Detta gästblogginlägg har skrivits av Margret Stab som är en gästbloggare ”som uppskattar Jinge-bloggen och följer den regelbundet, för att den tar upp och avslöjar det som imperialistiska statsmakter i vår tid håller på med.” Här har publicerats åtta artiklar tidigare av Margret. Senast, 13/5, kom Nya budskap från imperialismens högborg USA chockar världen som främst handlade om handel och handelsavtal under imperialismen och hade som viktig utgångspunkt president Trumps ambivalenta eller kritiska uttalanden om EU.
Dagens artikel försöker ”förstå” Trumps tänkesätt och värderingar som utgångspunkt för politiken.

Artikeln.
”Alltför länge har en liten grupp i vårt lands huvudstad skördat frukten från regeringen medan folket har fått stå för kostnaden. Washington blomstrade, men folket fick inte ta del av rikedomen. Politikerna frodades, men jobben försvann och fabrikerna stängde. Etablissemanget skyddade sig själva men inte detta lands medborgare.“ Trumps tal ord för ord.

Den amerikanska värdekatalogen har från början varit en annan än den europeiska välfärdsidéen: alla medborgare ska söka sin personliga lycka i konkurrensen om rikedom. Alla amerikanare är beredda att arbeta hårt för att uppnå det. Trump anknyter i sitt inaugurationstal till principen att det är den enskildes framgång som räknas: politikens uppgift är det då att främja alla amerikanares „pursuit of happiness” på alla områden i samhället. ”Vi har alla samma fantastiska friheter. Och vi hälsar alla samma mäktiga USA-flagga.”

De makthavare som styrt hittills har enligt Trump inte skött om detta. Obamas sjukförsäkring är en orättvis sak, för varför ska en amerikan som är sysselsatt med att arbeta hårt för sin egen lycka i livet, betala sjukförsäkring för andra? Då minskar ju ett allmänt bidrag till Obama-Care den enskildes inkomst! Att den inställningen motsäger principen om lycka för alla, är det ingen av Trumps anhängare som tror.

För Trump är inkarnationen av de chanser som amerikaner måste ha i landet och just därför ska hans intressen vara identiska med alla andras som söker ”pursuit of happiness” – både företagare och löntagare: Därför tillkännager Trump helt utan hyckleri, att han som miljardär är jämlik med sitt folk, han har ju arbetat hårt för det.

Att det politiska ”etablissemanget” blev rikt, medan enkelt folk lider av arbetslöshet, för att industrin i landets ”Rustbelt” försvann, är för Trump en katastrof för nationen: Först betonar han de sociala motsättningarna i landet på ett sätt att man kunde mena att talet ska fortsätta med ”proletärer i alla länder förena er…” – men icke det: politiken har inte bara gjort ett dåligt jobb, de har bedragit folket: varje arbetslös människa som inte hittar arbete bevisar för Trump att Amerika inte är ”Great” längre och att opatriotiska politiker och koncerner förstört nationen.

Trump ser valsegern som en revolution och lovar att de som hittills styrt landet ska berövas makten och att folket får den tillbaka (”eftersom vi i dag inte bara överför makt från en administration till en annan, eller från ett parti till ett annat, utan vi för över makt från Washington DC. Och ger den tillbaka till er, folket.“) Som ”Commander in Chief” presenterar sig Trump som omedelbart identisk med sina väljare, och då är ju överheten borta! Folket i sin tur är för Trump inte ett kollektiv människor som regeringen styr över, utan en flock likasinnade som låter sin hövding visa dem vägen.

Han bryter mot den demokratiska traditionen att efter valet vara hela folkets president, för de som kritiserar hans politik som president är fortfarande motståndare, alltså inga patrioter.

I denna anda bekämpar han demokratiska institutioner (rättssystemet i USA berättigar presidenten till mycket som inte gäller i europeiska demokratier) som sköter om rättssäkerheten (t.ex. domare) och skäller ut presskåren som granskar politiken, avskedar FBI-chefen etc. – de ska vara apparaten som står i vägen för folkviljan och dess maktutövare – så länge de inte fungerar som transmissionsrem för hans politik.

Den ”pressure-group” Trump skapade i valrörelsen ska nu föreställa hans maktbas och han kommunicerar med den medelst Twitter, utan att använda gängse informationsvägar som TV och tidningar som för honom hör till det opatriotiska mainstream-etablissemanget. Ingen ska minsann ställa sig mellan Trump och hans folk!

”Från och med denna dag så kommer det endast att vara USA främst, USA främst.”

Optimistiska rapporter om ekonomisk tillväxt i Silicon Valley och på Wall Street imponerar inte Trump, vars diagnos är landets nedgång, för att kapitalets profitintresse inte haft behov av industrin i Rustbelt utan hellre investerat i utlandet. Trump beklagar att USA inte är ”first”, fastän detta vore nationens bestämmelse.

Nationen som ”Washington” ska ha vanvårdat i åratal, ska bli ”Great” igen och då måste egoism och hänsynslöshet gentemot resten av världen härska. Inom landet ska chancen att få arbeta för ett företag uppnås, genom att amerikanska kapital stannar i landet och skapar lönsamma arbetsplatser. Naturligtvis är arbetssökande beroende av att det lönar sig för företagen att investera! Och det kommer att lyckas säger Trump, för han lovar att den inhemska rikedomsproduktionen ska få uppsving genom att tre fjärdedelar av alla lagar som reglerar affärslivet ska bort. 75 % av miljö – och arbetsskyddslagarna, kontrollanordningar för produkter etc. är överflödiga, för att de bara lägger hinder i vägen för amerikaner som vill tjäna pengar och skapa lönsamma arbetsplatser. Bolagsskatten ska sänkas, för skatter är inte bra för profiten; etc. etc.

Överallt i landet upptäcker Trump onödiga bojor som förför amerikanska företag att helt opatriotiskt investera i utlandet, där maximal profit lockar. Konkurrensen inom landet kan bara vara rättvis om den amerikanska kapitalplatsen är överlägset lönsam, nämligen att kapitalförskottet är billigare än utomlands. Och den amerikanske arbetaren ska äntligen få chansen att arbeta hårt utan att latino-immigranter får konkurrera om jobb med dem, det är nämligen ett privilegium som endast amerikaner ska ha rätt till.

Sanningen är alltså, att kapitalets framgångar ska vara folkets och nationens räddning: för Amerika måste egentligen vara det största, mäktigaste och rikaste landet i världen.

Löftet som den nya presidenten ger sina anhängare i Rustbelt som gav honom sina röster är alltså: mer friheter för kapitalet, mera framgångar för segrare i konkurrensen, mindre hänsyn till de svaga.

“Tillsammans så kommer vi att göra Amerika starkt igen. Vi kommer att göra Amerika välbärgat igen. Vi kommer att göra Amerika stolt igen.”

På det viset kan Amerika bli ”Great” igen.

intressant Andra om:
Saudiarabien, Jemen, Trump, vapenexport, USA, Iran, Politik, terrorism, ISIS al-Nusra Israel