Denna artikel har skrivits av Tord Björk, aktiv i Jordens Vänner och Ukrainabulletinen.
Han har tillsammans med andra tagit initiativ för namninsamling till stöd för yttrandefrihet och demokrati. Stöd yttrandefriheten i hela världen!
Denna artikel fokuserar på Odessamassakern.
Artikeln.
I länder där många brott mot mänskliga rättigheter begås med regeringens goda minne döljs ofta brotten. Dokumentären Ukraina revolutionens mörka sida som visades i SVT2 måndagen 23 maj tog upp högerextrema gruppers våld i Ukraina. Odessamassakern 2 maj 2014 var det främsta exemplet. Rättsväsendet prövar inte ens detta massmord. De skyldiga döms inte och utövarna kan istället hyllas som nationens hjältar. Filmen visar att de var skyldiga till ett massmord. Organisationer för mänskliga rättigheter i Sverige och Ukraina undviker att ta moralisk ställning till frågan om huvudansvaret för massmordet och angriper i internationellt samarbete istället visningen av filmen i Sverige för att vara rysk propaganda.
Ukrainabulletinen svarar med att starta en internationell kampanj mot förnekandet av Odessamassakern och ställer de sakliga och moraliska huvudfrågorna. Sverige kan inte fortsätta vara ett land som blundar för massmord.
Sveriges reaktion på att en ukrainsk-nationalistisk mobb sätter en facklig byggnad i brand och orsakar att 42 anhängare av ett federalt styre dödades har varit skadlig. Carl Bildt visade vägen redan när massakern skedde. Han frågade sig på Twitter om det inte handlade om motsatsen till ett massmord på människor som flyr från en mobb, ett försök av pro-ryska grupper att ta makten genom att ockupera administrativa byggnader där de dödade alltså hade sig själva att skylla.
Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter och dess ordförande Martin Uggla har valt att ikapp med ukrainska myndigheter blunda för de moraliska och sakliga skyldigheter en organisation har som säger sig värna om universella mänskliga rättigheter. På något annat sätt är det svårt att tolka organisationens agerande. Tillsammans med Maidan Norway och ukrainska organisationer har Östgruppen fört en internationell kampanj som förtalat dokumentären. En av grunderna för kampanjen är en artikel författad av journalisten John Færseth publicerad i den norska tidningen Dagbladet. Han motsätter sig dokumentären som visar att en massaker ägde rum. I stället visar den norske journalisten till att ”mycket tyder på att huvudansvaret för dödsfallen ligger hos brandkåren” som anlände sent på brandplatsen.
Martin Uggla fortsätter med sin kampanj mot dokumentären på sin facebooksida 23.5. Han länkar till en ukrainsk artikel från Kharkivs grupp för försvar av mänskliga rättigheter. Det är en av källorna till den internationella kampanjens förnekande av Odessamassakern och smutskastning och av dokumentären. Artikeln inleds med orden: ”Kan lögner som dödar och snedvridning av händelser som har lett till massiva brott mot de mänskliga rättigheterna skyddas av rätten till yttrandefrihet?”
Östgruppen och dess samarbetspartner Maidan Norway använder sig av denna typ av källor. De anser att de som säger att det skedde ett massmord i Odessa sprider rysk propaganda även om de inte går lika långt som på den ukrainska organisationens hemsida. Där hävdas att de som säger att det var en massaker är skyldiga till att sprida lögner som leder till massiva brott och inte borde ha rätt att yttra sig.
Ukrainabulletinen har nu startat en internationell kampanj mot de som smutskastat dokumentären och förnekar Odessamassakern. I den ställer vi oss bl.a. fyra frågor till Östgruppen, den mest centrala organisationen med resurser i den internationella kampanjen:
1. Menar ni att det finns några moraliska ursäkter för mordbrännarna i Odessa 2 maj 2014 på grund av argumentet att de hade blivit provocerade av pro-federalisterna inne i byggnaden?
2. Har er organisation satt er in i fakta och källor och gjort er egen bedömning för att komma fram till slutsatsen att det inte fanns någon massaker som ägde rum i Odessa?
3. Maidan Norway hänvisar till ukrainska källor som förnekar att ett massmord skedde i Odessa 2 maj 2014 för att försvara sin roll i att inleda en internationell kampanj mot dokumentären. Håller ni med om de ukrainska källornas förnekande av en massaker?
4. Vad är den moraliska och rationella bedömning er organisation gör baserat på eget granskande av fakta och källor för att komma fram till vem som ansvarade för 42 människors död när mordbrännare kastade molotovcocktails in i en facklig byggnad i Odessa 2 maj 2014?
Internationella kampanjen hemsida: https://friaordetblog.wordpress.com
Namninsamling: https://diy.rootsaction.org/petitions/support-freedom-of-speech-in-sweden-and-throughout-the-world
Östgruppens öppna brev om dokumentären – med länk till artikeln i Dagbladet som citeras i insändaren – hittar ni här:http://viewpoint-east.org/2016/04/20/oppet-brev-till-svt
Kharkivs grupp för försvar av mänskliga rättigheter: http://khpg.org/en/index.php?id=1463789692
4 svar till “Blundar Sverige för Odessamassakern?”
Är SBU (ukrainsk säkerhetstjänst) en tillförlitlig informationskälla?? NEJ, det är regeringens propaganda kanal:
”Many Ukrainian news agencies claim that UN experts in their report on the state of human rights in Ukraine confirmed that Russian intelligence agencies were behind the tragedy in Odessa on May 2. Over forty people had died and many had been wounded in street fights, shootings and the fire in the House of Trade Unions
Most of the news agencies report the following information: «Evidence found that the clashes in the city and the fire in the House of Trade Unions had been prepared by the Russian intelligence agencies. It is known that two GRU (Russian Main Intelligence Directorate) officers took part in the preparations, – reads the third report of the UN mission on the human rights situation in Ukraine.»
This information is not true. Here is the full version of the UN report. It contains no information concerning Russia’s Main Intelligence Directorate (MID, ГРУ, Главное разведывательное управление России, GRU).
The only part of the report, mentioning «two officers» is about two SBU officers, who were detained by the “Luhansk People’s Republic” while attempting to negotiate the release of their colleagues who were being detained.
Russian citizens and their possible contribution to the events of May 2 are mentioned only with reference to the SBU publication: «Also on 3 May, the SBU published the names and passports of three citizens from the Russian Federation allegedly involved in the 2 May violence.»
The UN experts made no conclusions about the part of the Russian intelligence agencies.”
http://www.stopfake.org/en/fake-un-confirmed-russian-intelligence-agencies-were-behind-the-odessa-house-of-trade-unions-tragedy/
Ukrainska myndigheter och väst förnekar fascisternas framfart och döljer Yushchenkos tidigare rehabilitering av UPA, OUN och allt de heter:
Per Anders Rudling (PhD candidate in history at the University of Alberta):
”Memories of ’Holodomor’ and National Socialism in Ukrainian Political Culture”
Yushchenko and his legitimizing historians promoted a narrative, resting upon two main pillars; the portrayal of the famine as a deliberate genocideagainst the Ukrainian nation, and a heroic representation of the activities of the OUN-UPA, referred to as the “Liberation Movement” and presented as a fore-runner to the current Ukrainian democratic state. The OUN’s involvement in pogroms against Jews was denied, the UPA’s atrocities against the Polish minority in Volhynia and Galicia downplayed and obfuscated. Instead a mythological narrative was developed, partly on the basis of the OUN’s own deliberateforgeries, in which the UPA was presented as having sheltered Jews from theNazis and fought shoulder to shoulder within the ranks of “the Ukrainian national liberation movement” against Hitler and Stalin.
The legitimizing historians at the SBU Archives worked together with the In-stitute for National Memory, established by Yushchenko in 2006, and with the Center for theStudyoftheLiberationMovement,aOUN(b)“frontorganization”which connected the OUN, diaspora institutes as the Canadian Institute of Ukrainian Studies at the University of Alberta, the Harvard Institute of Ukrainian Studies, and the Lithuanian Genocide and Resistance Center, which, on the behalf of the Lithuanian government pursues a very similar policy of selfvictimization and glorification of farrightnationalists.
Ukrainians figure in the role of victims, not only of the Soviets, but also of the Nazis, whereas there the plight of the Jews is passed over in silence. In particular, the role of Ukrainians as perpetrators is actively obfuscated. The equating of communism with Nazism serves the purpose of whitewashing the OUN, which is presented as “freedom fighters”
After 20 years of independence, memory and identity in Ukraine remains divided. The spectacular failure of Yushchenko’s attempts at myth making and memory management, the return of Yanukovych and the rise of the ultra-right has disheartened and disillusioned large sectors of society. Leading public intellectuals, among them Mykola Riabchukand Iuryi Andrukhovych have openly called for the division of Ukraine, challenging the entire imagined community, calling into doubt the existence of one Ukrainian nation.
https://www.academia.edu/5258403/_Memories_of_Holodomor_and_National_Socialism_in_Ukrainian_Political_Culture_in_Yves_Bizeul_ed._Rekonstruktion_des_Nationalmythos_Frankreich_Deutschland_und_die_Ukraine_im_Vergleich_G%C3%B6ttingen_Vandenhoeck_and_Ruprecht_Unipress_2013_227-258
Från en BBC artikel:
”There was hand-to-hand fighting in the building although, again, it appeared the police did little to intervene.
Television pictures and reports suggest both sides were throwing Molotov cocktails.
Russia Today carried video of a man in a bulletproof vest who it said was shooting up at people in the burning building. But the video was later no longer available.
One survivor told Russia Today: ”We couldn’t go down, we were seeing people from other floors being brought down and then those rioters down there attacked them like a pack of wolves.”
One of those who had been at the building, Anatoly, said the people inside were not ”pro-Russian activists”.
In the aftermath, Ukraine’s Prime Minister Arseniy Yatsenyuk had some angry words for the security forces, saying they were ”inefficient and they violated the law”.
He promised a full investigation – right down to ”every single police officer”. He also said international experts would help to get to the truth of what happened, to make the inquiry transparent.
http://www.bbc.com/news/world-europe-27275383#
Visa uttalande bekräftar påstående att ”fascister” fanns även i byggnaden:
http://orientalreview.org/2014/05/14/bloodbath-in-odessa-guided-by-interim-rulers-of-ukraine/
Vladimir Suchan den 26 maj 2014
Additional information about the Odessa massacre of May 2: the Odessa police gave personal information about the survivors (witnesses) to the Right Sector which started hunting them down. As a result, an additional 19 people were killed after May 2, and others went into hiding. A former deputy head of the Odessa police, now relocated to Kolomeysky’s Dniepropetrovsk, confirms in an interview the personal involvement of Parubiy, the head of the Ukrainian Defense and Security Council, in the organization of the massacre. About 70 fascist paramilitaries were hiding at the 3rd floor ahead of the attack on the Trade Union building (other reports also identified such an earlier deployment of fascists militants prior the attack itself in the basement of the building.) A poisonous gas was, indeed, used: it was ”burning” the lungs and causing loss of consciousness and memory for those who were able to survive it. The junta was afraid that celebrations of Victory Day on May 9 (victory over fascism) might lead to the loss of Odessa.
https://www.facebook.com/vladimir.suchan/posts/10152130768758388?_fb_noscript=1
Hur trovärdig är ukrainsk media?
Leonid Bershidsky: ”…and Ukrainians are developing a siege mentality that undermines democratic governance and fills media with as much virulent propaganda and disinformation as Kremlin-controlled Russian TV carries.”
http://www.bloomberg.com/view/articles/2014-03-04/not-all-ukrainians-are-the-good-guys
Pressfrihet i Ukraina?! Ett riktigt skämt… Lägg märke till att denna sajt startades jan 2015, och först nu EU reagerar:
”European officials have urged Kiev to delete yet another list of foreign journalists “accused” of covering the situation on the ground in eastern Ukraine by a notorious website which claims to be hunting “enemies of the state” and “terrorist collaborators.”
Speaking to Ukraine’s Interior Minister Arsen Avakov, EU envoy to Ukraine Jan Tombinski and Germany’s ambassador Christof Weil put forward a number of demands regarding the controversial Mirotvorets (Peacekeeper) website that has been shut down twice in the past, but made a comeback on Tuesday with the publication of new personal information about almost 300 journalists.
Mirotvorets claims to be fighting separatism and terrorism and publishes personal data of anyone its contributors consider “enemies of Ukraine.” The website was founded in January 2015 by Georgy Tuka, who now serves as a deputy to the minister responsible for dealing with rebel-held areas and refugees. The website’s partners, besides the high-ranking MPs, include the Security Service of Ukraine and the country’s Interior Ministry.
The project was caught in a scandal in the past after at least two Ukrainian public figures, writer Oles Buzina and former lawmaker Oleg Kalashnikov, were killed days after their home addresses were published by Mirotvorets.”
https://www.rt.com/news/344266-ukraine-mirotvorets-journalists-exposure/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=RSS