Björn Nilsson, som driver den intressanta bloggen Björnbrum har vänligen erbjudit mig att ta del av en bloggartikel, vilket jag tacksam nappade på. Författaren ”The Saker” har blivit en mycket uppmärksammad politisk bloggare i USA. The Saker: Is Communism really dead?
Med Björns tillåtelse kommer del 2 att snart publiceras. Även andra artiklar i ämnet ligger i pipeline.
The Sakers artikel, första delen.
Björn Nilsson skriver: Följande text kommer från bloggaren The Saker, en före detta NATO-analytiker med rysk bakgrund, bosatt i USA, som numera skriver från en mer rysslandsvänlig ståndpunkt. Hans inställning tycks vara monarkistisk-religiös. Men jag antar att det är analytikern i honom som gör att han trots en anti-kommunistisk inställning skriver som han gör. Den egna uppfattningen får inte ta över analysen, för då är det ingen analys längre. Därmed kan det komma fram en mängd intressanta reflexioner som hjälper oss att bättre förstå vad som hände i Sovjet/Ryssland även om vi kan ha en annan politisk grund.
Jag har försökt mig på en översättning av grundtexten, med vissa förkortningar och några förklaringar markerade [ö.a. – översättarens anmärkning]. Eftersom den ursprungliga texten är väldigt lång har jag delat upp den. Här kommer första delen som blickar bakåt. Fortsättning följer senare i veckan.
The Sakers artikel.
Sovjetunionens sammanbrott 1991 markerade slutet av det längsta försöket med kommunism i den nyare historien. Många såg detta som beviset för att kommunism (eller marxism-leninism, jag använder dessa termer som utbytbara här) inte var en livskraftig ideologi. När allt kommer omkring så avslutades kommunismen i Ryssland 1991, kineserna avlägsnade sig tyst från den också och ersatte den med ett unikt kinesiskt varumärke för kapitalism. Slutligen, ingen av de före detta sovjetiska ”allierade” valde att hålla fast vid den kommunistiska ideologin så snart som de återvann sin frihet. Till och med Chávez typ av kommunism ledde till ett fullständigt konkursat Venezuela. Så vad finns det att prata om?
I själva verket en hel del, inledningsvis med varje enskilt ord i stycket ovan.
Jeltsin
Kommunism – det förflutna:
För det första så kollapsade aldrig Sovjet. Det nedmonterades uppifrån av ledarna i kommunistpartiet som bestämde att den sovjetiska nomenklaturan skulle dela upp den sovjetiska ”tårtan” i femton mindre delar. Det som hände sedan var inget mer än följden av inbördes strider mellan dessa fraktioner. Eftersom ingen gav dessa gäng av partigängare mandat att upplösa SSRU [Socialistiska sovjetrepublikernas union, ö.a] eller i själva verket att reformera det på något sätt, kan deras handlingar bara betecknas som en fullständigt olaglig kupp. Alla, med början med Gorbatjovs och Jeltsins gäng, var förrädare mot sitt parti, mot sitt folk och mot sitt land.
Vad folket beträffar så fick de bara rätten att ge sin mening en gång, den 17 mars 1991, när bastanta 77,85 procent röstade för att bevara ”SSRU som en förnyad federation av jämlika suveräna republiker i vilka en individs rättigheter och frihet kommer att fullständigt garanteras oavsett nationalitet” (se här för en bra diskussion om denna nu sedan länge glömda omröstning).
Sovjetunionen: Industrialisering
Det var ingen kollaps. Det var en kupp, eller mer exakt en serie kupper, alla utförda i fullständig illegalitet av förrädare från partiapparaten och mot folkets vilja. Några kommer att protestera mot att kommunistpartiet var fullt av förrädare. Men såvida man inte kan förklara och bevisa att kommunismen systematiskt och på något unikt sätt frambringar förrädare har denna anklagelse ingen förtjänst (som om kristna inte förråder kristendomen, demokrater demokratin, eller fascister fascismen).
För det andra, är kommunism en livsduglig ideologi? Nå, för det första finns det två tankeskolor om detta ämne inom den marxistiska ideologin. En säger att kommunism kan uppnås i ett land, den andra säger att nej, för för att kommunismen skall vara möjlig är en världsrevolution nödvändig. Låt oss först bortse från första tankeskolan en stund och bara titta på den andra. Det kommer att bli knepigt ändå, eftersom allt vi har för att bedöma dess empiriska korrekthet är en relativt kort lista av länder. Jag kan redan höra invändningen: ”Vad? Är inte Sovjetryssland, det maoistiska Kina, Pol Pots Kampuchea och, säg, Kim Il-sungs DFRK [Demokratiska Folkrepubliken Korea – Nordkorea, ö.a] nog?”
I själva verket – nej. För det första uppnåddes aldrig kommunismen som sådan i SSRU enligt den officiella sovjetideologin, utan bara socialism. Detta är varför landet kallades Socialistiska Sovjetrepublikernas Union. Kommunismen sågs som ett mål. Socialismen som en oundviklig mellanliggande övergångsfas. Att säga att kommunismen misslyckades i SSRU är lika logiskt som att säga att en halvfärdig byggnad misslyckades med att ge fullgott skydd. Kina har naturligtvis inte ”misslyckats”, till att börja med. Pol Pots Kampuchea var förmodligen ett (förskräckligt) försök att bygga ett sant kommunistiskt samhälle över en natt, men detta motsäger i sig marxismens historiskt-dialektiskt materialistiska teori som uttalar behovet av en socialistisk övergångsfas. Vad beträffar DFRK så är dess ideologi inte marxism eller kommunism, men Juche, som är mest en avlägsen släkting.
Så nej, dessa få exempel företräder nästan ingenting, om bara för att urvalet är för litet för att vara relevant och för att ingen av dem kvalificerar sig som ”testfall”.
Vi kommer nu tillbaka till argumentet ”kommunism kan inte uppnås i ett land”. Låt oss se på det från en enkel röd-vit-blå amerikansk ideologisk position och minnas att förespråkarna för en kapitalism av USA-typ gillar att påminna oss om att Reagans kapprustning konkursade Sovjetunionen som inte kunde hänga med. Andra stolta amerikanska patrioter tycker också om att säga att, jo, USA drev ner oljepriset vilket gjorde det omöjligt för Sovjet att fortsätta ge ut pengar, och att detta prisfall var det som gjorde att den sovjetiska ekonomin kollapsade. Personligen finner jag dessa argument både dumma och okunniga, men låt oss godta dem som självklar sanning. Visar inte det att SSRU kollapsade beroende av yttre faktorer och inte på grund av något inneboende internt fel?
Modern skolning (jag kallar det inte ”undervisning”) betonar verkligen inte logik, så jag kommer retoriskt att fråga följande: Om vi godtar att kapitalismen besegrade kommunismen visar det att kommunismen inte var livsduglig eller att kapitalismen är överlägsen?
För de många (tyvärr) som kommer att svara ”ja” skulle jag vilja föreslå att om ni låser in en hyena och en människa i en bur och tvingar dem att slåss om resurser är det minst troligt att människan vinner. Visar det att människan inte är livsduglig eller att hyenan är ”överlägsen”?
Marxismen-leninismen uttalar klart att kapitalismen byggs på förtryck av de svaga och att imperialismen är kapitalismens högsta stadium.
Vi behöver inte hålla med om detta argument (fast jag personligen gör det väldigt mycket), men inte heller kan det avvisas helt enkelt bara för att vi inte tycker om det. I själva verket skulle jag hävda att vederläggning av det bör vara ett nyckelelement i vilket som helst allvarligt menat avvisande av kommunism. Men för att vara kortfattad är allt jag vill säga detta: vem som helst som verkligen har rest i Asien, Afrika eller Sydamerika kommer att intyga att kommunisterna (SSRU, Kina, Kuba) verkligen skickade enorma mängder hjälp inkluderande råvaror, teknologi, specialister, läkare, militära rådgivare, agronomer, vattenreningsexperter, etc. I motsättning till detta, fråga vem som helst i dessa länder vad kapitalismen för med sig, och du kommer att få samma svar: våld, utplundring och stöd för ett styrande lokalt comprador-gäng. [Comprador: Portugisiskt-kinesiskt uttryck för kapitalister som arbetar för utländska makter till förfång för det egna landet, ö.a.] För den som hävdar detta kan jag bara förespråka en sak: börja resa i världen.[Marginalanteckning: Ja, att använda hyenan som en symbol för kapitalismen i min liknelse ovan är rimlig. Vad det gäller ”buren” – det är helt enkelt vår planet. Vad jag tänker är fel är att likställa kommunismen med en mänsklig varelse. Men detta är vid detta tillfälle i vårt samtal min privata åsikt, och inte alls ett argument. Jag har varit anti-kommunist i hela mitt liv, och är det fortfarande, men det är knappast skäl för mig att godta logiskt svaga och kontrafaktiska anti-kommunistiska argument.]
Vid detta tillfälle i samtalet kommer min typiske kapitalistiske samtalspartner att bombardera mig med en salva korta slagord, som ”kompis, i varje kommunistiskt samhälle röstar folk med fötterna, har du glömt båtfolket, marielitos [en del kubaner som flytt till USA, ö.a.] eller de som hoppade över berlinmuren?” Eller ”vartenda land i östeuropa avvisade kommunismen så snart som de sovjetiska stridsvagnarna försvann – säger inte det dej något om kommunismen?” Vanligen får personen som levererar dessa slagord en särskild fröjd i ögonen, en känsla av oundviklig triumf så det är särskilt givande att observera detta innan man avvisar all denna strunt.
Låt oss börja med fotröstarargumentet. Det är rent strunt. Ja, det är sant att några människor flydde från kommunistiska samhällen. Det stora flertalet gjorde det inte. Och var snäll och säg mig inte att ”deras familjer hölls som gisslan” eller ”den hemliga polisen fanns överallt för att hindra det”. Sanningen är mycket enklare.
På ”push-sidan”: Alla de berömda vågorna av folk som emigrerade från kommunistiska samhällen är kopplade till djupgående kriser i dessa länder, kriser som har haft många orsaker, inklusive för det mesta kommande utifrån.
På ”pull-sidan”: I varje fall användes ett kraftfullt västligt propagandasystem för att övertyga dessa människor att emigrera, och lovade dem ”mjölk och honung” om de flydde.
Jag är ledsen om jag måste förstöra någons naiva illusioner, men som en som har arbetat flera år som tolk-översättare och intervjuat personer som sökt status som politisk flykting kan jag intyga att det stora flertalet politiska flyktingar är inget av den sorten: de är för det mesta ekonomiska flyktingar och några få är sociala flyktingar, vilket betyder att någon personlig orsak fick dem att bestämma sig för att det var bättre att utvandra än att stanna. Jag har intervjuat hundratals flyktingar från Sovjetunionen och alla deras berättelser om politisk förtryck var skrattretande, särskilt för en person som mig som visste hur (det mycket verkliga) politiska förtrycket i Sovjetunionen verkligen fungerade. För dem som skulle hävda att, nå, kommunism oundvikligen resulterar i ekonomiska kriser skulle jag bara hänvisa till diskussionen ovan om vad, om något, vi kan sluta oss till efter de få exemplen av marxistiska samhällen i historien.
[Ö.a. Här utlämnas ett stycke där Saker berättar om sin tid som antisovjetisk aktivist.]
Låt mig säga dig sanningen – de flesta av dessa sovjetmedborgare som ogillade det sovjetiska systemet försökte aldrig emigrera. Problemet här är inte familjer hållna som gisslan eller det ”allsmäktiga” KGB, utan det faktum att du älskar ditt land även om du avskyr den härskande regimen. Än värre, de flesta av de som hoppade av (och jag hjälpte personligen en del av dem) blev för det mesta olyckliga när de väl kom till väst, deras illusioner krossades under mindre än ett år och allt de hade kvar var en ständigt närvarande nostalgi. Av det skälet rådde jag dem personligen alltid att inte emigrera.
Slutligen, beträffande de sovjetiska ”allierade” i östra Europa är deras avvisande av kommunism lika logiskt och förutsägbart som deras omfamnande av kapitalismen, NATO, EU och allt det andra. Under årtionden fick de höra att väst levde i fred och välstånd medan de levde i förtryck och misär, och att de onda ryssarna var orsaken till alla deras olyckor. Faktumet att de, när tillfället gavs, sprang iväg för att omfamna det amerikanska imperiet var lika förutsägbart som naivt. Kom ihåg att historien skrivs av segrare, och bara tiden kommer att verkligen säga oss vilket arv kommunism och kapitalism kommer att lämna i östra Europa.
Vad vi vet är att även om den sovjetiska ockupationen av Afghanistan resulterade i ett förskräckligt och våldsamt krig, och även fast Afghanistans folk också verkade omfatta USA:s och dess allierades ”vänliga beskydd”, börjar saker nu ändras. Åren av sekulärt styre och även den sovjetiska ockupationen studeras åter av ett ökande antal historiker och afghanska kommentatorer som nu ser den mer nyanserat än vad de skulle ha gjort i det förflutna.
Bara en enkel jämförelse av afghanernas dagliga liv före och efter den sovjetiska invasionen eller en jämförelselista på vad Sovjet och amerikanerna verkligen byggde i landet berättar en mycket olik historia (även amerikanerna använder idag sovjet-byggda anläggningar, inklusive den nu ökända flygbasen Bagram). Var försiktig med logiken som utmanas här: Jag ursäktar inte den sovjetiska invasionen här, allt jag säger är att klokheten i att ”omfamna den andra sidan” kan inte bedömas i det omedelbara bakvattnet efter ett ”byte” av tillhörighet – ibland behövs det flera årtionden eller mer för att göra en balanserad värdering av vad som verkligen hände.
Min kärnpunkt i allt ovan är enkel: imperiets officiella propagandamaskin (även känd som ”media” och ”undervisningssystemet”) har försökt att lägga fram en enkel berättelse om kommunismen där, i själva verket även en liten utgrävning aningen djupare än de ytliga parollerna visar att saker är mycket, mycket mer komplicerade än den grova och begreppsligt falska berättelse vi blir tilldelade.
intressant.se, kommunism, Sovjetunionen, media, orättvisor, politik, kapitalism,socialism, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, demokrati, val, Kina, USA, miljardär,
27 svar till “Är kommunismen verkligen död? – Del 1”
Den 1 april 2017 skrev The Saker följande:
”I would submit that the period when Petr Stolypin was Prime Minister (1906-1911) was probably the best time for Russia. The worst times for the Russia happened only six years later when the Lenin-Trotsky gang seized power and immediately began indulging in a genocidal campaign against everything and anything “Russian” in the cultural, spiritual or intellectual sense (this bloody orgy only abated in 1938).”
https://thesaker.is/searching-for-russia/
ja titta runt dej, så länge skolan styrs av kapitalet, utbildning ska tillgodose kapitalets behov, en löneförhöjning är endast en muta för att aktieägarna ska kunna fortsätta att enbart räkna pengar, reklamen säger att du blir lyckligare med en 55 tums tv, man måste ha en klädes kollektion efter tiden, amerikanska tv serier för idioter, korkad reklam för idioter, median för oss bort från våra rötter ,vi är snart en flock lallande idioter allihop, utom dom som sitter på pengahögen, ja shoppa shoppa eller spela spel eller casino är mycket intelligent, snabbmat är perfekt, enportionsmat är också mycket bra med konserveringsmedel och kemikalier, allt detta är bra för aktieägarna, det som behövs (tyvärr) är en ekonomisk katastrof eller ett större krig, och en talför stark ledare, folk är ointresserade av allt utanför dörren såvida det inte gäller den egna situationen, från att vara en medarbetare i ett företag är arbetaren idag enbart en handelsvara som man kickar i baken när behovet rationaliseras bort till kapitalets fromma, hyr en bil hyr en tv hyr en människa , du härliga värld
Är den här ’The Saker’ verkligen pålitlig? Har en blogg men han skriver under pseudonym.
”… den sovjetiska tårtan i femton mindre delar …” Har han någon källa till detta?
”… inbördes strider mellan fraktioner …” Jan Nybondas nämnde att partitoppen under 80-talet var mycket äldre personer. Vilket är sant. Jag tror inte de orkade att föra ’… inbördes strider mellan fraktioner …’
Men det där med att det var en ’järnridå’ var en bluff från mainstream media! Jag kommer mycket väl i håg händelsen då Mathias Rust landade på Röda Torget 1988 (eller var det -87?). Alla togs på bar gärning – inte minst det sovjetiska luftförsvaret!
Precis som vad Sinn Féin och IRA hade infiltrerats av MI5 och Special Branch så är det med en stor säkerhet att västliga underrättelsetjänster och kapitalistiska organisationer även hade infiltrerat det sovjetiska kommunistpartiet. Ingen underrättelsetjänst värd namnet rullar tummarna. Men det får vi aldrig höra.
Vi får emellertid höra hur den sovjetiska underrättelsetjänsten infiltrerade MI5 och MI6 på 60-talet.
Så det kan tänkas den här ’sovjetiska tårtan’ skulle delas mellan kapitalistiska ryska målvakter som företrädde den västliga kapitalismen. Vilket skedde förmodligen allt enligt efter planerna. Gorbatjov avsattes och marionett dockan Jeltsin placerades i hans ställe. Och allt detta skedde mycket snabbt. Precis som det är i Irak i dag. Det är Iraks regering som agerar men det är amerikanarna som tar besluten och tjänar pengar på oljan.
Var kom Jeltsin ifrån? Hur kunde han med så exakthet i tiden placeras som president i Ryssland? Vem försvarade honom? Det finns så många frågor och underligheter som inte har besvarats när det gäller kontrarevolutionen på början av 90-talet.
Om en sådan här kupp hade ägt rum i USA, i Washington, (kanske i slutet av 80-talet, eller idag) vem hade blivit anklagade för att ha iscensatt den kuppen? Varför säger vi att ’kommunismen kollapsade’ när det i själva verket var så att det var en kontrarevolution iscensatt av underrättelsetjänsterna och kapitalisterna i väst? Vi gör enbart väst och kapitalismen en tjänst när vi gör detta, och inte ifrågasätter vad som verkligen hände och vilka som stod bakom den här kuppen. Vi bara lalla med i den borgerliga retoriken utan att ställa kritiska frågor.
Jag retar mig på att allt kaffebröd man köper idag, kanelbullar, längder, butterkaka m.m. är alldeles för söta. Det är för mycket socker så det snarare blir äckligt tycker jag. Sen är det heller inte bra för tänderna. Jag har också konstaterat att det här måste vara kapitalismens fel som framställer bullar för begäret och den egna profitens skull och inte för människans egentliga behov. Jag har sagt till affärerna ibland men dom menar det ska vara så. Det enda vetebrödet jag egentligen gillar idag är de släta bullarna utan socker på och utan någon fyllning. Så jag tycker du har rätt i mycket Ervin ovanför.
Hej Kerstin
Nedan kan du läsa om kulturvänsterns makt över samhället och medborgarna samt hur de använder den genom att sätta ett språkbruk samt försöka agera domstol och avgöra vad som får säjas respektive inte säjas. Jag vill i sammanhanget poängtera att åtal mot Sverigedemokraternas Mattias Karlsson för hets mot folkgrupp inte kommer att väckas trots kulturmarxisters ihärdiga försök. De försöker hela tiden kasta smuts men frågan är när den vänder och börjar träffa dem själva?
http://www.friatider.se/mer-st-r-p-spel-n-pippi-och-bert
Det är verkligen något skumt med debatten och språkbruket. Senast idag lade jag märke till på SMHI:s hemsida om vädret där man helt plötsligt ändrat rubriken ”Vattenbrist” till ”Vattenbalans”. Är det möjligen det myckna regnandet i höst som fått ”bristen” att komma på skam?
Förut hade jag stor tilltro till de här (vänster)inspirerade offentliga klimatforskarna och det har även förekommit inlägg till fromma för det på den här bloggen men numera är min tilltro till dem naggad i kanten även om jag fortfarande vill se försiktighetsprincipen.
För mig är det här lite som sagan om Kejsaren utan kläder. De som var trofasta samt de som själva hade nytta av kejsarens hov såg tydligt den pråliga utstyrseln medan den lille pojken som vare sig hade hunnit få tro eller nytta såg klart att kejsaren var naken och kunde därför säja det rakt ut utan vare sig censur eller självcensur.
Ajdå….
Sagan om Kejsarens NYA kläder ska det förstås vara :-)
Jag misstror svartvita historier. Varken revoluion eller kontrarevolution kan lyckas om inte regeringsmakten befinner sig i allvarlig kris. Jag vet för litet om Rysslands 1910-tal för att kunna vifta med moraliska pekpinnar varken åt det ena eller andra hållet. Endast ryssarna kan i det långa loppet reda ut vad som hände och de jobbar hårt på detta. Gällande Lenins maktövertagande bör man dock observera att: Ända sedan dag ett fram till 1991 befann sig Sovjetryssland under angrepp från västmakterna, på olika sätt underminerande. När man bedömer sovjetiska misslckanden bör man hålla detta i minnet. För det andra skulle Tyskland under Hitler i vilket fall som helst ha velat lägga beslag på Rysslands naturresurser för egen räkning. Det är svårt att tro att ett tsaristiskt eller liberalt Ryssland skulle ha klarat av detta angrepp liksom Sovjetunionen gjorde. Europas framtid för femtio år framåt hade därmed varit under ett nazistiskt Tyskland. Tänk på det !
Min hypotes är att de ryska kommunisterna blev alltför konservativa både på ekonomins som på ideologins område. Ekonomin hade krävt reformer för att höja produktiviteten och ideologin låste sig och vågade inte ta nya grepp som mycket väl hade kunnat nå långt. Detta är givetvis bara en anekdot, men en italienare som närvar studetfestivalen i Moskva 1957 och återvände för detta års festival sade just detta. !957 i Moskva var för honom en fantastisk upplevelse men han hade gärna sett en större öppenhet.
The Saker är en amerikansk militärstrateg med ryska släktrötter. Han har själv berättat att hans släkt kommer från den kommunistfientliga falangen som emigrerade, till Schweiz om jag minns rätt. The Saker är läsvärd men ingen av oss är fullkomlig, eller hur ? Ja, och utan Lenin hade Finland inte blivit självständigt, gud vet hur länge det hade dröjt utan honom. Det brukar man även tappa bort.
Nja, jag tror mer på att alla lämnade ansvaret på alla andra – och inget hände. Det kunde förklaras att Rust kunde flyga så långt i Sovjetunionen och till och med landade på Röda Torget. Det sovjetiska luftförsvaret lämnade allt för vind och våg och ingen tog ansvar. Precis som Tjernobyl.
Västlig inblandning i kontrevolutionen är och var uppenbar. De tog tillfället i akt och utnyttjade svagheterna. Emellertid finns det ingen kritik till detta. Vi bara upprepar vad väst säger.
Jag tror du i själva verket är en kapitalist, Jan. Vet du vad SRs journalist Karlskvist sa idag om Kinas kapitalism? Jo, den var en statlig kapitalism. Karkvist nämnde att Kina ville exportera denna kapitalism till andra länder. Är det inte en sorts imperialism?
Om en kontrarevolution hade ägt rum i Kina, hade du då beskyllt Kina för dåliga finanser och att det var därför som Kina föll samman?
Jag har också varit i Sovjetunionen. Jag upplevde en annan sorts öppenhet än den i Europas sydliga länder. Vi svenskar har också ett dåligt rykte om att inte vara så öppna. För en italienare kan den svenska öppenheten vara jämförbar med den sovjetiska.
”… och de jobbar hårt på detta.” Så du menar att vi ska svälja en analys från den ryska nationella borgerligheten om vad som hände vid kontrarevolutionen som fick Sovjetunionen att gå från kommunism till stenhård kapitalism, en kapitalism som den ryska nationella borgerligheten har tjänat på? Det skulle vara lika illa som att tro på Tony Blairs lögner om anledningen till kriget i Irak.
”Varken revolution eller kontrarevolution kan lyckas om inte regeringen befinner sig i allvarlig kris.” Vad säger du då om revolutionen i Irland, från 1916-1921? Den brittiska regeringen var inte i kris, trots första världskriget. Om man ska analysera vad du säger så skulle inte den irländska revolutionen ha lyckats. Och inte heller Kubas.
Hej Kerstin
Du kan tagga ner lite om kapitalismen.
Din fiende kan vara din vän ;-)
http://www.friatider.se/george-soros-pumpar-150-miljarder-kronor-i-sin-kulturmarxistiska-stiftelse
Kubas revolution skedde med avgörande bistånd från Usas eliter som du fått mer detaljerat beskrivet förut. Och Castro satt kvar därför att Usas MIC behövde ett lagom stort rött skynke att skrämma opinionen med.
Vi väntar troligen fortfarande på det första fallet i historien av en (kommunist)revolution som inte iscensatts/eller på ett avgörande sätt underlättats utifrån av de rika. Det blir kanske Kerstin som blir först. :-)
Peter, inget alls talar för att ”Kubas revolution skedde med avgörande bistånd från Usas eliter”.
14 kapitalistiska länder invaderade Ryssland efter revolutionen i det som senare kallades för interventionskriget. Jag antar att Peter Grafström menar att de gjorde det för skojs skull, eller att ’de behövde ett lagom stort rött skynke att skrämma opinionen med’ …
Du kan aldrig få mig att tro att en alkoholiserad tafsande idiot kunde leda en massmobilisering av det sovjetiska folket och störta kommunismen. Eller minst av allt – reda upp den sovjetiska (ryska) ekonomin. För mig är det oförstående, det går inte ihop!
Jag funderar i termer om att det är den vänsterliberala politiken som är orsaken till de accelererande problemen i samhället och som samhället själva gör allt vad de kan för att tysta ned. Samhället har blivit alltför tillåtande och statens kontroll och ansvar har i mycket tagits bort. Jag menar inte vi ska ha en diktatur men staten måste återfå kontrollen för att kunna stävja, hindra och förebygga problemen. Som det är just nu vet ju inte staten inte ens hur många och vilka som finns i Sverige. Skjutningar och mord mer eller mindre varenda dag och för en tid sedan hittades en 90-årig kvinna mördad i ett soprum i norrländska Norsjö. Jag försöker följa det fallet på Flashback. Vilket framtida Sverige ska vi ha egentligen?
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sd-kravs-ordning-och-reda-i-skolan
Instämmer
Och när makthavarna med sin verkställande polismakt visar folket sin beslutsamhet – ja, då riktas den mot de försvarslösa djuren :-(
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/tradgardsalgarna-i-skogstorp-ska-skjutas
Något som har ökat markant sedan samhället (ny)liberaliserats är nedskräpningen. Från politiker och myndigheter hörs endast beklaganden och ibland stängs parkerings och rastplatser längs vägarna men i övrigt görs inget. Men så fort fåglar slår sig ned nånstans och lämnar spår efter sig (som naturen låter regna bort) så behöver det inte dröja så länge förrän polis och viltvårdare (!) är där och skjuter livet ur dom.
Jag bekymrar mig mer och mer för djuren. I politiken är det alltför mycket fokus på människan idag. Socialistiska miljörörelser och övriga miljöpartier, vart tog de vägen? För mig verkar det som de försvann med migrationspolitiken. Asyl in – Djuren ut.
Det var det här ”forskningsfyndet” jag hörde om på SR P1 en kväll för några veckor sedan och blev verkligen överraskad. Jag nämnde också något om det på den här bloggen. Men kunde det verkligen vara sant? Det lät ju bara så otroligt men både forskaren och programledaren var så entusiastiska så det måste vara sant. Vilken otrolig upptäckt i så fall. Sverige har rötter i Islam och Sverigedemokraterna har rötterna i Nazismen har vi tidigare fått veta. Jo, så måste det vara. Sverige är på rätt väg med migrationen och integrationen men Sverigedemokraterna ska däremot hårt fördömas. Det är den gällande bilden som förmedlas i det offentliga rummet.
http://www.unt.se/nyheter/uppsala/allah-pa-band-fran-vikingagravar-4787733.aspx
https://samnytt.se/forskare-om-vikingatidens-allah-band-hon-maste-ha-fantiserat-ihop-saker/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6801335
Pudel, men vad gör det om målet redan uppnåtts?
Är det här ett exempel av vår tid av samhället efterfrågade och (väl)avlönade taskspelare?
Det verkar som den här forskningen om ”Allah-banden” har som syfte att förändra bilden av ”vikingen som en ursvensk, nationalistisk symbol” och ersätta den med en bild att vikingen var mer ”mångkulturell” och formad av Islam och Centralasien genom handelsutbyte och resor. Den tidigare symbolen för Sverigedemokraterna faller samman som ett korthus :-)
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/vikingar-bar-arabiska-tecken
Det är märkligt vad staten kan åstadkomma genom s.k. forskning. Det är heller inte jättelänge sedan då staten hade ett rasbiologiskt institut.
Vart går gränsen mellan politik och vetenskap? Eller är de båda sammanflätade?
Jag tror inte alls på att socialismen måste vara av internationell karaktär. Jag tror det istället är en mytbild formad av dagens västerländska kommunister för att passa i den borgerliga liberala demokratin och på så sätt hållas vid liv för att inte bli uppslukad och dö ut. Det är den kapitalistiska kampen om överlevnad fast i en politisk kontext. Det österländska Kina tillhör inte den västerländska demokratin och kan därför forma sin socialism precis hur de vill utan motstånd från borgarna. Jag tror på en multipolär värld fri från monokulturens förkämpar, kommunistiska såväl som kapitalistiska, där folk smidigt ska kunna blandas för att kunna nyttjas i konkurrensen bland kapital och politiska ideologier. Kinesiska kommunistpartiet gör precis rätt, de tar i första hand ansvar för sitt land och sitt eget folk.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nationalistisk-xi-inledde-partikongress
Jag uppfattar att kommunismen innebär en multipolär värld, av icke-antagonistiska poler.
Det är stora svårigheter med en socialism som inte är socialism. Se Sovjet omgiven av fientliga kapialistiska stater 1922-1945.
Samma år som Sovjetunionen bildades, 1922, undertecknade
Tyskland och Sovjetunionen Rapallofördraget.
Molotov-Ribbentrop-pakten tillkom 1939.
USA och Storbritannien var allierade med Sovjetunionen från 1941.
Tack, korrigerade årtal i en tidigare kommentar av mig.
Nej, men det är alla dess offer. Däremot är den hälsosamt liten, och ersatt av klimatfascism hos den maktlösa medelklass som vill stiga till tronen utan att ha någon legitim väg dit. Den historiska materialismen har ersatts av sagor om koldioxiden. Varmluft som varmluft.
Varför donerar finansmannen och mångmiljardären George Soros 18 miljarder dollar av sin privata förmögenhet på runt 25 miljarder USD till Open Society Foundations?
https://newsvoice.se/2017/10/18/george-soros-open-society-foundations/
George Soros har byggt upp sin förmögenhet främst genom valutaspekulation.
Han blev känd för den svenska allmänheten när han 1992 spekulerade i att den svenska kronan var övervärderad, något som slutade i en för Sverige svår finanskris och fick Soros förmögenhet att växa.
Open Society Foundations har på senare år finansierat dogmatiska vänsterextrema grupperingar som arbetar för att störa en liberal demokratisk utveckling och även tysta oppositionen.
Open Society Foundations har anklagats för att iscensätta så kallade färgrevolutioner i världen med målet att instifta USA-vänliga regimer som den serbiska ”Bulldozer Revolution”(2000) till upproren i Ukraina (2013).
Det var oväntat många kommentarer här till denna långa artikel, tack för det även om en del låg en bit utanför ämnet. Jag bidar min tid och återkommer med en längre sammanfattning av mina synpunkter om några dagar.
Ser fram mot det! Del 2 publicerad nu. Tack Björn!