Idag publicerade Kildén & Åsman blogginlägget ”Aron Lund svarar Anders Romelsjö”. Jag hade i april mailkontakt med Syrienkännaren Aron Lund och har kunnat konstatera att hans åsikter vanligen ger stöd för mina åsikter i Syrienfrågan på bloggen och till bedömningar av föreningen Syriensolidaritet (FSS). Han tror dock felaktigt att jag och FSS tar ställning för den syriska regeringen och Assad och är rädd för att förknippas med FSS. Kildén & Åsman står Socialistpartiet nära. De har ofta haft inlägg om Syrien på sin blogg. Jag har tidigare kritiserat deras ignorans av den utländska intervention, deras oförmåga att se att icke-demokratiska, ofta religiöst extremistiska islamistiska grupper dominerar bland rebellerna på marken och deras stöd för ökad beväpning av dessa rebeller.

I inlägget riktar Aron Lund kritik mot mig, och även mot Kildén & Åsman. Lund vill inte se att vi har samma åsikt i centrala frågor och är ju rädd för att förknippas med föreningen Syriensolidaritet. Han menar tyvärr mot bättre vetande att jag stödjer Assad, samt påstår att jag förvrängt vad han skrivit. Han ger inga exempel och jag har i tidigare mail-korrespondens på detta.
.

Jag återger nu hela Aron Lunds inlägg samt mitt svar (som Kildén & Åsman korrekt har publicerat).
En kommentar från Benny Åsman samt mitt (ännu?) inte publicerade svar till Åsman tänker jag publicera senare.

1. Aron Lunds inlägg.”Jag har i en mailväxling flera gånger bett Anders Romelsjö att sluta missbruka och ljuga om innehållet i mina studier av syriska oppositions- och rebellgrupper. Det är trevligt när resultatet av ens undersökningar används för att fördjupa eller nyansera debatten, men det är inte fallet här. Jag vill överhuvudtaget inte förknippas med den propagandaverksamhet för diktaturen som bedrivs av Assadfamiljens nyttiga idioter i Föreningen Syriensolidaritet.

Det råder i mina ögon inget tvivel om att en mångfacetterad skara religiöst konservativa sunniislamiska grupper idag helt dominerar det väpnade motståndet på marken, och att olika typer av ideologiska islamister utgör det enskilt starkaste blocket. Det är, liksom det stora utländska inflytandet över oppositionsfraktionerna, en viktig fråga som tyvärr sopas under mattan av många av den bredare syriska oppositionens medlemmar och anhängare, inklusive, vad jag kan se, skribenterna på den här bloggen. Det är också illavarslande för landets och för hela regionens framtid, även om det är symptomatiskt för tongångarna i svensk Mellanösterndebatt.

Men jag har däremot aldrig påstått och skulle aldrig påstå att al-Qaida och ”wahhabiter” (vad nu det ska innebära) ”helt dominerar” motståndet inne i Syrien. De genuint antidemokratiska och uttryckligen salafistiska grupper som skulle kunna passa den beskrivningen motsvarar såvitt jag kan avgöra – och det kan jag naturligtvis inte med någon exakthet – snarare ungefär en tredjedel av det väpnade motståndet, om man ser till antal deltagare, även om de i vissa avseenden kan vara mer politiskt inflytelserika. Det är min bästa kvalificerade gissning just nu, men alla får väl göra sin egen. Hur djupa Anders Romelsjös insikter i frågan är framgår dock av det faktum att han år 2013 fortfarande inte kan stava till al-Qaida.

Vad FSA angår så är det en komplicerad diskussion, vars förutsättningar har förändrats en hel del sedan jag skrev om saken, men jag tvivlar på att den vore värd att föra den med någon som är så konsekvent ohederlig med citat och siffror som Anders Romelsjö.

Vad slutligen gäller den syriska revolutionen har jag inte mycket hopp om att den ska sluta med framgång för någon vid det här laget. Detta är ett inbördeskrig och låten hoppet fara. Jag stödjer alla ansträngningar att nå ett fredsavtal som räddar Syriens fortsatta existens som stat och besparar det syriska folket och de kringliggande länderna så mycket lidande som möjligt. Tyvärr tror jag inte det kommer ske på länge än.

Det om det. Nu kan ni bråka vidare, men håll mig vänligen utanför det här.”

2. Min kommentar till Aron Lund

”Aron Lunds inlägg visar att han och jag fortfarande har liknande uppfattning om viktiga förhållanden i Syrien:
1”att en mångfacetterad skara av religiöst konservativa sunniislamiska grupper idag helt dominerar det väpnade motståndet på marken och att olika typer av ideologiska islamister utgör det starkaste blocket;”
2. ”det stora utländska det stora utländska inflytandet över oppositionsfraktionerna, en viktig fråga som tyvärr sopas under mattan av många av den bredare syriska oppositionens medlemmar och anhängare, inklusive, vad jag kan se, skribenterna på den här bloggen (Kildén & Åsman). Det är också illavarslande för landets och för hela regionens framtid, även om det är symptomatiskt för tongångarna i svensk Mellanösterndebatt.”
3. Att det inte är belagt att ”al-Qaida och ”wahhabiter” helt dominerar motståndet inne i Syrien”.
(Tillägg: Jag skrev i senaste blogginlägget om Syrien 6/6 ”Rebellerna på marken domineras nu enligt Syrienkännaren Aron Lund och många andra av sekteristiska, religiöst extremistiska grupper som den nya islamiska fronten och al-Qadia-associerade al Nusra-fronten.”)
4. Att Fria syriska armén verkade vara en svag och splittrad grupp ”The rise and fall of FSA” i rapporten skriver Lund, men att dess status för närvarande är svårbedömbar.
5. Hur al-Qaida stavas.
6. I stödet för ett fredsavtal.

Men Aron Lund påstår helt felaktigt att föreningen Syriensolidaritet stödjer familjen Assad, vilket jag flera gånger påpekat för honom i en mailkorrespondens vi hade i april. Där framkom att han är mycket besvärad över att föreningen Syriensolidaritet delar hans syn på Syrien i centrala avseenden. Han anklagar mig grovt för att ”sluta missbruka och ljuga om innehållet i mina studier av syriska oppositions- och rebellgrupper och att vara” och att vara ”konsekvent ohederlig med citat och siffror.”

Detta måste han konkretisera! Jag ändrar gärna uppfattning på basis av nya fakta, och korrigerar eventuella felaktigheter.

i Andra om: Syrien,regeringen, vapen,
Saudiarabien, Qatar,folkrätt imperialism, Vänsterpartiet, krig, USA, Politik, FN, massmedia infiltration al-Qaida, utrikespolitik NATO opposition, ”unconventional warfare”, demokrati,fred, desinformation, terrorism, vapen,Ryssland,