Äntligen stora protester mot Front National!


På Dagens Arena skriver idag Ulrika Kärnborg under rubriken ”Blockpolitikens dagar är räknade” att ”På söndag är det dags för andra omgången av de franska lokalvalen. Det är då Frankrikes – och kanske även EU:s – närmaste politiska framtid avgörs.I år har valen varit ovanligt spännande. Man kan lugnt påstå att den franska demokratin krisar. Förtroendet för socialistregeringen är rekordlågt. Efter borgmästarkandidaten Steeve Briois lätta seger i gruvstaden Hénin-Beaumont, skriver Front National historia, då FN trots sin växande popularitet, aldrig tidigare innehaft någon borgmästarpost. FN räknas som valets segrare, med hopp om valseger i över 15 kommuner. Det är också FN som lyfts i nästan all fransk rapportering.” Vid sökning på DN och SvD får man idag inte upp något aktuellt för sökordet ”Front National”…

En av dessa 15 kommuner är Brignoles, granstad med 17 000 invånare till den by jag bor nu och en tid framöver, belägen i centrala delen av Departement Var (83) ungefär 5 mil från Medelhavet och 12 mil väster om Nice längs ”Autoroute Soleil” (A8). Kandidaten för FN Laurent Lopez fick där 37 % av rösterna, en av de största framgångarna för FN, som fick mindre än 10 % av rösterna genomsnittligt i landet. I torsdags hade han besök av förre ledaren för FN, Jean-Marie Le Pen, pappa till nuvarande partiledaren Marine Le Pen. Man kunde se dem på de stora nyhetsprogrammen på TV-programmen i torsdags kväll, där bildsköne Lopez såg aningen besvärad ut. JM Le Pen är känd för sina rasistiska uttalanden som partiledare och för att förringa ”Holocaust”, och besöket verkar bli en belastning (se nedan) Besöket visar dock att FN anser en kommande seger i Brignoles i avgörande valomgången på söndag 31/3 som mycket viktig.
Brignoles Lopz & JM Le Pen 69b7b3d558acb8e9150d1c5395d6ab33

Lopez var dock sannolikt mindre besvärad av uppvaktningen av JM Le Pen än av den stora demonstrationen mot Le Pen som hölls i torsdag på Le Caramy, torget i Brignoles.

I Var Matin, den dominerande lokaltidningen i Provence, kan man läsa under rubriken ”Ansikte mot ansikte utan tumult” att hundratals demonstranter samlats på torget och skanderade sin opposition mot besöke av JM Le Pen, som anlände i en lång limousine med livvakter. Och där fanns enligt Var Matin en kohort poliser a la modell Robocop. Men inga sammanstötningar. Demonstranterna kastade bara några tomater och man ropade ”Lopez, du kommer inte att vinna Brignoles”. Många av demonstranterna var unga enligt Var Matin.
Lopez kommentrerade ”Den har manifestationen gör inte intryck på mig utan får mig att arbeta för återställa ordningen i vår stad” - ett uttalande som förhoppningsvis minskar stödet för honom i andra valomgången.

Brignoles demonstration 140329 98b61a2b1fd78b398faeb9fd3f60f108

Front National vill bland annat göra tillgången till abort svårare eller olagligt, återinföra dödsstraffet och stoppa invandringen särskilt från utomeuropeiska länder och återinföra tullar. Men man vill också har större oberoende från EU och andra internationella organisationer, samt att Frankrike ska lämna euron, som skördat sådana offer i Frankrikes grannländer söderöver och i Grekland. Det senare kravet ställer sig många i vänstern bakom, men FN har ett annat perspektiv….

EU-frågetecken imagesCAS1TWS5

Den långvariga ekonomiska krisen och frånvaron av tillräckligt starka partier och fackliga organisationer i detta läge har öppnat utrymme för rasistiska och högerextremistiska partier i många europeiska länder. Holländska PVV partiet, lett av anti-islamisten Geert Wilders går bra i de senaste opinionsmätningarna. PVV förespråkar att Nederländerna lämnar både euron och EU. I Tyskland fick det helt nya anti -euro AFD-parti framgångar vid valet nyligen. I Grekland som är hårt drabbat har vi det fascistiska Gyllene Gryning, i Sverige de rasistiska SD, i Danmark Fremskridtspartiet, i Italien Lega Nord, och i Frankrike alltså Front National. Vid presidentvalet 2011 fick FN:s presidentkandidat Marine Le Pen 18 % av rösterna. Fem miljoner fransmän röstade på henne.
Liksom under fascimens framväxt under 1930-talet saknas en medvetenhet eller ett intresse för att bekämpa högerextrema partier på många håll. Le Figaro rapporterade igår att 55 % av väljarna i högerpartiet UMP och 62 % av väljarna i FN vill ha ökat samarbete i nästa valomgång. Än mer tydligt är EU:s och USA:s direkta godkännande av statskuppen i Ukraina av fascistpartierna Svoboda och Högersektorn, med stöd av ”demokratisk opposition” – vilket slätkammade massmedia tiger om. De främjar så fasismens stärkande.

Som jag tidigare rapporterat visade en opinionsundersökning i höstas att Front National kan få ett stort genombrott vid valet till Europaparlamentet i maj. Tjugofyra 24 procent av de tillfrågade sa att de kommer att rösta på FN,. UMP fick 22 procent medan PS kom trea med 19 procent. Tidningen menade att .”FN är i förändring, åtminstone i sin image to allmänheten. Dess plats är inte längre står vid sidan av det politiska spelet, men i centrum.”

Marine Le Pen har profilerat FN bort från att prata om invandringen och ”islamiseringen” av Frankrike till sociala och ekonomiska problem som den europeiska nyliberalismen skapar. FN har sina fästen i byar och småstäder framför allt i södra delarna av landet. Där har småbönder, caféägare, småhandlare, och andra grupper utan några band till den franska arbetarrörelsen alltid varit en bas för fransk högerpopulism. Den nya sociala basen finns i de traditionella industriregionerna i norr och nordost. Däremot lyckas inte FN att bryta in på något seriöst vis i kapitalismens glassiga högborgar som Paris, Lyon och Bordeaux där man inte attraheras av Marine Le Pens budskap om ”producera franskt”, ”intelligent protektionism” och ”lämna euron”.

Finns motkrafter?
Främsta motkraften är en politisk radikalisering av arbetarrörelsen och de fackliga organisationerna, som i stora delar av Europa sedan decennier vandrat allt längre åt höger. Detta gäller både Frankrike och Sverige. Främsta grogrunden för rasism och fascism är kapitalismens kris. Som marxismen velat hävda är staten den härskande klassens organ. Den härskande klassen består av en liten, liten grupp storkapitalister, i nära samarbete med ideologer bland annat. I takt med att den härskande klassen stärkt sin ställning på bekostnad av arbetarklassen, och till följd av en allt djupare kris i kapitalismen per se minskar utrymmet för reformer och förstaliganden är det ju inte tal om. Kamp mot kapitalismen – det är en nödvändighet för att minska stödet för rasism och fascism!


i ,, , , , , , ,
, ,, , ,, , , , , , , , ,

Dagens Arena 29/3 Var Matin 28/3 Video om demonstationerna i Brignoles Le Figaro 24/3 Le Monde 14/10 Var Matin 14/10 Liberation 13/10 kl 20.56 Le Nouvel Observateur 10/110 SvD Var Matin 7/10 Knut Lindelöf Le Figaro 10/10 Daily Telegraph 10/10 Anna-Lena Lodenius Pål Steigan 10/5 Knut Lindelöf 13/5 SvD 26/4DN Debatt Nils Funcke 23/4DN 22/4SvD 24/4Ab 24/4 DN rescension av Arnstads bok av Olle SvenningDN 4/4 SvD bokrescension Aftonbladet rescension av Arnstads bok Jinge ”Åh vilken röra – vad är fascism?” Annarkia 22/11 VarghjärtaDN Unga Sverigedemokrater vill ha Almqvist kvar DN Debatt 15/11 DN:s ledare 15/11 AB 15/11 Svd 15/11 Expressen 15/11 SvT 15/11 The Independent 30/8 SvT DN Breivik kommer ut SvD Proletären FIB-Kulturfront

  5 comments for “Äntligen stora protester mot Front National!

  1. Gammal krigare
    29 mars, 2014 at 10:08

    Jag tycker Front National under Marine le Pens ledning har utvecklats i en positiv riktning och har en bra politik. Sen undrar jag varför Vänsterns demonstrationer alltid är så våldsamma. Varför kan de inte demonstrera lugnt och sansat och försöka framföra sina argument och sin politik så att folk kan få ta del av den och göra sina egna bedömningar vem de vill rösta på. Det gäller i alla länder och framförallt i Sverige.

    • 29 mars, 2014 at 14:15

      Enligt reportaget i tidningen ”Var Matin” var det en lugn demonstration.

  2. 29 mars, 2014 at 14:11

    Jag har varit på installation av borgmästaren i vår lilla by. Jean-Pierre V., 68 år, omvaldes för en tredje period på 6 år med 65 % av rösterna i första valomgången. FN var inte representerat. Omkring 170 vuxna var med om ceremonin där han installerades i en sammanträdessal, ett gammalt sädesmagasin- dvs. 10 % av byn vuxna. I samband med detta valdes i en noggranna procedur 19 medarbetare i sluten omröstning. Tre kom från konkurrentens parti. Hälften var kvinnor, varav 3 av de 5 vice borgmästarna, inklusive första vice borgmästare. Frankrike har närmare 37 000 kommuner, 20 gånger fler än i Sverige med hänsyn till skillnaden i folkmängd. Intrycket är att den lokala demokratin och det lokala deltagandet är klart större i Frankrike än i Sverige. Jean-Pierre betonade vikten av folkligt deltagande och sa att han ville vara ”en borgmästare för alla”. Han är också med i alla möjliga sammanhangn, springer i byns 10 km-lopp (inte så fort), närvar på teaterföreställningar på utomhusteatern på sommaren. Hans arbete har bidragit till att byn fått hedersbetygelsen ”Marianne D´Or”, ungefär ”Moder Svea i guld.”

  3. Jan Wiklund
    29 mars, 2014 at 15:43

    Jag har tidigare påstått att de europeiska högerpopulisterna är ofarliga för att de driver samma ekonomiska politik som etablissemanget. Om det är sant att FN håller på att lämna denna förändras förstås bilden.

    Det enda som kan stoppa dem är att någon organiserad kraft lanserar en ordentlig keynesiansk ekonomisk politik med massiva offentliga investeringar. Den s.k. vänstern ska vi inte hoppas på, den har ingen sådan historia, den uppstod ju snarast som en protest mot den (då kastrerade) keynesianska efterkrigspolitiken. Däremot skulle en facklig revolt mot de senaste 25 årens socialdemokratiska politik, där s-partierna splittras, kanske kunna ta tillbaka initiativet?

    • 29 mars, 2014 at 17:30

      Tänkvärt. Jag håller just på och läser den utmärkta boken ”Åtstramning till döds” av Stuckler & Basu, lika viktig som ”Jämlikhetsanden”. Kommer att recensera och blogga om den. En viktig aspekt: Visar att de negativa effekterna var större i länderna med åtstramingspolitik än de med mindre sådan och mer utbyggd social välfärdspolitik, som Island, Finland och som Sverige hade. Men hur få igång denna fackliga revolt? Måste nog vara en revolt mot och vid sidan av en sådan som Thorvaldsson.

Comments are closed.