|
Högeralliansens ungdomsordföranden (BFFM) har anlitat en reklambyrå vid namn ”Den nya välfärden” för nu ska valet vinnas har de tänkt.. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver de: BFFM: ”Med hjälp av försäkringskassans pensionsräknare har vi beräknat pensionen för en person som varit arbetslös vid 22 års ålder, men inte senare i livet, och för en person med samma bakgrund, utbildning och förutsättningar, men som aldrig varit arbetslös..” Detta, säger sig de fyras gäng, beror på att våra lagar om anställningstrygghet är för hårda. De skriver inte i debattartikeln att de också vill att ungdomar ska sänka sina lönekrav, men det är underförstått. Reklambyrån ”Den nya välfärden” är finansierad för att arbeta för ett mer företagarvänligt klimat, inte för att agera i ungdomars intressen. BFFM: ”Arbetslösa ungdomar hamnar kort sagt på efterkälken och hinner inte i kapp förrän flera decennier senare – om någonsin. 28 procents arbetslöshet bland ungdomar i dag betyder kraftigt ökade klyftor när vår generation ska ta över.” Att en person som är arbetslös i ungdomsåren löper risk att statistiskt få en lägre sammanlagd livsinkomst är knappast märkligt. Att samma person också, lika statistiskt får en sämre pension är också sannolikt. Statistiskt sett alltså.. Men att dra slutsatsen att det helt och enbart beror på att de som faktiskt har ett arbete har ett rimligt anställningsskydd är en skrämmande tankelapsus. De Fyras Gäng borde fråga sig hur det kommer sig att den som är arbetslös vid 22 faktiskt är arbetslös. De måste ha drabbats av någon sorts intellektuell mjäll.. När man sedan, som BFFM gör, frångår de traditionella beräkningssätten och hänvisar till någon slags oredovisad undersökning eller forskning finns det all anledning att ifrågasätta deras motiv. |
De talar om 28% arbetslöshet men den siffran är tillkommen genom deras egenintresse. Vill man diskutera förändring över tid så bör man givetvis hålla sig till de vedertagna beräkningsmetoderna. Varje ofrivilligt arbetslös är ett miss-lyckande för samhället, men när man beräknar pensionen för dagens arbetslösa 22-åringar med en massa märkliga antaganden som grund, ja då hamnar man givetvis i teoriernas utmarker. Den flexibilitet på arbetsmarknaden som de säger sig vurma för är inget annat än flexibilitet för arbetsköparna. Det är där BFFM:s solidaritet ligger, ingen annanstans..
Andra bloggar om: politik, Bohlin, Federley, Forsell, Malm, högeralliansen, ungdomsarbetslöshet [tags]politik, Bohlin, Federley, Forsell, Malm, högeralliansen, ungdomsarbetslöshet[/tags] |
8 svar till “Bohlin, Federley, Forsell och Malm – De Fyras Gäng”
Jag fattar inte hur högern tänker. Ser de bara så långt näsan räcker? Ska de försämra för alla bara för att aktieägarna ska få mer i utdelning? Helt oblygt försöker de dra ner på allt för vanliga människor. Alla reformer som arbetarrörelsen har kämpat för i alla år kommer att skrotas om de får makten. Och när jag kommer upp i pensionsåldern så finns inte en krona kvar till mig. Fy fan så djävla vidriga de är!
Man får hoppas att folk inte är så dumma att de går på dessa finter! Sist vi hade borgerlig regeringen steg upplåningen ENORMT!!
Nu befinner sig de nyliberala ungdomarna ständigt och vad gäller det mesta på några små individuellt seglande vita moln uppe i det blå.
Vad gäller 22:åringarnas pension kunde vi äldre kanska berätta något för dem: I den frågan vet man ingenting när man är 22, för vad som kommer att gälla om 50 år kan ingen sia om, vilket vi ju fått erfara. Man kommer att ha ändrat pensionsvillkoren flera gånger under den tiden.
Jinge skrev: ”Den flexibilitet på arbetsmarknaden som de säger sig vurma för är inget annat än flexibilitet för arbetsköparna. Det är där BFFM:s solidaritet ligger, ingen annanstans..”
Jag tror inte ens de borgerliga ar sa elaka som du forsoker mala ut dem att vara. Vilket intresse skulle ungdomsforbunden ha att endast gynna arbetskoparna, om de sjalva inte ar arbetsgivare?
En 28% arbetsloshet bland ungdom ar ju en horribel siffra som inte badar gott for framtiden, och det under en hogkonjuktur, vilka horribla siffror kan vantas under en lagkonjuktur?
Saken blir ju klar, det maste bli en mer flexibel arbetsmarknad for att fa arbetskoparna att anstalla igen. Som jag uppfattar det, det ar for dyrt att nyanstalla, och det kan bero pa en kombination av kollektivavtal och hoga arbetsgivaravgifter.
En losning ar att satta en minimilon som ett rattesnore for arbetsgivaren i intradesjobb for ungdomar. Visst, en minimilon avser billigare arbetskraft, men vad ar alternativet pa marknaden? Om ni kan leva med en hog arbetsloshet ar det ju inget mera att diskutera och det ar bara att ta konsekvenserna for framtiden nar de arbetslosa pensionerar sig med minimal pension.
Vilket leder mig in pa pensionerna: Lat manniskor sjalva avgora sin framtida pension med att infora privat pensionssparande som ar avdragsgillt i kombination med statlig pension. Den statliga pensionen skall endast vara en akutpension for de som har varit oformogna att pensionspara under sitt verksamma arbetsliv. Aven en arbetslos med a-kassa kan spara en del till sin pension, det finns inga ursakter att inte spara, och beroendet till staten maste minskas sa folk far battre kontroll pa sin financiella framtid.
Kerstin sager ju att pensionsvillkoren kommer att andras flera ganger, varfor ska manniskor acceptera detta, det ar ju det basta argumentet for privat pensionsparande i forhallande till ett statligt system ingen individ har kontroll over.
Ang. ordet ”arbetsköpare”: påminner om den tröttsamma vänsterretoriken i studiehäften i marxism-leninism från slutet av 60-talet. Trodde Jinge var lite mer modern ;-)
Nu förstår jag inte riktigt Jinge. Varför får man inte kommentera ordet ”arbetsköparna”?
Jan E: 1) Snarare tidigt 70-tal. Utgivningen av studiehäften i marxism-leninism var ick särskilt flödig i slutet (67-69?) av 60-talet.
2) Arbetsköparen köper arbetskraft, så nog är arbetsköpare mer korrekt än arbetsgivare. Arbetskraftsköpare hade i och för sig varit än mer korrekt, men det kan vi lämna därhän för tillfället.
Man kan ju ifragasatta bada namnen ”arbetskopare och arbetsgivare” vilket som ar mera korrekt. En arbetsgivare? Denne ger ju inte ut jobb, utan han/hon i ett anställningsavtal försäkrar sig om att mot vederlag {lön} erhålla en arbetsprestation av arbetstagaren.
Givare och Tagare? Hmm maybe?
Arbetskopare later som han koper slavar for arbete, och ar inte heller korrekt, for denne koper inte en person for arbete da det star fritt for den ”kopte” att sluta.