Den stora brittiska tidningen the Guardian har efter röstning bland läsare utsett årets person. Bradley Manning vann överlägset. Bradley Manning vann överlägset med 70 % av rösterna före Malala Yousafzai som fick 22 %. Malala är en 14-årig skolflicka som sköts av talibaner för att hon arbetar för utbildning åt alla, inklusive kvinnor.
En av dem som föreslog Manning motiverade det med att ”Han har vidmakthållit sitt ställningstagande för demokratisk användning av information, trots oerhörd press fysiskt, moraliskt och psykologiskt av sina militära överordnande, inklusive USA:s president.”

Han arresterades 2011 då USA-myndigheter fått tips om att Manning var källan till den kvartsmiljon hemligstämplade USA-dokument som WikiLeaks började publicera 2011. Manning arresterades då han lättat sitt hjärta för vad han trodde var en annan idealistisk hackare men det visade sig vara en FBI-angivare. Bradley Manning är inte någon idealisk person för Pentagon att åtala. Hans chattar med FBI-agenten Lamo visar vilken renhjärtad person han är.
FN:s specielle rapportör om tortyr, Juan Ernesto Mendez, har betecknat de amerikanska myndigheternas behandling av Manning som ”grym och förnedrande” med tanke på den utdragna isoleringen. Hans fysiska och psykiska kondition sägs vara mycket dålig. Enligt Tom Hayden handlar det om grov misshandel, isolering 23 timmar per dygn och ändlösa förhör. Enligt David House, en av de två personer som har tillstånd att besöka Minning har dennes tillstånd försämrats märkbart för varje besök. Talet har blivit mindre flytande och han har svårare att uttrycka komplicerade tankar. Jämför de två bilderna på Manning!

Svenska Dagbladet skrev 20/10 under rubriken ”Bradley Manning – förrädare och frihetshjälte” att ”Frågan som ställdes, om det inte är alla soldaters skyldighet att anmäla eller snarare att avslöja krigsbrott, hänger kvar. Eller är det så att den frågan inte har någon som helst betydelse i målet? Fastän det var folkrätten och moralen som faktiskt var Mannings bevekelsegrund.”

DN skrev 18/10: Bradley Manning, som riskerar livstids fängelse för att ha läckt material till Wikileaks, ska få ta del av åklagarens hemliga material enligt beslut av en militärdomstol 17/10. Endast 12 av 700 mejl anses vara av sådan natur att de inte ska lämnas över till försvaret. Manning anklagas för att ha överlämnat diplomatpost och läckt ut ett stort antal hemliga dokument till Wikileaks.
Mest känd är han för att ha läckt två videofilmer. En visar hur amerikanska Apachehelikoptrar mejar ner människor på en gata i Bagdad 2007. En annan film visar bombningarna av två tankbilar som talibanerna erövrat i Kunduzprovinsen i Afghanistan 4 september 2009. 140 människor dödades, varav 93 barn.

Manning åtalades omgående för sekretessbrott men senare skärptes åtalet till att gälla ”hjälp åt fienden”, ett brott belagt med dödsstraff. Åklagaren säger att han nöjer sig med att yrka livstids fängelse. Manning sitter nu i Fort Leavenworth, Kansas, och väntar på sin rättegång. Rättegången har tidigare skjutits upp ska starta den 4 februari 2013. Det innebär att Manning vid den tiden skulle ha varit i fängslad i närmare tre år. I vanliga fall sitter brottsmisstänkta personer inom det militära rättsväsendet i USA frihetsberövade i maximalt 120 dagar.Mer än 250 av Amerikas mest framstående jurister i USA har skriftligen protesterat mot behandlingen av den påstådda WikiLeakskällan Bradley Manning.

För 40 år sedan åtalades Daniel Ellsberg som läckt Pentagonrapporten – en slags 60-talets motsvarighet till WikiLeaks. Ellsberg kunde ha fått 99 år i fängelse, men friades tack vare opinionstrycket.

Pentagonrapporten var dokumentsamling på sju tusen sidor sammanställd av USA:s försvarsdepartement och beskriver USA:s inblandning i Vietnamkriget 1945-1971. (USA betalade 1953 % av fransmännens krigskostnader i striderna med den nationella befrielserörelsen, och övervägde att sätta in atombomber). Dokumenten läcktes 1971 ut av Daniel Ellsberg, och publicerades i The New York Times och visade att USA:regering ibland farit med osanning. Då publiceringen innebar ett stort politiskt hot mot den sittande Nixon-administrationen, lyckades Nixon via sin justitieminister få till ett domstolsbeslut mot New York Times vidare publicering av dokumenten. Washington Post publicerade sedan andra dokument, och kunde fortsätta med detta, tills även NYT senare fick rätt att publicera.

Hemlighetsmakeriet i USA har gått långt. Under de tre första åren av Irak-kriget hemligstämplade USA:s regering 40 miljoner dokument. Utan WikiLeaks avslöjanden skulle en massa förhållanden varit helt okända för det amerikanska folket, t.ex. hur USA-armén i Irak efter Abu Ghraib-avslöjandena lagt ut tortyren på entreprenad till den irakiska polisen och armén och att CIA har rekryterat en egen hemlig armé på 3 000 man i Afghanistan osv.

Vad är värst: Att starta illegala krig, använda tortyr, föra landets medborgare och världen bakom ljuset och undanhålla viktig information – eller att avslöja det? Nu handlar det om att rädda Bradley Manning.
Manning har nominerats till Nobels fredspris de två senaste åren.
Vilken av kandidaterna Bradley Manning och EU som Alfred Nobel själv skulle ha förordat är väl solklart!

i Andra om: Nobels fredspris, Nobelpriset, Alfred Nobel,USA, imperialism, desinformation, Krig, Politik, misshandel, massmedia Bradley Manning,röttsröta imperialism visselblåsare mod, soldater,Årets man