In English further down.
Idag 12 maj skriver James Cogan ”Julian Assange is in immense danger. Remarks made this week by Ecuador’s foreign minister suggest that her government may be preparing to renege on the political asylum it granted to the WikiLeaks editor in 2012 and hand him over to British and then American authorities.
On March 28, under immense pressure from the governments in the US, Britain and other powers, Ecuador imposed a complete ban on Assange having any Internet or phone contact with the outside world, and blocked his friends and supporters from physically visiting him. For 45 days, he has not been heard from.” här
* Vid en utlämning är Sverige i hög grad medskyldigt.
Nyligen meddelade Telesur i Venezuela att Ecuador hade skrivit ett ”säkerhetsavtal” med Förenta staterna, vilket förväntas leda till en amerikansk militär närvaro i det landet. här
Telesur skrev: ”Ecuador undertecknade nyligen ett samarbetsavtal med Förenta staterna för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet och narkotikahandel …. Morenos rörelse är ett tydligt steg bort från hans vänsterorienterade föregångare och tidigare allierade, förre presidenten Rafael Correa, som har kritiserat och vägrat att delta i den amerikanska sponsrade Plan Colombia. Correa menar att för fred inte uppnås med helikoptrar och vapen utan snarare med av främja ekonomisk och social utveckling. ”
Nyheten kommer som ett nytt slag för alla som har hoppats att Ecuadors president Lenin Moreno skulle lyssna till uppmaningar från hela världen för att avsluta isoleringen av Julian Assange som varit helt isolerad i en månad.
Lenin Moreno
De senaste nyheterna om ett militärt avtal slog mellan Morenos regering och USA kommer som ett annat stort skifte från politiken i Ecuadors tidigare administration. Det är också en tydlig ändring från Ecuadors beslut, som gjordes bara några månader tidigare, att ge medborgarskap och diplomatstatus på Wikileaks redaktörschef.
Denna författare har tidigare hävdat att den pågående isoleringen av Assange utgör tortyr. Vår site Disobedient Media (Olydiga medier) har också rapporterat konsekvent om de många framställningarna till Ecuador att åter låta ambassaden i London vara en fristad, vilket var tänkt när den tidigare administrationen modigt beviljade Assange politiskt asyl från hot mot hans liv och arbete från USA.
I vår tidigare rapport noterade Disobedient Media att tvångsisolering inte bara utgör tortyr från dem som har upplevt det, men har också betecknats så av FN. Rick Raemisch skrev i New York Times, att enligt Nelson Mandela-reglerna utgör isolering som varar mer än 15 dagar tortyr. Julian Assange har varit isolerad mer än dubbla denna tid.
Nyheten om Ecuadors beslut är inte bara katastrofal för WikiLeaks chefredaktör, utan också för de som är bekymrade över att en ökad amerikansk militär närvaro i Ecuador och Latinamerika leder till en uppblåsning i våld där. Tidigare har Telesur att antalet massakrer hade fördubblats i Rio i kölvattnet av ökad federal militär närvaro i Brasilien.
Affären framkallar också oro och minnen från den amerikanska arméns engagemang i Latinamerika under 1970-talet och 1980-talet och de grymheter som begåtts av the School of the Americas. Detta har beskrivits av framstående journalister, bland annat John Pilger och Oliver Stone i deras respektive filmer War on Democracy and South of the Border.
Som diskuterades nyligen Disobedient Media utmärks nu den geopolitiska atmosfären i Latinamerika snabbt av ökad amerikansk militär närvaro, ungefär som den som föregick den kaotiska Arabiska våren. World Socialist Website menar att Ecuador hoppas förbättra relationen med USA genom att isolera Julian Assange.
Man skrev ”Den 26 mars, åtta dagar före meddelandet om åtstramningsplanen mot Assange och två dagar innan man stängde Assange’s Internet, mötte Moreno-regeringen två ledande representanter för US Southern Command, den del av Pentagon som ansvarar för militärens verksamhet i Latinamerika . Före mötet träffades generallöjtnant Joseph DiSalvo och ambassadör Liliana Ayalde ”försvarsmyndigheter och civila myndigheter” för att ”upprepa Southern Command’s åtagande att öka och stärka vänskapen mellan de två länderna”.
Som Morenos inställning till USA:s militär blir tydligt positiv, lämnas allmänheten att spekulera över att en journalists liv används som hävstång i spelet av det globala militära imperiet.
In English.
Late yesterday, Telesur reported that Ecuador had signed a “security deal” with the United States, which is expected to result in a US military presence in that country.
Telesur wrote: “Ecuador signed Wednesday a cooperation agreement with the United States to fight transnational organized crime and drug trafficking…. Moreno’s move is a further shift away from the policies of his left-wing predecessor and former ally, Rafael Correa, who has criticized and refused to participate in the U.S.-sponsored Plan Colombia, arguing peace is not obtained with helicopters and weapons but rather by promoting economic and social development.”
The news comes as a new blow to hopes that Ecuador’s President Lenin Moreno would heed calls from around the globe to end the solitary confinement of Julian Assange. Tomorrow, the arbitrarily confined journalist will have been totally isolated for one month.
The latest news of a military agreement struck between Moreno’s government and the US comes as yet another major shift away from the policies of Ecuador’s prior administration. It is also a distinct pivot away from Ecuador’s decision, made just a few months prior, to confer citizenship and diplomatic status on the Wikileaks Editor-In-Chief.
This writer previously expressed the opinion that the ongoing solitary confinement of Assange by his own government constitutes torture.
Disobedient Media has also reported consistently on the numerous online and physical vigils, petitions and other efforts to encourage Ecuador to return the Ecuadorian embassy in London to a place of refuge, as intended when the previous administration bravely granted Assange political asylum from the threats to his life and work emanating from the United States.
In our previous report, Disobedient Media noted that enforced isolation is not only torture in the opinions of those who have experienced it, but has also been labeled as such by the UN. Rick Raemisch wrote in an opinion piece published by The New York Times that, according to the Nelson Mandela rules, solitary confinement lasting more than 15 days constitutes torture. This means that the length of time for which Julian Assange has been cut off from the outside world would now have almost doubled the official benchmark for being considered torture.
The news of Ecuador’s decision is not only disastrous for WikiLeaks’ Editor-In-Chief, but also to those concerned that an increased US military presence in Ecuador will lead to an uptick in violence there. Earlier today, Telesur also reported that massacres had doubled in Rio in the wake of increased federal military presence in Brazil. The outlet noted: “The number of massacres in Rio de Janeiro, Brazil, has doubled since military intervention was launched on February 16, according to a new report by the Intervention Observatory at Candido Mendes University.”
The deal also evokes worries for some that hark back to US Army involvement in Latin America during the 1970s and 1980s and the atrocities committed under the tutelage of the School of the Americas, as described by eminent journalists including John Pilger and Oliver Stone in their respective films, War on Democracy and South of the Border.
As discussed recently by Disobedient Media, the geopolitical atmosphere in Latin America is rapidly becoming one of increased US military presence, much like that which preceded the chaotic Arab Spring. Additionally, the World Socialist Website wrote earlier this month regarding speculation that Ecuador isolated Assange in hopes of strengthening economic ties with the United States.
The report related: “On March 26, eight days before announcing the austerity plan and two days before cutting Assange’s Internet, the Moreno government met with two leading representatives of US Southern Command, the section of the Pentagon responsible for the military’s activity in Latin America. Before the meeting, the US Embassy stated Lt. Gen. Joseph DiSalvo and Ambassador Liliana Ayalde met with “defense authorities and civil authorities” to “reiterate Southern Command’s commitment to boost and strengthen the friendship between the two countries.”
i Assange, Wikileaks, politik, USA, Sverige,Ecuador, asyl, juridik, yttrandefrihet, Ecuador, juridik, kriminalitet, sex
3 svar till “Assange riskerar att utlämnas till USA. Plågas av Ecuadors nya ledare.”
Som vanligt, pengarna styr! Undrar hur mycket CIA mutar honom med? Naturligtvis kommer Ecuador att kastas årtionden tillbaka i samhällsutvecklingen när USA klampar in…snart är väl ett knarkkrig i stor skala igång precis som i grannländerna.
I HBQT-Sverige tycks ingen ägna en tanke åt Assange. En bläddring genom ledarskribenternas och kolumnisternas andefattiga alster på Aftonbladet ger noll träffar på Assange. Varannan artikel tycks handla om Jimmie Åkesson, måste vara en mäktig snubbe denne person.
Ändå var drevet som riktades mot Assange från svensk sida företrädesvis ett verk av krafter inom S, även om hela det övriga etablissemanget inte hade något att invända. Utan Sveriges insats skulle Assange aldrig ha hamnat i den sits där han befunnit sig i åratal. Nu har Sverige likt Pontius Pilatus tvättat sina händer och överlåtit ansvaret åt Storbritannien. Enligt dem kommer han omedelbart att fängslas därför att han överträtt ”Bail-föreskrifterna”, en försyndelse som skulle kunna ge böter eller en månad i fängsligt förvar. Det straffet har Assange således avtjänat mer än tio gånger om.
Assange är inte visselblåsare själv i direkt mening, men han har utvecklat Wikileaks som en plattform för visselblåsare dit de kan vända sig för att få ut sitt budskap. Bland alla visselblåsare som blivit kända de senaste åren utmärker sig Assange för sina större kunskaper och sitt bättre omdöme i storpolitiska frågor. Detta gör honom speciellt förhatlig för den västliga makteliten.
Assanges öde är ett kvitto på kollapsen inom västliga medier som tidigare utropat sig till det fria ordets väktare. Denna roll har de aldrig någonsin utövat på ett tillfredsställande sätt men under de senaste åren har standarden sjunkit till nivåer som skulle få den gamla Pravdas chefredaktörer att framstå som mönster av rättrådighet och självständighet. Västpressen har inte bara blivit de egna regimernas megafon, den har blivit en lögnfabrik som inte drar sig för någonting för att driva makt- och kultuelitens överstatliga program, utformat av tankesmedjor och NGO:s bortom all demokratisk insyn och kontroll.
Assange är nog tryggare i ett land vars ledare har ryggrad och vågar säga emot kriminella krigsförbrytar-länder.