Idag på förmiddagen har jag lyssnat på Konflikt i radions P1. Det handlade om hoten som kommer från USA om att ge sig på Iran med kärnvapen.

Programmet är värt att lyssna till om du missade det, men det är inte en speciellt trevlig lyssning kan jag berätta. Det var några som trodde att det fanns en realistisk möjlighet att Bushregimen ska göra verklighet av hoten, andra trodde inte på det. Ingen var förstås säker på sin egen uppfattning eftersom man aldrig kan veta när det gäller George W Bush.

Att han hotar är dock fullständigt klart. Och att konsekvenserna av ett igångsättande av den sortens aktioner är fullständigt omöjliga att sia om är lika klart. Iran är ett i många stycken överlägset land militärt i jämförelse med Irak. De kan försvara sig. Dessutom är den procentuella andelen religiösa fanatiker i landet säkerligen helt jämförbar med motsvarande i USA. Det många bedömare är överens om är att Iran, i händelse av att de blir angripna, sluter sig samman och den oenighet som finns försvinner helt.

Jag har läst i några tidningar att folk som är insatta i Irans förhållanden anser att det skulle vara helt förödande för USA på flera sätt. Dels skulle det innebära att många anslöt sig till motståndskämparna i Irak, och dels skulle det garanterat föra hem terrorism i stor skala till USA.

Personligen kan jag inte låta bli att fundera på Bush Senior. Han drog sig ur Irak för snabbt hävdar många bedömare, kanske hans son föresatt sig att ”göra klart jobbet” ordentligt i någon sorts hävdelsebegär gentemot fadern. Jag vet inte, men jag vet att samma tendenser som fanns före kriget mot Irak nu är på gång igen när det gäller Iran. Neokonservativa skriver mängder av debattartiklar som utmynnar i rekom-mendationer att ge sig på Iran, det är en mycket aktiv krigslobby agerar nu, givetvis med massivt stöd av den stora Israellobbyn. Det finns visserligen motståndare också, men det fanns det även mot Irakkriget.

Att George W Bush har blivit tok-kristen efter att ha slutat upp med sitt kokain- och alkoholmissbruk är klart, och han har tidigare sagt sig agera på uppdrag av Gud.

Vad som egentligen rör sig bakom pannbenet på den karlen är utomordentligt svårt att veta. Men en sak vet jag helt bestämt, och det är att världen har blivit extremt mycket osäkrare sedan han kom till makten.

Dessutom frågar jag mig med vilken rätt han och hans medlöpare gjort mig och alla andra oroliga över utvecklingen i världen? Varför ska vi behöva oroa oss för vad en kristen fundamentalist, och därtill kanske psykfall, ägnar sig åt i Vita Huset?

Och varför är regeringen Persson så totalt ryggradslös när det gäller inställningen till USA? Har inte de valts till sina uppdrag för att de ska ta ansvar för att vi här i landet inte ska behöva oroa oss för bland annat krig?

Det måste rimligen vara en del av deras åtagande när de accepterar folkets och riksdagens uppdrag att styra landet..

En absolut majoritet av svenska folket är mycket kritisk till USA:s agerande, varför berättar inte Persson det för alla andra politiska ledare i alla sammanhang varje gång han får chansen?

Andra bloggar om: politik, bush, kärnvapen, gud, messias, iran, israellobbyn, religiös fundamentalism, krigshot

[tags]politik, bush, kärnvapen, gud, messias, iran, israellobbyn, religiös fundamentalism, krigshot[/tags]