Detta gästblogginlägg kommer från Ulf Karlström, som tidigare publicerat ett inlägg här om miljö och ekonomi och ett om så kallad ”humanitär intervention”. Ulf är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar), skriver facklitteratur och var ordförande i De Förenade FNL-Grupperna (DFFG) 1968-70, efter Sköld Peter Matthis.
Radions P1 meddelade häromdagen att Haparanda kommun skall satsa på digital kommunikation. Det lät ju bra, då glesbygden har stora avstånd och personresor onekligen tar tid. Emellertid uppgav programmet att kommunen tycks ha mycket stora ambitioner: alla anställda skall förses med läsplatta och smarta mobiltelefoner. Skall alla förses med utrustningen? Ja, det verkar så för en anställd i äldreomsorgen intervjuades.
Hon tyckte att det var en felsatsning, då de snarare behövde andra satsningen, bl a personalförstärkning. Jaja, tänkte jag det är säkert rätt, men så ropar man väl på många arbetsplatser, och därmed höjde jag garden och mottagligheten för hennes argument. Men hon kom igen. På reporterns fråga om det inte fanns något bra med IT-satsningen blev svaret: jo, om man kan duscha med läsplattan.
Det var begåvat, och utan att ha andra kunskaper om äldrevården, utöver det som God Man-uppdraget för en släkting gav mig, så är jag beredd att ge den kommunanställda kvinnan i Haparanda rätt.
För visst fångas alltför många människor av ”teknikfällan”? För ett antal år sedan meddelade en nöjd skolchef i Ljusdals kommun att alla elever (kanske bara gymnasiet?) skulle få en bärbar dator. Så enfaldigt, och så tekniktypiskt. Medlet framför målet. Vägen är målet, för att vidga frågeställningen till (s):s mycket gamla linjeval. I skolan är det svårare både att formulera vettiga mål (utöver uppräkningen av Hallands floder) och mäta kunskaperna (utöver t ex abstrakt matematik).
Medlet, en bärbar dator per elev, är däremot lätt att formulera och mäta. Och vips blev medlet mål.Mobilen är ett underbart redskap och en stor, värdefull uppfinning. Men används den som man rimligen bör använda den? Idag kan ett spännande samtal mellan två personer brutalt avbrytas med ett mobilsamtal. Det är knappast lockelsen i att se vem som ringer som får folk att i de flesta fallen avbryta samtalet. Nej det är fångenskapen inom tekniksystemet som gör att man automatiskt svarar, dvs låter något annat, nästan alltid trivialare, tränga sig före i uppmärksamhetskön.
Vidgar vi teknikfrågan till massbilismens strukturella konsekvenser, lokaliseringen av nya köpcentra m m så tvingas vi konstatera att teknikens primat, framför många viktigare mål som t ex pekar mot förhöjd livskvalitet. Men är det tekniken i sig? Nej, knappast, troligen står orsaken att finna i äktenskapet mellan teknik och ekonomi. Så är det ställt utom allt tvivel att massbilismen varit ett av dragloken inom efterkrigskapitalismen. Hur kommer det att bli framöver, med europeisk bilindustri? Idagens lågkonjunktur står industrin med en 20 % över kapacitet. Industrisektorn är tung, likt en megaoljetanker, och det tar lång tid innan den stannar, även sedan motorerna stängts av.
Den avindustrialisering av Västvärlden, som vi bevittnar idag, svarar mot en industrialisering av de andra världarna. Frågan är om ett ekonomisk system baserat på tjänster, automatiserad industriproduktion och service är mindre fångad av teknikberoende, med stora strukturella konsekvenser? Ökningen av automation och IT talar mer för ökat beroende. Dessutom finns en bakomliggande ekonomisk kraft, som vuxit till en gigantisk maktfaktor. Det är den finansiella marknaden, eller finanskapitalet. Krisen 2008-09 och dagens finanskris antyder dessa maktspelares styrka. De tar vinsterna och skattebetalarna förlusterna. En underbar värld – för vissa. Och den lär härska oavsett om samhället är industriellt, eller postindustriellt, såvida vi inte medvetet bryter finansmarknadens makt.
Så, kan vi duscha med läsplattan?
i teknik, beroende, mobil, läsplatta, Sverige, politik, pc, krig, internet, industri, kapitalism, dusch, hemtjänst, kommuner, Haparanda,
3 svar till “Är du teknikberoende, min vän?”
Är det meningen att läsplattan skall anslutas till duschslangen då? – Nä, det var ett dåligt skämt. Men allvarligt talat, här finns frågor på flera nivåer.
I vilken mån kan levande människor ersättas av elektronik i tjänstearbeten som vård, skola, omsorg? Japanerna lär ha börjat med robotar inom äldrevård – är det bra eller dåligt, kan det vara både/och? Kan man arrangera så att mer elektronik ger möjligheter till mer mänsklig omsorg i stället för att människorna försvinner? Eller handlar det om att vårdbolag ännu närmre skall kunna kontrollera vad den fåtaliga personalen håller på med?
Läsplattor, PC etc. är media. Marshall McLuhan definierade media som utvidgningar av människan, samt tesen ”mediet är budskapet”. Med det senare menade han ungefär samma sak som Marx, nämligen att samhällets tekniska grund starkt påverkar hur hela samhället ser ut. Ändringar i tekniken kommer att ändra på hur människorna tänker sin tillvaro. I industrialism av klassisk typ sker allt i proceser där det ena momentet följer efter det andra i förutsebar takt, med elektroniken får vi ett samhälle där processerna upplöses och allt sker samtidigt. En persondator med internetuppkoppling ger ett annat budskap än ett handskrivet brev på posten. Teknikerna ger olika förutsättningar. Delar av vårt centrala nervsystem hamnar via elektroniken utanför oss själva och knyts ihop i globala nätverk med omedelbar kontakt med programvara och andra människors hjärnor. Superintressant men knepigt att förstå. Mycket av det sker utan att vi tänker så mycket på det – plötsligt står vi där och knappar på en elektronisk självbetjäningskassa i Konsum och knyts därmed till datanät som vi inte vet något om.
Utvecklingen att ersätta människor med teknik i vården har pågått länge. Jag minns en av nyheterna på en Medicinsk riksstämma på sjuttiotalet där en bädd kunde vända på patienten utan att någon person behövde vara med. Utställaren sade rakt ut att det var ett sätt att spara pengar. Men det som är en besparing på ett håll är en vinst på ett annat, och det är väl pudelns kärna. Vem tjänar på detta med läsplattor eller över huvud taget 3G, 4G, 5G … NG inom vården? Ericsson gör det säkert. Den som vårdas? Knappast. Jag är inte emot teknik eller modern medicin, men det borde inte vara vinstintresset som bestämmer vilka tekniker eller vilka mediciner som inhandlas (upphandlas?) med allmänna medel.
Denna seriestripp kan förklara saken lite närmare.
http://satwcomic.com/robots