Bloggaren pratar strunt eller säger kloka val-dags ord i Ring P1?


I slutet av oktober (minns inte vilken dag) dristade jag mig att ringa ”Ring P1” för ett inlägg om intervention i andra länders val. Skrev ned några punkter på ett papper, ringde upp kl 09.25, och fick besked att man skulle släppa fram. Omkring kl 9.40 ringde det så och jag fick tillräckligt utrymme (ungefär 5 minuter) att framföra mina åsikter (jag hade tänkt ta upp media bevakningen av Syrien också om jag fått mer tid). Den kvinnliga programledaren var mycket bra och ställde bra frågor tycker jag.
Ring P1 telefon
Lyssna, och tyck gärna till!

Inlägget


19 svar till “Bloggaren pratar strunt eller säger kloka val-dags ord i Ring P1?”

  1. Du pratar inte strunt. Men samma sak kunde jag fråga till dig på 70- och 80-talet när Väst anklagade Sovjetunionen för inblandning i deras politik. Då ställde du och de andra inom maoistvänstern på USA:s sida, och ni gillade inte alls att sovjetiska socialister och kommunistpartiet erbjöd sig att tillhandahålla översatta sovjetiska böcker till svenska (t ex Lenin) och med mera. Sovjetunionen var på den tiden skurkstaten för maoistvänstern. Om hela Europas vänster och alla kommunistpartier hade hållit i hop och inte gått på den här propagandan som USA genomförde som gjorde att vänstern splittrades så hade kanske Sovjetunionen fortfarande funnits till.

    Faktum är att det finns så lite material som handlar om hur sovjetunionens socialism var uppbyggt, hur lönerna såg ut, hur utbildningen fungerade, fackföreningar, kolchoser och med mera. Jag har sökt i svenska och engelska arkiv men det finns knappt något om detta ens i marxistarkivet. Som Britta Ring sa i en kommentar att vi måste veta mer om Sovjetunionen för att inte göra om samma misstag som dom gjorde.
    Men var finns detta material? Kanske i Ryssland. Men det är inte säkert.
    Jag vet inte om de ryska kommunistpartierna har något av detta material jag söker.
    Men det borde vara mer sovjetisk information ute i väst och särskilt på nätet. Översatt sådan, kanske till engelska. Det eftersom, enligt propagandan i väst, sköljdes vi över med sovjetisk propaganda på 60- 70- och 80-talet. Eller som vissa sa – att vi var styrda från Moskva.

    • Din beskrivning är felaktig. Inom de olika solidaritetsorganisationerna var ju USA-imperialismen huvudfienden. Det var ju USA som i folkrättsvidriga brutala krig dödade miljontals människor och som desinformerade.

      Inom den så kallade maoistvänstern studerade man Kinas väg till socialismen och Kinas kritik mot Sovjetunionen för avsteg från socialism, för uppkomsten av privilegierade skikt och för bristande demokrati – vilket visade sig bana väg för kapitalismens snabba införande i Sovjetunionen. Kritiken var till stor del riktig. En annan sak var att kapitalismen infördes i Kina, mera stegvis och under ”Kommunistpartiets” kontroll. Mao-Tse Tung och andra såg tendenser till kapitalistiskt tänkande hos t.ex. Deng Tsiao-Ping och försökte bl.a. genom folklig mobilisering motverka detta i Kulturrevolutionen. Men misslyckades. Det finns skrivet en del om hur det fungerade i Sovjetunionen.

      Nils Holmbergs bok ”Fredlig kontrarevolution” borde finnas på antikvariat.
      Han är en av de få svenskar som träffat både Stalin och Mao Tse Tung. En av grundarna av KFML 1967. Han såg tidigt urartningen i Sovjetunionen där han bodde en tid på 1920-talet.

      Jag bifogar en förteckning över viss litteratur från en av våra kunniga marxister:

      Om urartningen av Sovjetunionen respektive Kina
      Det finns ingen enda bok eller analys som jag känner till som är heltäckande. I stället måste man försöka puzzla ihop en uppfattning utifrån olika källor. Vissa böcker eller artiklar, som jag listar här, har du säkert läst redan. Om jag kommer på fler böcker, så hör jag av mig. Jag har naturligtvis en hel del borgerliga böcker också, men böcker som utgår från ett marxist-leninistiskt perspektiv är intressantare.
      Sovjetunionen:
      SUKP(b):s historia
      E.H. Carr: Ryska revolutionen 1917 – 23 (tre band)
      Anmärkning: Länge sedan jag läste. Vänsterliberal, men saklig.
      Charles Bettelheim: Klasstriderna i Sovjetunionen (två band)
      Anmärkning: Det första (av två band) finns på svenska. Går bara till 1930, men han är en utmärkt analytiker. Försvarade kulturrevolutionen.
      Nils Holmberg: Fredlig kontrarevolution (två band)
      Willie Dickhut: Die Restauration des Kapitalismus in Sowjetunion -http://www.neuerweg.de/bucher/restauration-kapitalismus
      Anmärkning: Jag har inte läst den, men han var en ledande teoretiker i MLPD/Tyskland.
      Michael Voslensky: Nomenklatura
      Anmärkning: Intressant bok. De formella löneskillnaderna i Sovjet fram till 1929, liksom i Kina och Albanien, var små, men det fanns ett system med naturaförmåner. I Sovjet avskaffades den särskilda partiskatten 1929 och löneskillnaderna tilläts öka. Med naturaförmåner menas lägenhet, datja, tjänstebil + chaufför för toppkadern och tillgång till specialaffärer i Sovjet (om de senare fanns redan under Stalin vet jag inte).
      Mao om Stalin: http://www.massline.org/SingleSpark/Stalin/StalinMaoEval.htm
      Till frågan om Stalin (ingår i Den stora polemiken)
      Chrustjev minns (självbiografi)
      Grover Furr: Kruschev lied
      Anmärkning: Går igenom Chrustjevs tal 1956. Under översättning.
      Razlatski : http://www.proletarism.proletarism.ru/hm_2_p.shtml
      Anmärkning: Företrädare för en opposition som uppstod i slutet av 1970-talet i Sovjet. Tron Ögrim rekommenderar honom.
      Leopold Trepper: Röda kapellet
      Arnôst Kolman: Den vilseförda generationen
      Anmärkning: Dessa båda är självbiografier. Intressanta, eftersom de råkade illa ut under Stalin, men de avsvor sig aldrig socialismen som idé.
      Kina:
      Mao Zedong: Valda verk, band 1 – 5.
      Anmärkning: De icke-auktoriserade Selected Works band 6 – 9 finns på nätet. Stuart Schram har samlat allt av Mao fram till 1949, men volymerna är mycket dyra. Jag har några i PDF-format.
      Han Suyin: Morgonens flod
      C P Snow: Röd stjärna över Kina
      Roxane Witke: Kamrat Chiang Ching
      Anmärkning: Intressant intervjubok, visar indirekt hur hon levde. Se Nomenklatura.
      Zhao Ziyang: Statens fånge
      Anmärkning: Avsatt efter Tienanmenmassakern. Självbiografi. Ger vissa upplysningar om hur KKP fungerade före och efter massakern. Karlen omnämner inte arbetarklassen eller bönderna en enda gång.
      And Mao Makes5 (antologi) – Banner Press 1978
      Anmärkning: Antologi med artiklar som företräder de fyras gängs uppfattningar.
      Mobo Gao: The Battle for China´s Past
      Anmärkning: Går emot de värsta överdrifterna om kulturrevolutionen. Utges av Oktoberförlaget till våren.
      Was Mao really a monster?
      Anmärkning: Antologi med 14 uppsatser som bemöter Chang/Hallidays bästsäljare ”Mao. Den sanna historien”. Utges av Oktoberförlaget till våren.
      Nick Knight: Rethinking Mao
      Anmärkning: Saklig bok som jag nyligen läst och som behandlar forskningen om Mao.

      • Även Kina har sedan en lång tid tillbaka – sedan 70- 80-talet – haft bristande demokrati (och yttrandefrihet), ett privilegierat skick och inte minst införsel av kapitalism. Man tillåter utländska företag i Kina som exploaterar kinesisk arbetskraft till låga löner och dålig arbetsmiljö. Men även Kinas regering gör samma sak. Så vad är det för skillnad mellan Kinas kapitalism och USA:s kapitalism? Båda är lika dåliga för den inhemska arbetsklassen.
        Bara för att man kallar sig för ett kommunistiskt parti så behöver man inte vara ett kommunistiskt parti. Nu är det kommunistiska partiet som förordar kapitalism. Det kommunistiska partiet införde kapitalism. Inte socialism. De går lika fel väg som Gorbatjov gjorde i slutet av 80-talet. Jag vet inte ens om Kina i dagens läge stöder Kuba.

        Om Kina på allvar hade stött socialismen i Sovjetunionen mot kapitalismen i väst hade socialismen troligtvis fortfarande funnits kvar i Sovjetunionen. Och i Kina. Men som det nu var så ställde sig Kina på USAs sida. Jag har för mig att de även gjorde när det gällde USAs intervention i Vietnam. Men jag är inte säker. Det var en konflikt mellan Kina och Vietnam men om det var samtidigt som Vietnam kriget eller efter USAs uttåg kan jag inte på rak arm minnas.

        På tal om de speciella affärerna i Sovjetunionen. Det var inte bara det ’privilegierade’ skiktet i Sovjetunionen som kunde handla i sådana butiker. Det kunde även vanliga sovjetiska medborgare – så länge dom hade utländsk valuta! Det var därför man som turist stötte på privata ’växlare’ på gatan. Det kan tyckas att det var underligt. Men väst försökte hela tiden att undergräva rubelns värde. Så Sovjetunionen slog vakt om sin valuta men de ville dessutom ha in så mycket utländsk valuta som möjligt. Jag vet inte hur valutan fungerar i Kina. Eller om det finns liknande butiker i Kina.

        Jag söker tidningsskriften ’ Nyheter från Sovjetunionen’ som utgavs på 70- 80-talet. Är det någon har dessa och som vill sälja tidningarna så kan kontakten ske genom SKP. Jag söker även översatta sovjetiska böcker (engelska går bra). Telefonnumret finns på SKP.s hemsida.

        • Kina stödde Vietnams och andra folks kamp mot USA-imperialismen samtidigt som Kina kritiserade brister i Sovjets socialism. Läs gärna några av de böcker jag nämnt i tidigare blogginlägg. Börja med Nisse Holmbergs basala ”Fredlig kontrarevolution”

          Denna artikel återger en analys av Sovjets ekonomi under 1930-talet av boken den framstående USA-ekonomen Robert C Allen http://www.clarte.nu/clarte-pa-naetet/66-308-klasstrider-rapporter-fran-golvet/6607-Var-Stalin-nodvendig–66. Se sammanfattning av boken i tidigare kommentar.

          • Wikipedia: ”Kinesisk-vietnamesiska kriget var ett krig mellan Kina och Vietnam 1979. Orsaken var att Vietnam tidigare hade invaderat Kambodja och störtat de Röda Khmererna från makten. Kina invaderade Vietnam och hotade att erövra huvudstaden Hanoi. De möttes av hårt motstånd från vietnamesiska trupper och kineserna retirerade efter några veckors strider. Kinas officiella förklaring är att man velat ’ge Vietnam en läxa’. Sovjetunionen och flertal andra av Warszawapaktens uttalade sitt stöd till Vietnam, dock utan att ingripa.”
            Bakgrunden till att Vietnam angrep Kambodja var (wikipedia igen): ”I Kambodja hade Vietnam stöttat Röda Khmererna mot den av USA uppbackade regimen ledd av Lon Noi. När de väl tog makten försämrades relationerna med Vietnam samtidigt som Röda Khmererna slöt sig närmare Kina. På grund av att soldater från Kambodja gjorde räder in på vietnamesiskt område och på ideologiska skillnader invaderade Vietnam landet och avsatte Röda Khmererna. För Kina som sett Vietnam alliera sig med Sovjet vilket hade försämrat relationerna mellan länderna innebar detta ännu en försämring av förhållandet.
            [Den kinesiska] invasionen skedde efter att Deng Xiaoping hade besökt Japan och USA [!!!] och sagt att Vietnam skulle straffas för sitt agerande i Kambodja.”
            Så anser du fortfarande att Kina stödde andra folks kamp mot USA-imperialismen och att de fortfarande gör det? Anser du att Kina idag stödjer Kuba?
            Kina har kritiserat sovjets socialism. Men det innebar inte att Kina har rätt. Det finns så många varianter om vad socialism innebär. Och jag anser att Kina har fel. Både då och nu. Det visar – om inte annat – Martin Mörks artikel 1975 i internationalen. Och mycket annat som jag läste på 80-talet, och de kurser jag gick på.

            Förresten, det finns tre bra artiklar om Stalin på sajten ’In defence of communism’. Rulla ner och klicka på ’stalinism’ i vänsterkolumnen så får du två Mario Sousa artiklar och en annan. Men du hittar inte några kinesiska artiklar på sajten.

            • Ja Mario Sousa i KP skriver bra och är kunnig.

              Wikipedia rymmer alls inte hela sanningen. Nuvarande härskaren i Kampuchea – sedan 1979 – Hang Sheng – handlade i Vietnams intresse. Detvar fel enligt bl.a. folkrätt – att angripa en annan stat.

              ” Vid tiden för Vietnams invasion var det inte någon obskyr uppfattning att Vietnams anfall på Kampuchea var en aggression i strid med FN-stadgans våldsförbud och folkrätten. Tvärtom. Företrädare för Sverige delade den. I fyra år i sträck 1979-82 krävde FN:s generalförsamling i resolutioner med överväldigande majoritet att de främmande trupperna skulle dras tillbaka. Ett folkmord i Kampuchea är bevisat och dokumenterat och det begicks av USA-imperialismen. Från 4 oktober 1965 till 15 augusti 1973 fällde USA betydligt fler bomber över Kampuchea än vad de allierade fällde under hela andra världskriget.” Vad hände i Kampuchea?
              I bakgrunden fanns motsättningar mellan Kina och Sovjet.

            • Jag skrev ’Men du hittar inte några kinesiska artiklar på sajten’. Jag skrev fel, och menar artiklar från Mao.

          • Så här skriver idag den 19 november Vikter Tyulkin, Russian Communist Workerkers Party (RCWP), på sajten ’In defence of communism’: ”Of course, the economic successes of china are impressive and incite respect, still they don´t necessarily mean a success of socialist Construction. Lenin used to say that such taype of satisfaction man can experience under capitalism as well.
            No China is the scond in the list of countries by the number of billionaires, whereas Russia is the third. It´s quite obvious that both countries are quite fare away from the Construction of classless society, i e communism.
            Meanwhile Chinese Capitalism has been actively playing reactionary role World wide – It´s enough to recall the shooting of workers at Chinese oil drilling plants in Zhanaozen, Kazakhstan and the struggle of Greek workers aginst the plans by Chinese companies to privatize the port of Piraeus. It´s diffucult for us to say this but we see that Chinese comrades are likely repeat the sad fate of CPSU”.

    • Här en intressant bok av Robert Allen: From Farm to Factory
      Om Robert C Allen först ”Robert C. Allen (born in 1947) has been Professor of Economic History at Oxford University since 2002. He defended his PhD thesis in 1975 at Harvard University. He has worked on a wide variety of topics and has received numerous awards for his publications.
      ”To say that history’s greatest economic experiment–Soviet communism–was also its greatest economic failure is to say what many consider obvious. Here, in a startling reinterpretation, Robert Allen argues that the USSR was one of the most successful developing economies of the twentieth century. He reaches this provocative conclusion by recalculating national consumption and using economic, demographic, and computer simulation models to address the ”what if” questions central to Soviet history. Moreover, by comparing Soviet performance not only with advanced but with less developed countries, he provides a meaningful context for its evaluation.

      Although the Russian economy began to develop in the late nineteenth century based on wheat exports, modern economic growth proved elusive. But growth was rapid from 1928 to the 1970s–due to successful Five Year Plans. Notwithstanding the horrors of Stalinism, the building of heavy industry accelerated growth during the 1930s and raised living standards, especially for the many peasants who moved to cities. A sudden drop in fertility due to the education of women and their employment outside the home also facilitated growth.

      While highlighting the previously underemphasized achievements of Soviet planning, Farm to Factory also shows, through methodical analysis set in fluid prose, that Stalin’s worst excesses–such as the bloody collectivization of agriculture–did little to spur growth. Economic development stagnated after 1970, as vital resources were diverted to the military and as a Soviet leadership lacking in original thought pursued wasteful investments.” (https://www.amazon.com/Farm-Factory-Reinterpretation-Industrial-Revolution/dp/0691144311)

  2. Hej Anders,
    Kloka ord. Vi får aldrig sluta kämpa för sanningen och vår frihet. Kanske är det dags för den största striden för demokrati som vi någonsin sett. EU, Nato, IMF, FN, centralbanker och IMF vässar knivarna för att göra slaget kort.

    Men: lägg ner era kommunistiska idéer, har ni inte lärt er någonting? Nationalisering, regleringar och interventioner leder bara åt et håll: en lite elit och ett förslavat folk. Låt marknaden bestämma så kommer allt få det pris det förtjänar.

    Lägg ned de politiska stridsyxorna och låt oss kämpa mot elitens utsugning av medborgarna överallt.

    //Jens B

    • Tack för synpunkter. För attvinna stöd är det bra med ett alternativt och det är socialismen som förstadium till någon slags kommunistisk värld. Vänstern har varit väldig dålig med att försöka beskriva viktiga delar av socialismen.

      Några grovt tillyxade punkter nedan:

      Förslag på några punkter för socialismen (Anders).
      Troligen måste en omvälvning ske i ganska stor del av världen inom en ganska kort tidsrymd, bl.a. med tanke på den globaliserade ekonomin.
      De centrala produktionsmedlen, kontrollen över naturresurser hamnar i folkets händer, rimligen via valda ombud. Då kan ekonomin planeras långsiktigt. Redan i de mycket fattiga länderna Sovjet och Kina kunde detta ske. Man kan planera in så att alla har arbete (som gick då);
      -Kreativitet kan uppmuntras som nu;

      -Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning;
      -De som arbetar kan få betydligt större inflytande på arbete lokalt och mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati;
      Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska finnas – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc som nu);
      -Genom att media, eller en stor del av media i alla fall, ägs av samhället blir möjligheterna till en allsidig debatt större än nu, rimligen;
      -Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, ingen/liten arbetslöshet och större trygghet.
      -Samarbete mellan socialiserade företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage kan elimineras);
      -Självklart ska man kunna få byta jobb, oklart hur man kommer att vilja sköta det, kanske blir det olika i olika länder;
      -Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst, inte som nu.
      -Saklig och om möjligt vetenskaplig baserad kunskap ersätter vilseledande reklam -(men kan förmedlas lika slagkraftigt och ”roligt”).
      Socialismisforever

      För detta behövs massrörelser med bas i arbetarklassen och klart utformade, mer konkreta program än dagens för en demokratisk, socialistisk värld. Det gäller att i fråga efter fråga ge information om och förslag på hur detta ska ske. De förslag jag hittills sett måste utvecklas! Vi måste satsa på kamp för en bättre och rättvisare värld och inte inbilla oss att dagens är den bästa möjliga. Det behövs ideologiskt arbete baserad på användning av marxismen på dagen värld, konkret analys av konkreta förhållanden och trovärdiga modeller av en framtida socialistisk värld

      • Detta är väl ganska vanligt fenomen. Ett flertal vill förändra men har olika vägar och mål. Jag är väldigt skeptisk till att ersätta dagens elitistiska system med ett socialistiskt/kommunistiskt. Båda har som utgångspunkt att minimera individens frihet. Utopin som vänstern vurmar så mycket för är bara en utopi. Men för tillfället får man vara nöjd med det lilla motstånd som ändå finns. Kör hårt!

        • Jag är för en demokratisk socialism med ökad frihet. 80 % av svenskar anser att de inte har något att säga till om mellan valen hörde jag Olle Wästberg i TV för ett par dagar sedan. Hur är friheten med så många arbetslösa? Det är ingen utopi. Ett samhälle där folket även kontrollerade produktionsmedlen och naturtillgångarna skulle innebär an väldig ökning av demokratin. Då skulle folk kunna engarea sig och påverka, då skulle man kunna planera ekonomin så att arbetslöehet i stort upphör, då skulle den ekonmiska ojämlikheten kunna minska mycket, då skulle man kunna ta krafttag för en planerad, uthållig satsning på att stoppa den pågående klimatförsämringen.

          Ja röst rätten var en gång en utopi, liksom borttagande av den 40-gradiga skalan vid val. Liksom kvinnlig rösträtt.

          • Hur är det tänkt att man ska planera ekonomi? Det leder bara till felsatsningar och bubblor. Upplagt för korruption.

            Väldigt bra sagt av Ron Paul:
            https://youtu.be/DLrrXzQbvcs

            Ta dig tid. Är väldigt medveten om svårigheten att ta sig ur nuvarande läge. Direktdemokrati kan vara ett sätt. Men bort med alla monopol och in med ren marknadsekonomi. För det har vi inte idag.

            • Kapitalismen utvecklade monopol för mer än 100 år sedan. Detta har beskrivits då i böcker av liberalen Hobson (1902), socialdemokraten Hilferding (1915) och socialdemokraten-bolsjeviken Lenin (1916). Särskilt Lenin påvisade efter analys av stora mängder ekonomiska data att monopolen var grundläggande i kapitalismens utveckling till imperialism (kontrontroll utan kolonier).Sedan har allt färre monopol fått kontroll av allt större del av ekonomin, där ett litet fåtal på långt mindre än 0,1 % av befolkningen fattar beslut utan demokratisk insyn. Jag beskriver en del av detta nedan:

              Utdrag ur boken/skriften ”USA som världspolis” av Ulf Karlström och Anders Romelsjö
              Skriften 13-247x350
              2.7 Ökad monopolisering och minskad priskonkurrens

              Koncentrationen och monopolisering har ökat i USA och i andra länder. År 1990 svarade de 50 största bankerna för omkring 48 % av banktillgångarna i USA, lika stor andel som 1936. Av de 15 största bankerna i USA år 1991 fanns bara fem kvar år 2005 (Citigroup, Bank of America, JP Morgan Chase, Wells Fargo och PNC Financial), med tillgångar på c:a 9 miljarder dollar (Foster & Holleman 2010). Nu svarar de tio största bankerna och finansinstituten i USA för 50 % av tillgångarna, jämfört med 10 % år 1990. Inom bankväsendet globalt ägde de tio största bankerna 70 % av tillgångarna år 2009, jämfört med 59 % år 2006. (Foster, 2010). Finanssektorn stod för 76 % av de totala tillgångarna i världens 2000 största bolag, med olje- och gassektorn på andra plats med knappt 6 %.
              Antalet olika branscher, där de fyra största företagen kontrollerar minst 50 % av värdet (”shipment value”) på de tillverkade produkterna ökade från 5 % år 1947 till 35 % år 2007 (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011).

              Tabell 2.1 Andelen av försäljningen (%) för de fyra största företagen inom detaljhandeln.
              Industrigren 1992 2007
              Mat och dryck 15 28
              Hälsovård och personlig omvårdnad 25 54
              Allmänna handelsvaror 47 73
              Stormarknader 18 32
              Boklådor 41 71
              Datorer och programvaror 26 73
              Källa: Economic Census 1992 och 2007. American Factfinder. 2011. US Census Bureau.

              Intäkternas andel för de 200 största företagen i USA har ökat från 21 % av de totala år 1950 till 30 % år 2008, medan deras andel av vinsten ökade från 13 % till 30 %. Medan andelen för intäkterna steg med 45 % (30-21:21) så steg vinstandelen med c:a 130 %.
              2.7.1 Vitalis och Fuchs koncentrationsstudier
              Vitali och medarbetare (2011) fann i en analys av 37 miljoner företag i världen att 147 av dessa kontrollerade 40 % av de samlade tillgångarna. Fyrtionio var banker och finansinstitut, av vilka 21 hade säte i USA. Författarna menar att bolags sammankoppling i block kan minska konkurrensen och att finansinstitut med tätt nätverk tar större risker. Fuchs beräknade 2010 att bolag i EU27 med fler än 250 anställda utgör 0,2 % av alla bolag, men har 33 % av alla anställda, 43 % av omsättningen och av vinsten.

              2.7.2 Presidentens män – korrumperade av storfinansen?
              Inflytande från finanssektorns män (det är så gott som enbart män) är stort i USA:s finansdepartement. Robert Rubin, finansminister under Bill Clinton var ordförande i den stora investmentbanken Goldman Sachs, liksom finansministern Henry Paulson hos president GW Bush. Rubin efterträddes av ekonomiprofessorn Lawrence Summers, som blev chefsrådgivare åt president Obama, och som året innan fick ersättning på 5,2 miljoner dollar som hedgefondschef, och närmare 3 miljoner som talare för storbanker. Förre chefekonomen i IMF Simon Johnson skrev 2009 att “Elitintressena inom näringslivet – finansintressen i USA spelade en viktig roll för att skapa krisen genom sitt omättliga risktagande, med regeringens underförstådda stöd, fram till den ofrånkomliga kollapsen. Ännu mer oroande är att samma intressen idag kan utnyttja sitt inflytande för att förhindra genomförandet av reformer som ökar sannolikheten för att man ska kunna häva recessionen och undvika en djupdykning. Regeringen förefaller hjälplös, eller ovillig, att ingripa mot dem” (de Vylder 2009:56). Den kanske främste ekonomirepresentanten för demokraterna, Chuck Schumer, i kongresskommittén för ny lagstiftning för finansmarknaden fick 1,65 miljoner dollar i ersättning från finansmarknaden år 2009. Nitton av 22 medlemmar i denna ”Senate Banking Committee” fick ersättning från Wall Street 2009. Wall Street stödde Obamas valkampanj 2008 med 14,9 miljoner dollar, över 100 miljoner kronor. Detta bidrar till att förklara att det endast fattats beslut om högst begränsade regleringar över finansvärlden från Obama och hans administration.

              Förslag på några punkter för socialismen (Anders).
              Troligen måste en omvälvning ske i ganska stor del av världen inom en ganska kort tidsrymd, bl.a. med tanke på den globaliserade ekonomin.
              De centrala produktionsmedlen, kontrollen över naturresurser hamnar i folkets händer, rimligen via valda ombud. Då kan ekonomin planeras långsiktigt. Redan i de mycket fattiga länderna Sovjet och Kina kunde detta ske. Man kan planera in så att alla har arbete (som gick då);
              -Kreativitet kan uppmuntras som nu;

              -Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning;
              -De som arbetar kan få betydligt större inflytande på arbete lokalt och mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati;
              Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska finnas – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc som nu);
              -Genom att media, eller en stor del av media i alla fall, ägs av samhället blir möjligheterna till en allsidig debatt större än nu, rimligen;
              -Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, ingen/liten arbetslöshet och större trygghet.
              -Samarbete mellan socialiserade företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage kan elimineras);
              -Självklart ska man kunna få byta jobb, oklart hur man kommer att vilja sköta det, kanske blir det olika i olika länder;
              -Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst, inte som nu.
              -Saklig och om möjligt vetenskaplig baserad kunskap ersätter vilseledande reklam -(men kan förmedlas lika slagkraftigt och ”roligt”).
              Socialismisforever

              För detta behövs massrörelser med bas i arbetarklassen och klart utformade, mer konkreta program än dagens för en demokratisk, socialistisk värld. Det gäller att i fråga efter fråga ge information om och förslag på hur detta ska ske. De förslag jag hittills sett måste utvecklas! Vi måste satsa på kamp för en bättre och rättvisare värld och inte inbilla oss att dagens är den bästa möjliga. Det behövs ideologiskt arbete baserad på användning av marxismen på dagen värld, konkret analys av konkreta förhållanden och trovärdiga modeller av en framtida socialistisk värld

  3. Bra gjort, lungt & sakligt av dig!

    Förresten vem kommer inte ihåg den här här?

    ”En lyssnare ringde idag in till Li Skarin på Ring P1 och klagar på den svenska mediabilden om vad som egentligen händer i Syrien. Lyssnaren säger bland annat att han var tvungen att ljuga för att få fram sin åsikt via telefonslussen på Sveriges Radio. Programledaren Li Skarin skrattar bort det.”

    https://www.youtube.com/watch?v=Zlm3KTY4K5c

  4. Står det i mänsklig makt att med en ny global världsordning (NWO) skapa ett paradis på jorden?
    En gång skall jorden bliva vår : Strategi för en ny värld. Pål Steigan norsk politiker, författare och journalist.
    Han var tidigare partiledare för Arbeidernes kommunistparti 1975–1984, och en av frontfigurerna inom den norska maoismen.

  5. Står det i mänsklig makt att med en ny global världsordning (NWO) skapa ett paradis på jorden?
    En gång skall jorden bliva vår : Strategi för en ny värld. Pål Steigan norsk politiker, författare och journalist.
    Han var tidigare partiledare för Arbeidernes kommunistparti 1975–1984, och en av frontfigurerna inom den norska maoismen.
    https://books.google.se/books/about/En_g%C3%A5ng_skall_jorden_bliva_v%C3%A5r_Strateg.html?id=Ky-bCwAAQBAJ&redir_esc=y