Denna artikel med ursprungliga titeln ”Barcelona-attentatet: Trump använder rasistisk historieförfalskning för att generalisera sitt hat mot muslimer” har skrivits av antiimperialisten och samhällsdebattören Dick Emanuelsson och publicerats på dennes blogg. Dick Emanuelsson. Jag återger den tacksamt. Dick är en av Sveriges främsta experter på Sydamerika.
Men denna gång handlar det mycket om USA:s imperialistiska, ja rentav terroristiska, brutala krig mot Filippinerna vid för-förra sekelskiftet.
Själv har jag besökt Filippinerna i bara tre dagar i september 1989. Och observerat statyn av George Dewey, Admiral of the Navy, the only person in U.S. history to have attained the rank. Admiral Dewey is best known for his victory at the Battle of Manila Bay during the Spanish–American War (Wikipedia), vid mitt senaste besök på Union Square, San Francisco i april 2011. Med text som hyllade hans insatser i Filippinerna. (Se mer nedan)
Den publicerades första gången för precis ett år sedan. Och Barcelona-attentatet påminns vi om. Men inte alls om USA:s härjningar i Filippinerna.
Artikeln.,
TEGUCIGALPA (Honduras huvudstad)/ 2017-08-17 / USA:s president Donald Trump fortsätter vräka ur sig sina sanslösa uttalanden mot alla som inte har samma hudfärg eller religion som magnaten. Han kommer att höjas till skyarna, inte bara av sina förtrogna i Ku Klux Klan utan även av fascister och rasister runt om i världen.
”Titta på vad general Pershing gjorde med terroristerna när han tillfångatog dem. Efter det fanns ingen mer radikal islamisk terror under 35 år”, uppgav Trump på sitt Twitterkonto där han har 36,1 miljoner följeslagare.
Vad han syftade på var det fortsatta koloniala krig (1898-1913) som USA förde mot de filippinska rebellstyrkorna som hade slagits mot den spanska kolonialmakten och general John J. Pershing påstådda arkebusering av 49 filippinska muslimska gerillasoldater.
Massakern i Bud Dajo, 1906 i Filippinerna som skördadeTrumps öppna hat
I februari 2016 hade Trump talat om samme general på ett offentligt möte. Enligt denne, som citeras av CNN, sa Trump att general Pershing ”tog 50 kulor, dränkte in dem i grisblod och beordrade sina män att ladda gevären och placerade de 50 personerna på en linje och avrättade 49. Den 50:e skonades för att han skulle berätta för sitt folk vad som hade hänt. Under 25 år förekom inga som helst problem” [på Filippinerna].
Är denna öppna rasism värdigt en president, oavsett storlek på landet? Är det inte samma hat och nedvärderande av människor vi åser varje dag i de påstådda ”sociala nätverken”?
Dessutom, säger CNN, är denna historiebeskrivning en förfalskning.
Muslimer ”i samma grav som ett svin”
Enligt webbportalen Snopes, en portal som konfronterar rykten på nätet, är påståendet om general Pershing falskt. Poltifact som också ägnar sig att gräva i påståenden menar att det är en “lögn”.
Självaste general Pershing skrev i sina memoarer “My Life Before the World War, 1860-1917” berättelsen om en USA-officer som mer än en gång begravde muslimer ”i samma grav som ett svin”. Denna berättelse ger inte Trump något som helst stöd för sina uttalanden 2016 eller nu i samband med terroristattentatet i Barcelona om de ”50 kulorna” och än mindre att det skulle vara en slags strategi för att undvika framtida attacker från terrorister, menar Poltifact:
”Det finns inga bevis på att Pershing begick dessa handlingar. Det finns ingen information om användningen av 50 kulor neddränkta i grisblod och framförallt finns det inga bevis för att Trumps påstående hävdar att denna taktik var effektiv för att stoppa våldet eller det skulle vara adekvat politik i nuet”.
Detta är USA-presidentens recept för att möta terrorismen. Från USA:s krig i Filippinerna 1898-1913.
USA:s nykolonialism mot Kuba och Filippinerna
Konflikten mellan USA-Filippinerna har stora likheter med den kubanska befrielsearméns kamp mot kolonialmakten Spanien som leddes av Kubas nationalhjälte Jose Marti. När befrielsestyrkorna mer eller mindre hade besegrat spanjorerna trädde USA in på arenan 1898 och invaderade Kuba. Landet påtvingades den så kallade Plattadment-pakten 1903 som gav USA rätt till att ockupera ett territorium i provinsen Guantanamo under 100 år där USA byggde sin militärbas.
I Filippinerna gick USA också in med militära styrkor med förevändningen att bekämpa den spanska kolonialmakten för att, precis som i Kuba, sedan vände vapnen mot befrielsearmén och annekterade den enorma ögruppen.
Med gevär och bibel
USA-presidenten William McKinley hävdade, som svar på annekteringen att “filipinerna var oförmögna att leda ett självstyre och att Gud hade indikerat att de (USA) inte kunde göra annat än ´utbilda och fostra dem i den kristna läran´.” Spanien överlät ögruppen i december 1898 till USA för 20 miljoner dollar.
Det filippinska folket hade deklarerat sin självständighet den 12 juni samma år och den 14 augusti sändes en filippinsk truppstyrka på 11.000 män för att inta de olika öarna. Den 1 januari 1899 utnämndes Emilio Aguinaldo som landets förste president och senare konstituerades landets Kongress och arbetet med att utarbeta en författning inleddes.
Den 4 februari 1899 sköts en filippinsk soldat ihjäl av USA-trupper och det blev inledningen till upproret mot USA-ockupanterna som kontrollerade Manila. Det som följde var ytterligare ett folkmordskrig utfört av USA.
”Döda alla över tio (år)”! Dagens Nyheter och liberalerna har i alla år framhållit USA som ”Frihetens Bålverk”, här illustrerat från folkmordskriget i Filippinerna.USA mördade 1,2-1,5 miljoner människor
James B. Goodno var politisk reporter från USA och uppgav att antalet filippiner som dödades i kriget överträffade en sjättedel av befolkningen vilket innebar 1,2-1,5 miljoner människor. 1908 uppskattade den katolske prästen Manuel Arellano Remondo att mer än en miljon filippiner hade dödats i kriget. 1895 uppskattades befolkningen till nio miljoner invånare och 1908, skrev Arellano, fanns det inte ens åtta miljoner.
Enligt USA:s egen officiella folkräkning 1903, tio år INNAN slutet på kriget, uppgick befolkningen till 7.635.426 personer i hela landet.
Det är denne folkmordsgeneral för en folkmordsregim/system som USA-presidenten nu drar fram som ett föregångsexempel och hjälte när det gäller att bekämpa terrorister som påstår sig vara krigare i ett heligt krig. Att USA har utrustat, finansierat och utbildat dessa terrorgrupper, som Vita Huset kallar för ”moderata”, för att strida både i Afghanistan som i Syrien och Libyen visar med vilken cynisk dubbelmoral den politiska och militära administrationen i USA agerar.
President som använder rykten och lögner
Två dagar tidigare, skriver CNN, hade Trump undvikit att svara på en fråga från en reporter med hänvisning till att han först ville ”ha kännedom om händelserna” och ”att vara (svara) korrekt”, en självklar rätt som alla bör ha.
Men två dagar senare, det vill säga i dag, torsdag den 17 augusti, några timmar efter terroristattentatet i Barcelona, drar Trump fram ett gammalt rykte som nu visar sig vara falskt och en lögn.
Att Vita Husets presstalesmän/kvinnor inte har uttalat sig vid denna tidpunkt är inte att tundra på. De måste ha några av de mest otacksamma arbetsuppgifterna i dagens USA. (Slut på Dicks artikel).
TILLÄGG.
Frågan om historiska statyer är på tapeten i USA. Jag tror tyvärr att borttagandet av statyn i San Francisco som hyllar amiral Deweys insatser i det brutala kriget mot Filippinerna inte alls är aktuell. Lika litet som borttagandet av statyn av general Pershing.
John Dewey
Statyn på centrala Union Square i San Francisco
Hyllning till amiral DeweyJohn Joseph ”Black Jack” Pershing, 1860-1948 general 1917 och utnämndes till General of the Armies of the United States i september 1919 (under the provisions of the Act of US Congress of 3 september 1919, Public Law 45).
Pershing deltog med utmärkelse i Spansk-amerikanska kriget 1898 och ledde krigsoperationerna på Filippinerna 1902-03. Han var 1905-06 militärattaché i Japan och militärguvernör på Filippinerna 1906-1913 under vilken tid han krossade det filippinska upproret. 1916 var han chef för en ”straffexpedition” till Mexico och blev 1917 överbefälhavare för den amerikanska expeditionsarmén under första världskriget.[1] Efter kriget var han under åren 1921-1924 USA:s arméstabschef.
Pershing, som kallades ”Black Jack”, är den general, som uppnått den högsta rangen av alla generaler i USA nämligen General of the Armies of the United States som är högre än femstjärnig general.
Staty av John Pershing i Pershing Park
intressant Andra om:
Filippinerna, imperialism, Barcelona, USA, krig, Trump, terrorism, media
11 svar till “Barcelona-attentatet och Filippinerna: Trump använder rasistisk historieförfalskning för hat mot muslimer”
Jag kan inte förstå meningen med att rasera historiska dokument som minnesmärken, statyer och liknande annat än i mänskligt hat. Tror man sig kunna göra om historien eller vad?
Om det kan rädda miljontals liv att begrava döda terrorister invirade i grishud så är jag absolut för det. Om det skulle hjälpa att begrava svenskar som förtjänar det i grishud för att få fred i världen eller arkebusera några få krigsförbrytare med gevärskulor doppade i grisblod, och på det viset spara miljontals människoliv, så borde vi kanske överväga det också, även om det kan verka grymt.
Det handlar helt enkelt om det moraliska dilemmat som kallas för a href=”https://sv.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A5rvagnsproblemet”>”spårvagnsproblemet”, men jag tror ärligt talat att det vore slöseri med grishud och grisblod i alla fall på svenskar. De är tyvärr inte så vidskepliga. Svenskar, svenska politiker och fulmedier tycks enbart frukta en enda sak, nämligen att få se den svinaktiga verkligheten om sig själva som den faktiskt är, samt att vetenskapligt och prestigelöst skaffa sig moral eller ändra åsikt. Men kanske fruktar de även gevärskulor eller annan åderlåtning? Jag tänker närmast på dikten Amblode av Gustav Fröding där blott blod gör Amblode trött.
Men jag rekommenderar ändå den fredliga och mindre kaotiska vägen, nämligen att den medvetna delen av befolkningen deltager i alternativa medier och fria forum med relativt öppna kommentarsfält, samt att där förhåller sig sakligt och sanningsenligt, men även upplyser vänner, familj och grannar, men även att de upplyses stegvis, lite i taget. Ex. börja med att kritisera medierna för deras propaganda och lögnaktighet. Jag tror det är en utmärkt lösning på problemet med fulmediernas krigspropaganda.
För de som slutat tro på fulmedierna, demokratin och rättsstaten är nog Frödings rekommendation väl värd att fundera på, men jag är inte där än. Jag tror på demokratin och rättsstaten fortfarande. jag tror att vi kan förbättra den. Kanske är jag naiv, men jag ser det som rätt väg i Sverige i alla fall.
Men för att ändå glädja mig själv ända ner i stortån mitt i eländet så noterar jag att en hel del omoral ändå stoppats av gevärskulor och bomber i de krig som varit, även om många demokratiska hjältar och oskyldiga barn strukit med, och vem vet om inte Hillary Clinton ändå kan komma få rätt i slutändan när eländet väl är över? Hon trodde på mer demokrati efteråt och vi får hoppas att det kan besannas även i USA på något vis ex. genom Noam Chomskys visioner om demokrati.
Men eländet i världen är nog tyvärr inte över förrän USA:s underklass och medelklass blivit mer medvetna. Det positiva är ändå att Bernie Sanders och Jill Stein ändå fick såpass många röster som de fick. De som röstade på dem kan arbeta målmedvetet för att skapa en riktig demokrati i USA.
Måste bara rätta till mitt misstag. Bonnier gör nämligen reklam för en egen utgåva via Google och därigenom döljs halva Gustaf Frödings dikt om Amblode, fastän projekt Runeberg faktiskt finns: http://runeberg.org/gfskrifter/4/0249.html
Själv sitter jag med Gustaf Fröding, Samlade dikter, utgiven av Wahlström och Widstrand, Stockholm, och har nu korrekturläst den på Runeberg.org åt alla som är intresserade.
Statyer?? Vem kommentar USA-regimens fasansfulla illdåd på Filippinerna? Regimen började sina folkmord med utrotningen av Nordamerikas ursprungsbefolkning -indianerna. Därefter Filippinerna. I fortsättningen Hiroshima Nagasaki, Korea, regimskiftet i Indonesien med en miljon döda, Vietnam, Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien. Detta endast några av länderna och folken som krossats. Människor i USA har velat markera genom att ta ner statyer över slavägararméns generaler. Ett historiskt minnesmärke. Jo, men icke desto mindre avskyvärt. Skall vi även behålla nazisternas minnesmärken över sina ”hjältar”? Kiev-regimen skapar nu nya statyer över folkmördaren Stepan Bandera. Minnesmärken och hyllningar av avskyvärda ledare saknas inte.
Ulla Johansson
Tänk så många statyer av Lenin som rivits och förstörts bland stater i forna Sovjetunionen. Jag tycker det är både onödigt och tragiskt eftersom de så tydligt visar och påminner om historien bra likväl som dålig. Var Lenin också en avskyvärd ledare förresten?
Men så fort det gäller gamla kungliga eller adliga minnesmärken och statyer så är det så viktigt att bevara för kulturhistoriskt värde. Är inte närkulturen lika viktig, eller är det bara att kasta på sophögen när samhället växlar inriktning och det nya ska fram?
Och Obama älskade muslimerna så högt att han bombade sju av deras länder ? En våldsam inre maktkamp pågår i USA och Trump är den som skall bort. Här i Europa är det skäl att dra andan och räkna till tio innan allt som USA:s medier trummar ut tas som dagsens sanning.
Medan Trump självfallet har fel om Filippinerna har denna typ av inställning aldrig bekymrat amerikanska medier tidigare. Det Trump talar om ligger hundra år bort och då hans historiekunskaper inte sträcker sig längre än ett par år bakåt, vad skall man säga. Ronald Reagan sade vid sitt makttillträde om Vietnamkriget som var mångfalt destruktivare och endast låg fem år bakom att ”det var ett ärofullt uppdrag” och media nickade sitt bifall. Det ingår i det amerikanska självmedvetandet att glorifiera landets våldsamma historia. Trump är på denna punkt snarare mindre hatisk än sina motståndare, men de förstår att vara politiskt korrekta.
Skall Trump rädda sitt presidentskap bör han gå till Orwell. I tider av universell lögn är sanningen revolutionär. Trump bör ha tillgång till sådan information som får motståndarna att ta nästa flyg till Tel Aviv eller Riyadh. Kalifornienrepublikanen Dana Rohrabacher har besökt Julian Assange och säger sig ha ett meddelande till presidenten. Men, säger Rohrabacher, ”först måste Assange benådas”. Benådas ? Sverige har ju hela vägen påstått att det gällde en våldtäktsutredning. Nu kommer även denna aspekt fram: Assange har hela tiden stått under åtalshot från USA.
Såg på text-tv att Stefan Löfven oroade sig över nära och kära till terroroffren i Barcelona. Ja, vem gör inte det? Sen är vi många som oroar oss över nära och kära till offren för den industrialiserade terrorn i Palestina, Irak, Libyen, Syrien, Afghanistan och inte minst nära och kära till offren som bombats av sin egen terrorregering i östra Ukraina. För att nu inte nämna nära och kära till Madeleine Albrighs 500000 döda irakiska barn osv. Chris Hedges sammanfattar tillståndet bland statsmän och eliter i länken nedan.
https://youtu.be/D-wiXXd3i9Q
Som brukligt i alla ”terror attacker” hittade man ett ID-kort, tillhörande 17-åringens bror. Alltså, som alla ”terrorist attacker” innan, hittar man stora luckor även i denna. Ena dagen säger man något, som ändras dagen därpå. Snart kommer även rapporter om att ”flera vittnen oberoende av varandra” hörde att någon ropade ”Alla Akhbar”. Det är i och för sig inte förvånande. Det är enligt manualen ”Terror made easy for dummies”
http://www.globalresearch.ca/who-is-behind-the-barcelona-and-cabril-attacks-can-we-believe-the-official-reports/5604719
Tydligen är ”föraren” på fri fot, enligt dagens version av händelserna. I morgon kan det det bli annat. Han kommer att lämna sitt ID-kort i alla fall …
http://thesaker.is/barcelona-the-hypocrisy-of-sorrow/
Och så är det dom som blir upprörda över att Duterte uttrycker sig hårt mot USA…
Jag tycker det är helt sjukt vilka tydliga signaler staten och samhället sänder ut till befolkningen. Och de gör det hela tiden, om och om igen och utan förändring.
När det gäller terrorattentat är signalen att vi ska beklaga och inget annat än beklaga och helst om och om igen. Men absolut inga analyser om vem och varför. Sånt gör man bara inte.
När det gäller Amerikas nya president är signalen att vi ska hånskratta för det gör dom hur mycket som helst på Facebook som de också hänvisar till. En sån tokig president som ingen gillar kan bara inte vara kvar och folk i hans stab avskedas eller säger upp sig själva. Men av nån oförklarlig anledning som inte Public Service berättar sitter den nya presidenten kvar och inte ett ljud hörs av någon avsättning eller avgång.
När det gäller Ryssland är signalen att vi ska bli arga och förbannade så fort Ryssland omnämns men allra helst ska vi bli arga på diktatorn Putin som har format ett ondskans imperium som blivit vår största fiende. Men det är inte ryska folket det är något fel på, det är istället Rysslands ledning som står för något annat än vad ryska folket önskar och som måste bytas ut och därför måste vi vara arga på den och visa det ryska folket att de behöver en annan regim och helst mer lik vår egen.
När det gäller det uppkomna Pride är signalen att vi bara ska bli glada se det som något verkligt positivt och alla helst ska vi dansa med i paraden med våra politiker och kändisar som vår hängivna ledtrupp.
Ja ungefär så är det, vi ska bli glada, ledsna, arga och förbannade eller hånskratta allt eftersom staten bestämmer det.
Gå ett antal år tillbaka i tiden, var det verkligen så då också?