Ulf Karlström har åter berikat bloggen med en artikel: Björklunds hymlande med undertiteln Omläsningen: Immanuel Wallersteins lilla skrift från 2006

Artikeln.
Jan Björklund (Lib) lyckades i dagarna stånga sig in på nyhetsplats med krav på stopp för nyetablering av religiösa friskolor. Kravet är ingalunda fel, i synnerhet som (fp) reste det redan 2005, men det hade kunnat utvidgas till en successiv avveckling och förbud mot religiösa friskolor. Tanken på att en skola skall kunna ha en religiös huvudman är absurd, och strider mot den sekulära trend som successivt vuxit fram sedan efterkrigstiden, och som idag är totalt förhärskande. Religionen är en privatsak, och vill föräldrar fördumma sin barn så får det ske på fritid och utan att, likt ficktjuvar, fiska i skattemedlen.

Björklund förklarade att religiösa skolor i ”utanförskapsområden” bidrog till att permanenta utanförskapet då dessa skolor inte lärde ut ”liberala, västerländska värden, eller svenska värden som en del säger”. Vad döljer sig bakom Björklunds SD-liknande mumbo-jumbo? Frågan är om han vet det själv, men om jag skall pröva en kvalificerad gissning så avses kapitalism, globaliseringens heliga primat (t ex politiska avtal som TTIP, CETA), demokratin (bestämd form, singularis), mänskliga rättigheter (MR), och lite till.

När major Björklund presenterar denna ”värdegrund” så är det dags att anlägga moteld. Ammunition kan lätt hämtas t ex hos Immanuel Wallersteins lilla skrift ”Europeisk universalism – maktens retorik” (Tankekraft 2006); den går fortfarande att beställa från förlaget.

Wallersteins (IW) skrift bygger på en föreläsningsserie han höll 2004, och som utvidgades något 2006, till 133 sidor. Han anger att Europa (= de europeiska makthavarna under 500 år) har hållit sig med tre former av perspektiv, världsbilder eller ”rättesnören” (IW talar om universalism), vilka i stort avlöst varandra:

– Europeisk supremati och rätten att intervenera mot primitiva folk, kulturer och ”barbarer”

– Vetenskaplig universalism, eller konsten att avgöra vad som är sant. I detta begrepp lägger IW även in teknikutveckling och ett allmänt teknologiskt försteg.

Grundläggande för IW:s perspektiv är hans teser om ”Världssystemet”, The modern world-system, i 3 volymer, 1974-89. Detta system började utvecklas för 500 år sedan, och ”som kan kallas vid många namn”. ”En lämplig beteckning skulle kunna vara den europeiska universalismens era”. Denna era håller nu på att krackelera. Vi befinner oss därför i en ”övergångsperiod”.

”Den moderna världssystemet hade inte kunnat skapas och institutionaliseras utan våld… Ändå kan aldrig våld i sig, inte ens ett överväldigande mått av våld, vara nog för att upprätthålla en varaktig dominans” (s. 108-109). Därför har dessa perspektiv, ”värdegrunder” behövts, då de legitimerar makten och dess krigsäventyr, och får undersåtarna att underkasta sig. IW:s bakomliggande maktanalys kan sägas ansluta sig till marxismens synsätt (i maktfrågan).

Han skriver t ex: ”Orientalismen var en annan term för det hyckleri varmed lasten nu hyllade dygden”, s. 114). IW:s universalismen är ett synsätt som Makten hycklande använder i sin maktutövning, och för att t ex rättfärdiga krig. Vi behöver bara ta de senaste 15 åren, perioden efter 11/9 2001: Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Jemen m fl av USA-Natos krigsskådeplatser.

IW:s syn har beröringspunkter med det synsätt Jean Bricmonts utvecklar i boken ”Humanitär imperialism” (Karneval förlag 2007). Där diskuterar författaren hur imperialister ger sig rätt att anfalla andra länder, förebärande humanitära bevekelser, t ex mänskliga rättigheter. I min och Anders Romelsjös bok ”USA som världspolis” ingår ett längre avsnitt om Bricmonts argumentering (s. 270-273). Dessutom diskuterar vi (s. 168-169) det suspekta FN-instrumentet Right to Protect (R2P), som kan översättas med Right to Intervene/Attack.

Kommentar Anders: Boken är slutsåld, men kan beställas från förlaget Nomen. En betydligt nedbantad och uppdaterad version på knappt 100 sidor kan beställas via uppgifter på bloggsidan till höger. Den kostar 50 kr, och pdf-versionen 25 kr. I denna behandlas Bricmont på sid 62-63, och R2P på sid 39,42 och 63.

Med Sovjetblockets sönderfall kunde man schablonmässigt säga att nu återstår bara ett system, kapitalismen. Förespråkarna grep också snabbt tillfället att förklara ”the end of history” (Fukuyama), och på svensk botten ”den enda vägens politik”. Den typ av universalisering handlar om ideologi, rättfärdigande, ett sätt försöka dölja verkligheten, och lura undersåtarna. Inte olikt Jan Björklunds skenheliga framställning.

Avslutningsvis. Wallersteins Skrift är mycket läsvärd och jag ansluter mig i långa stycken till hans teser, och särskilt hans maktanalys.

i Andra om: Björklund, EU, USA, historia politik, imperialism, globalisering, terrorism, ideologi, kolonialism, Wallerstein, böcker