Bloddopare tävlar på samma planhalva som fuskare inom Telia, köttbranschen och läkemedelsindustrin



”Uppdrag granskning” presenterade igår starka belägg för bloddopning även inom längdskidåkning, och för att framstående nordiska skidåkare med stor sannolikhet ägnat sig åt detta. För några veckor sedan avslöjade Lance Armstrong, ”världens främste cyklist genom tiderna” att han sysslat med bloddopning, liksom andra framstående cyklister. Den rätta benämningen är nu ”världens främste bland bloddopade cyklister genom tiderna”. Och segrerna i 90-talets VM-tävlingar var väl” världens främste bland bloddopade och icke bloddopade skidåkare”. Nyss kom också beskedet att många toppmatcher i fotboll i Europa varit uppgjorda. Svenska Dagbladet skrev ”Mer än 600 uppgjorda fotbollsmatcher, bland annat i Champions League och VM-kval. Över 400 domare och spelare inblandade. Det är delar i den gigantiska spelskandal som nu avslöjats av europeisk polis.”
Lance armstrong untitled

Vi minns hur USA:s älskade, och vackra sprinterdrottning Marion Jones åkte dit för bloddopning för flera år sedan, liksom hennes första man som var en framstående kulstötare. Efter OS i Söul 1988 fann man att ”världens snabbaste man” Ben Johnson hade dopat sig. Och hur många av världsrekorden i kraftsport inom fri idrott och i andra grenar, samt bland hoppare, har satts av dopade frågar man sig – dagens toppatleter ligger en bit under de resultat som presterades av sämre tränade och mindre korrekt nutrierade idrottsmän för 20-30 år sedan. Allt detta är trist. Det är naturligtvis bra och nödvändigt att man bättre kan avslöja dopning och bekämpa problemet.
Marion Jones untitled

ben johnson untitled

Då framgång och pengar står på spel lurar hela tiden fusket, mutorna, den falska reklamen och den medvetna konstruktionen av varor med begränsad livslängd. Och pengar spelar en stor roll på olika sätt inom idrotten också. Det är länge sedan vår hittills främst friidrottare Gunder Hägg stängdes av för att han tagit betalt. Inte spelar fotbollslandslaget en match på midsommarafton för ett traktamente på 1000 kr som man gjorde på Råsunda 1956. Man fick 50 kr, och förlorade stort mot Sovjetunionen med dess toppcenter Streltsov som vi något medelålders fotbollsälskare minns väl.Gunder Hägg untitled

Streltsov 250px-RR5110-0102R

Vi har inom kapitalismen flera exempel på fusk som Telia och hästkötsskandalerna, tidigare asfaltskartellen och den stora mutan i samband med Bofors Indienaffär för drygt 25 år sedan. Medveten produktion av sämre varor än nödvändigt är vanligt enligt ett chokerande, förbisett TV-program i våras. Ralph Nader rapporterade om detta i USA för decennier sedan. Genom att produkterna är kortlivade kan produktionen, försäljningen och BNP öka. Är inte detta ett slags lurendrejeri?
Jag vill fästa uppmärksamheten på likheten med de aktuella kända (hur mycket är okänt?) exemplen på fusk inom idrott med de inom näringslivet.

Fusk inom läkemedelsindustrin.
1. LäkemedelsindustrinAndra tråkiga nyhet av liknande slag har i år kommit från läkemedelsindustrin via bl.a SvT. ”Det är ett stort bekymmer när man bara presenterar den positiva datan man har kring sina preparat. Det kan bli vilseledande för den som har till uppgift att komma med rekommendationer kring vilka läkemedel som ska godkännas och inte”, säger Axel Haglund, psykiatriker på S:t Görans Sjukhus. I sex studier visade sig det antidepressiva läkemedlet Reboxetin/Edronax inte vara bättre än sockerpiller.

2. Dagens Medicin rapporterade 12/12 ”Ännu en sammanställning visar att prövningar som finansierats av industrin oftare ger positiva resultat. Den här gången är det forskarnätverket Cochrane som har stått för granskningen.” Läkemedelsbranschens möjligheter att dölja forskningsresultat som skulle kunna stoppa en medicin får kritik från läkare och psykiatriker både i London och Sverige, skriver SvT på sin hemsida.

3. Dagens Medicins nätupplaga presenterade 8/1 i år en studie sambandet mellan läkemedelsbolagens kontakter med läkare och utskrivning av mediciner högt rankad vetenskaplig tidskrift (JAMA) visade att läkare påverkas av kontakter med läkemedelsindustrin. En studie bland 3 500 amerikanska läkare med sju olika specialiteter visar att läkare som på olika sätt kommit i kontakt med läkemedelsindustrin, oftare än andra läkare skrev ut dyrare originalläkemedel i stället för billigare identiskaläkemedel.

4. Läkare som erbjudits gratis mat och dricka på jobbet av läkemedelsbolag (vilket var mycket vanligt i Sverige) skrev oftare ut originalläkemedel. De läkare som ibland/ofta träffade representanter från industrin skrev 40 procent ut originalläkemedel jämfört med 34 procent bland övriga läkare.

5. Reklam är mycket vanligt inom läkemedelsindustrin och är snarast motsatsen till saklig information.Fördelarna med den utannonserade produkten överdrivs, och nackdelarna nämns knappast. Företag försöker underhålla ett varumärke, vilket Naomi Klein så väl beskrivit i boken No Logo. Då kan man ta särskilt mycket betalt.

Detta är några exempel på hur kapitalismen indirekt påverkar evidensbaserad medicin, och ibland människors moral.
Drivkraften i kapitalismen är kapitalackumulation och största möjliga vinst. Då är låga löner, så få anställda som möjligt, skattefiffel, mutor, vilseledande reklam och nonchalans inför miljöproblem en fördel. Och enligt officiell statistik dominerar ett fåtal aktörer alltmer inom så gott som alla brancher – en koncentration som snedvrider konkurrensen.


Vad bör göras?
I det korta perspektivet är det naturligtvis viktigt att satsat än mer på fusk inom bl.a idrott, industri och kommuner (Göteborgsskandalen). Människors moral påverkas som regel av de samhälleliga värderingarna och produktionssystemet. Inom kapitalismen som bygger på att ett fåtal tjänar mycket på andras arbete och sedan anväder medlen utan demokratisk insyn premieras som individualism och fusk ger favörer. Vi behöver ett annat samhällssystem i världen.

Jag tror att mänskligheten behöver ett annat, demokratiskt ekonomiskt system där vi gemensamt och planmässigt kan utnyttja jordens resurser nu och för framtiden. Detta innebär inte planhushållning i diktatorisk form, utan en kraftig utvecklad demokratisk form av ekonomi, där kreativitet givetvis också ska belönas. Då kan vi snabbt få bort fattigdomen och reellt ta itu med miljöfrågorna. En socialisering innebär att befolkningen runtom i världen via valda representanter får kontroll över våra gemensamma tillgångar, en förutsättning för rättvis och rationell användning av dessa. Förslag på hur detta kan se ut finns och kommer att presenteras längre fram.

Beredskap kan finnas
I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet ”capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”). Och vi har ”Occupy”-rörelsen i USA.


intressant.se, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , ,, ,

SvD 27/2DN 28/2 DN hästkött DN Uppdrag granskning 27/2Bilderblogg AnnarkiaSvenssonbloggen 28/2 AnnarkiaSvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten SvT Uppdrag Granskning 12/12 Expressen 12/12 Ab 12/12 Bilderblogg DN 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 DN 20/9

SvD 20/9 Aftonbladet 20/9 Expressen 20/9SvT 20/9DN 7/9 SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9
DN 6/9 ,
Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv