band av solidaritet med de sekulära och demokratiska krafter som i Syrien kämpar mot denna besinningslösa diktatur. Avväpnas Assad på sin arsenal av kemvapen är det naturligtvis bra och betydelsefullt. Men det får inte ta bort fokus från motståndet i övrigt. Bara sedan den 21 augusti har regimen dödat 3 000 människor, nästan bara civila, med sitt artilleri och sina stridsvagnar. I tisdags satte man på nytt in stridsflyg även i Damaskus.

Till skillnad mot Obama måste vi stödja upprorets krav på ett regimskifte. Jag skulle inte gråta om amerikanska missiler slog ut exempelvis Assads stridsflyg. Men det är inte detta rebellerna först och främst har begärt – och de mest framsynta av dem inser att de med detta själva skulle få mindre kontroll över utvecklingen. Deras alternativ är kravet på verklig vapenhjälp, så att diktaturen kan störtas och dörren åtminstone på glänt kan öppnas för en demokratisk revolution.

Ulla Johanssons replik – Invändningar mot Göte Kildéns tolkning av kriget mot Syrien.
Ulla Johansson sände in en replik till ”Fria Tidningen”, som refuserades omedelbart med motiveringen att de har ont om plats och att de har haft fler artiklar kring Syrien.” Den publiceras här.

”Som rubrik har Göte Kildén till sin artikel ”Skicka vapen till revolutionen”. Och menar inne i texten att ”rebellerna” inte fått vapen hjälp i tillräcklig mängd från USA. Från Quatar och Saudiarabien (USA:s vasallstater) har det ju från stridernas början 2011 strömmat in mängder av vapen och legosoldater till Syrien. Quatar och Saudiarabien har närmast outtömliga ekonomiska resurser att mata in i beväpningen av ”rebellerna”. (Fanatiska religiösa krigare och legosoldater.) CIA hjälper med planering och propaganda. USA har sedan lång tid planerat att krossa en rad länder i Mellanöstern och Afrika. (Ger länken till general Wesley Clarks vittnande om detta http://www.globalresearch.ca/we-re-going-to-take-out-7-countries-in-5-years-iraq-syria-lebanon-libya-somalia-sudan-iran/5166 .) För att enligt lagd doktrin förvandla Mellanöstern till USA:s bakgård. Latinamerikas tidigare öde. De länder som krossats: Irak, Libyen och nu Syrien. Iran kommer att bli nästa. Angreppet på Syrien sker slugt genom ”ombud”. Vasallstaterna.

Göte Kildén nämner inget om vapenleveranserna in i Syrien. Inget om legosoldaterna eller USA:s planer. Och kallar angreppet på landet från främmande makter för ”revolution”.
Gasattacken i Ghouta: Kildén skriver att den utförts av den syriska ”regimen”. En absurd slutsats. När attacken skedde befann sig FN:s observatörer i Damaskus. INBJUDNA AV SYRIENS REGERING. Endast några kilometer från platsen för attacken. Syriens regering beordrar ju inte en gasattack på sin civilbefolkning i det läget. Al-Assad och hans regering var och är väl medvetna om Obamas ”röda linje” och visste att vid användning av stridsgas skulle USA anfalla. Inte ville de och Syrien begå kollektivt självmord!

Anfallet på Syrien – lagt genom vasallstaterna – är det senaste av USA:s illdåd i en lång, lång räcka: Hiroshima, Vietnam, blodbadet i Indonesien 1960-talet, Irak, Libyen, snart sagt alla länder i Latinamerika. Där man placerat in militärdiktaturer som utövat obeskrivbara grymheter mot de utsatta ländernas befolkning. Uppräkningen här täcker ändå inte allt.

Varför försvarar, eller förtiger, alla linjer i svensk propaganda detta? Socialistiska Partiet och även Vänsterpartiet följer lagd linje. Varför? Döljer att det senaste offret är Syrien. – Syriens fruktansvärda tragedi är helt USA:s skuld.”

Egen tilläggskommentar
Utöver Ulla Johanssons väl underbyggda kritik kan man tillägga att Göte Kildén:
-lika litet som tidigare kan ange vilka ”demokratiska krafter” han ser i Syrien
-bittert klagar över Putins fredsförslag
-liksom Obama, Cameron och Hollande utan bevis påstår att Syriens regering är ansvarig för gasattacken
-förtiger att kravet på Assads avgång varit ett framträdande krav från USA & Co alltsedan konfliktens gång
-förtiger att Syriens regering gång efter annan accepterat fredsförslag, medan även de ”moderata” rebellerna avvisat det.
-har ett förslag som skulle öka dödandet och stärka de al-Qaidaassocierade starka rebellerna på marken. Kildén står i denna fråga långt till höger om utrikesminister Bildt, och titeln visar en häpnadsväckande brist på insikt om basala förhållanden i Syrien

-mitt förslag till ”lösning” mm

1. Nej till krig mot Syrien.
2. Fredlig lösning av konflikten.
3. Upphävda sanktioner.
4. Inget svenskt stöd för krig mot Syrien.
5. För ett fritt, enat och självständigt Syrien.
6. Låt det syriska folket bestämma sin framtid – inte al-Qadia eller USA-imperialismen.



i Andra om: , , , , , , , , , , , , ,, , , ,, , , ,

Fria Tidningen 13/9 FIB-Kulturfront ISTEAMS Ghoutarapport 16/9Time 16/9 om FN:s rapport Reuters 16/9 SvD 3/9 DN 27/8 DN 28/8 DN 2 28/8 SvD 24/3 Cold Lazarus Expressen Washington Post 24/3 DN 25/3 Nyhetsbanken om gaskrig Nyhetsbanken om kidnappning av FN-observatörer EU fördömer terrorister DN 23/3 DN 19/3 AFP China Daily Common Dream DN 24/3 SvD 24/3 Björnbrum Kildén & ÅsmanDN 21/3 SvD 22/3Svensson-bloggen Guardian Independent Amnesty SvD 15/3 Knut Lindelöfs blogg Aron Lund SKP-bloggen AFP V:s uttalande SvD 13/3 om Amnesty SvT Karen Leukefeld i Junge Welt Sunday Times 3/3 NyhetsbankenBjörnbrum Foto-Lasse Tipping Point Moska-mötet DN 2/3 Globalresearch om John Kerry Intervju med Assad 3/3 i Sunday Times New York Times 26/2 SvD 28/2 NY Times 28/2 kl 9.30 DN Dagens Industri 26/2 Wall Street Journal 25/2Daily Star Carl Bildts bloggTrend Nyhetsbanken 25/2 Kildén & Åsman SKP-bloggen 26/2 GlobalresearchSvD Nyhetsbanken Björnbrum Läkartidningen kommentarer Läkartidningen Syrien-artikel VoltairenetNyhetsbanken DN 14/2 SVD 14/2 P Giraldi EU om Syrien 18/2 SvD Clark i Democracy Now Middle East Online 18/2 Reuters AB 10/2Expressen 11/2 DN 10/2 SvT Agenda 10/2 kl 21.15SvD Telegraph Guardian Croneman NY Times DN 7/2SvD 9/2 Unconventional warfare dokument UW dokumentDN 22/1 Nyhetsbanken FIB-KulturfrontFIB-Kulturfront Profil Online DN 24/1 Björnbrum Veterans for Peace 19/12 Veterans for peace om Syrien Carla Stea i Globalresearch Hela pingstenSKP-blogg -uttlande från Syriens kommunistparti 5/1 Tarpleys artikel Pepe Escobars artikel Agrab Aron Lunds artikel på engelska USA-bloggen DN 25/12Björnbrum 23/12 SKP-bloggen DOHA-protokollet DN 26/12 SvD 25/12 SvD Clearinghouse SvD 20/12 ClearinghouseSvD 20/12 DN 20/12 SvT 20/12 FIB-KulturfrontCornucopia DN 16/12SvD 16/12 Michel Chossudovsky 14/12SvD II 14/12 Pakistan Observer 16/12 SvD 16/12 SvD 14/12 AB 14/12 Kommunisternas blogg 13/12New York Times 13/12 SvD 16/12 Russia Today 6/12 Turkish Weekly Syrian Perspective DN 11/12 SvD 12/12 Independent USA-bloggen 8 dagar8 dagar 11/12 Globalresearch 8/12 Proletären Flamman 28/11 FredsinitiativetPepprat och Rödgrönt DN 5/12 SvD 5/12 Worldcrunch Russia Today 3/12 Replik i AB 3/12 Einarsprachenvaria Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 DN 1/12Bilderblogg M Omars blogg Åtta dagar. Stefan Lindgren USA-bloggen Björnbrum SvT om al-Qaida-svenskar Nyhetsbanken Sunday Express 19/11 New York Times 16/11 Folket i Bild Kulturfront Mohamed Omars tal på hans blogg Syriensolidaritets hemsida Stefan Lindgrens blogg New York Times 31/10 Washington Post 1/11 Bill Auken Countercurrents 2/10 Konflikt 27/10 S Hersh i The New Yorker 2007 Aftonbladet – Bildts strategiråd FolkrättsbevakningenDN 12/10Anförande av Rysslands ambassadör

  1 comment for “Debatt om Syrien mellan Göte Kildén, Socialistiska partiet och Ulla Johansson

  1. 28 september, 2013 at 15:55

    Mycket upplysande om Fria Tidningen!

    Att de tog in Kildéns artikel kanske ska förklaras med att det råder yttrandefrihet.

    Efter en sådan artikel är det dock självklart att annan syn ska beredas plats, men de tog inte in Ulla Johanssons replik.

    Fria Tidningen bör granskas. Moderföretaget Fria Tidningar ger ut papperstidningar och har huvudkontor och tre lokalredaktioner, med cirka 45 medarbetare, och det blir inte billigt. Hur finansieras Fria Tidningen? Någon borde ta reda på det.

    Om du inte har sett papperstidningen någon gång, så titta på webbplatsen:
    http://www.fria.nu/

    Flashigt som bara den, och ser ut som något en samhällskritiker tar i sin famn. Men finns det något annat bakom ytan? Refuseringen av repliken tyder på det.

Comments are closed.