”Brain drain” och IMF försvagar utvecklingsländer



Fattigdomen i världen har minskat, men det kunde ha varit mycket bättre utan en orättvis ekonomiska politik av USA och andra rika länder.
Enligt Världsbanken inkomstmått var knappt 2 500 miljoner fattiga (levde på mindre än motsvarande 2 US dollar/dag) 2008, medan knappt 1300 (21 % av världens befolkning) var extremt fattiga då de lever på mindre än 1,25 dollar/dag. Enligt det senare utvecklade multidimensionella måttet Multidimensional Poverty Index (MPI) som använts av FN är drygt 2000 miljoner akut fattiga, som termen lyder.
Poverty imagesCASVJI40

(MPI värderar arten och intensiteten i fattigdom på individ- och hushållsnivå med avseende på de tre dimensionerna utbildning (två mått), hälsa (två mått), och levnadsstandard (6 mått), dvs. totalt 10 mått, som vägs samman med samma vikt. En person eller hushåll anses som akut fattig(t) om man saknar 33 % av rimliga dimensioner av de vägda komponenter som bygger upp index. (Alkire S, Santos EM. Multidimensional poverty index. Oxford Poverty & Human Development Initiative, 2010. (www.ophi.org.uk).)

Enligt Världsbankens ”World Development Indicators” 2008 uppgick BNP i världen till 11 100 dollar. Den uppgick till 1 200 dollar i låginkomstländer, till 6 800 i mellaninkomstländer och till 37 200 dollar i höginkomstländer efter justering för PPP. Skillnaderna är alltså mycket stora mellan olika grupper av länder, även med hänsyn till köpkraft. (Utan justering är skillnaderna ännu större). Och skillnaderna inom de flesta länder har ökat.
Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE

Dessa stora skillnader och den utbredda fattigdomen har många orsaker. En är kolonialismen och dess arv, en annan är den ekonomiska politik som USA & andra rika länder fört i decennier via Världsbanken, IMF och WTO. Detta har bl.a. skildrats i denna blogg i olika blogginlägg, bland annat några om IMF. Under 1970-talet började utlåningen från Världsbanken, IMF och från rika länder till fattiga länder öka kraftigt.

En bakgrund var USA:s strävan att slippa växla in cirkulerande dollar mot guld i slutet av 60-talet, inte minst den stora mängd eurodollar som fanns i Europa och den stora mängden dollar som de oljeexporterande länderna fick efter prishöjningarna på olja 1973 (petrodollar) och tillkomsten av OPEC (se Kapitel 3). Den ökade utlången skedde både för att tjäna pengar, få ökat inflytande i svagare ekonomier, stimulera till ökad köpkraft för inköp av varor från industriländerna och för att binda länderna närmare sin politiska och ekonomiska intressesfär och motverka inflytandet från Sovjetunionen och andra socialistiska stater.

En utvärdering finns från UNCTAD: ”UNCTAD noterar att de omfattande reformer som vidtagits av de flesta utvecklingsländer på 1980- och 1990-talen, ofta efter krav från internationella organisationer och långivare inte levererade vad som utlovats. Dessa reformer betonade större makroekonomisk stabilitet, större förlitan på marknadskrafter, och en snabb öppning för internationell konkurrens. Men många av de privata investeringarna gav inte avkastning som väntat, många ekonomier stagnerade eller krympte till och med, och många utvecklingsländer som redan kämpade med höga nivåer av fattigdom fann att dessa steg mot liberaliserade ekonomier snarare ökade ojämlikheten.” (UNCTAD. Trade and Development Report 2006.)

* Medan den externa skulden till utvecklingsländerna ökade 48 gånger mellan 1970 och 2007 så ökade de belopp som återbetalades 102 gånger, dvs. med mer än dubbelt så mycket.
”Brain drain” eller kompetensflykt är en annan bidragande orsak: Detta innebär en storskalig utvandring av personer med teknisk kompetens eller kunskap. Vanligen syftar man på utvandring från utvecklingsländer till i-länder, men det kan också ske mellan länder med ungefär samma BNP. När det gäller samhällsfaktorer kan orsakerna (i ursprungsländerna vara brist på möjligheter, politisk instabilitet, låg ekonomisk nivå, ekonomisk depression, hälsorisker etc., medan det i mottagarländerna kan finnas rika möjligheter till utveckling och högre levnadsstandard, politisk stabilitet och frihet etc.). Individuella skäl kan vara inflytande från familj, intresse för forskning och förbättrade karriärmöjligheter etc.

”Brain drain” brukar betraktas som en ekonomisk kostnad, eftersom emigranterna tar med sig sin utbildning sponsrad av regeringen eller andra organisationer. Det finns en parallell med kapitalflykt, med samma rörelse för finanskapital.
Brain drain 1 untitled

Enligt konservativa beräkningar har ”brain drain” inneburit att 300 000 högt utbildade, varav 30 000 disputerade lämnat den afrikanska kontinenten, medan länder i Afrika betalar 4 miljarder dollar årligen till 100 000 vanligen välavlönade utländska experter årligen, ett belopp som motsvarade 35 % av u-hjälpen. Enligt FN:s utvecklingsprogram har Etiopien förlorat 75 procent av sin välutbildade arbetskraft mellan 1980 och 1991. Nigeria, Kenya och Etiopien tros vara de länder i Afrika som främst drabbats. Etiopien utbildar många utmärkta läkare, men det finns fler etiopiska läkare i Chicago än det finns i Etiopien.

”Brain drain” berör inte minst sjukvården. I en studie i British Medical Journal (Mills EJ et.al The financial cost of doctors emigrating from sub-Saharan Africa: human capital analysis British Medical Journal 2011; 343:d7031) fann man att utvandringen av cirka 20 000 utbildade läkare från nio länder i Afrika söder om Afrika innebar en förlust på cirka 2,2 miljarder dollar för dessa länder i form av utebliven avkastning på investeringarna i deras utbildning, som grovt sett kostat minst 600 miljoner dollar. Vinsten för mottagarländerna uppgick till minst 3,5 miljarder dollar, varav 850 miljoner för USA.

Medan 25 % av den globala sjukdomsbördan finns i Afrika finns där 2 % av läkarna i världen. Det är väl känt att också många sjuksköterskor som utbildats i fattiga länder för dyra pengar sedan flyttat till i-länder. (Karin Sundström. Läkarutvandring från Afrika ger påtaglig förlust av humankapital. Läkartidningen 2/2 2012).

Totalt fanns det i USA 213 000 läkare (27 % av alla) och 99 000 (5 % av alla) sjuksköterskor som utbildats utomlands. (World Health Report. Geneve: World Health Organization. 2006; Chapter 5: sid. 98, Table 5.1). Enligt World Health Report saknades samtidigt 4,3 miljoner sjuksköterskor i världen detta år. (http://www.globalissues.org/article/599/brain-drain-of-workers-from-poor-to-rich-countries.)

Kina blev störst i världen då det gäller ”brain drain” under 2007. Enligt officiella kinesiska medier utvandrade då 65 000 välutbildade kineser varav 25 000 till USA. Den största gruppen av emigranter består av professionella och sakkunniga med medelklassbakgrund, [101] som är ryggraden för utvecklingen av Kina. (Jamestown Foundation. China’s Brain Drain Dilemma: Elite Emigration 17 augusti 2010).
Kina Clarte 2009-3

”Brain drain” är en export av mänskliga resurser som tillför USA:s ekonomi över 7 miljarder dollar årligen. (Straubhaar, T). International Mobility of the Highly Skilled: Brain Gain, Brain Drain or Brain Exchange. HWWA Discussion Paper 1008; 88: 1–23.
Brain drain 2 imagesCAXP3ML3

Vad göra?
Varför inte en internationell överenskommelse att ”mottagarländer” åtminstone betalar kostnaderna för utbildningen av de utbildade från utvecklingsländerna till dessa? Samt en andel för varje år de är yrkesverksamma. Vidare att de som har förmånen av att få en högre utbildning i ett fattigt land tvingas arbeta kvar några år innan de får flytta.


intressant.se, , , , , , ,, , , , , , , ,, ,

Brain drain DN 8/4

Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9

  2 comments for “”Brain drain” och IMF försvagar utvecklingsländer

  1. 10 april, 2013 at 14:20

    Skulle tro att viktigaste skälet till fattigdom är att fattiga länder inte har tillåtits industrialisera. Det var liksom detta som var skälet till kolonialimperierna – att se till att kolonierna levererade billiga råvaror och inte använde dessa själva i egen industri.

    Men Washingtoninstitutionerna för samma politik. Det var det som ”strukturanpassningsplanerna” gick ut på – montera ner den industri de i alla fall hade. Med påföljd att realinkomsterna sjönk. Mest känt från f.d. Sovjetimperiet på 90-talet, men samma politik följdes i Latinamerika, Afrika och de asiatiska länder som inte satte hårt mot hårt.

Comments are closed.