Angrepp på adivasibefolkning i centrala Indien för storbolagens intressen


I tidigare blogginlägg presenterades kortfattat några grundläggande data om Indien. Det är inte bara så att där finns enorm rikedom och enorm fattigdom. Samtidigt vill Indiens superrika tillsammans med storkapitalet från USA och andra länder (bortsett från kapitalets internationella karaktär) få säker tillgång till landets råvaror och mineraltillgångar, som till stor del finns i områden där den fattiga ursprungsbefolkning adivasierna och de kastlösa, daliterna bor. I måndags morse (10/12) hörde man på radion att 600 miljoner indier förrättar sina naturbehov utomhus, ett uttryck för den omfattande fattigdomen. Det är Erik Jonsson, busschaufför i yngre medelåldern och medlem i Indiensolidaritet som fäst min uppmärksamhet på detta.

1200 soldater har satt igång en stor militär operation i sarandaskogen i delstaten Jharkhand. Följande militära enheter deltar, Central Reserve Police Force (CRPF), India Reserve Battalion (IRB), Anti-Naxal Cobra force, Jharkhands Jaguarer och Jharkhandpolisen.

”Operation Anaconda 1” genomfördes den 1:a till den 31 augusti, 2011 med massiv repression mot adivasibefolkningen som bor i skogen. Under denna operation ockuperades 25 byar av militären och ungefär 500 adivasis blev brutalt torterade av säkerhetsstyrkorna och 15 000 drabbades direkt av polisens grymheter. 125 000 adivasis nekas fortfarande grundläggande hälsovård, utbildning, bra dricksvatten, etc. Säkerhets-styrkorna åt upp och förstörde stora mängder mat (1501 kg ris, 66 100 kg paddy, 744 kg bazra och 50 kg majs) och de förstörde även skördar. De åt upp 942 kycklingar och 114 getter och 7 får. De bröt upp dörrar och förstörde hus. De åt upp allt ätbart material i tre privata butiker och förstörde dem. De förstörde också många redskap (tillverkad av stål och silver) och stal bronsredskap, traditionella vapen, yxor, kläder och jordbrukbruksutrustning.

Lando Deogam och Tasu Sido sköt ihjäl av soldater. I ett annat fall dödades Soma Guria av polisen den 21 augusti 2011. Enligt bybon Sunia Honhanga blev Soma Guria svårt misshandlad av säkerhetsstyrkorna och han föll därefter ner medvetslös. På kvällen släpade soldaterna honom mot skogen, vilket ledde till hans död. När han dog sköt de på honom för att framställa det som om han dött i strid. 30-åriga Sukhmi Bankira blev upprepade gånger gruppvåldtagen av säkerhetsstyrkorna under en vecka i augusti 2011. Hon sade att COBRAs höll hennes hus i mer än en vecka och hon bodde med dem och lagade även mat till dem. Hon vill inte prata om våldtäkterna. Men enligt byborna och hennes man Shree Khujuria Guria blev hon våldtagen av 5 COBRAs i en vecka.

Eftersom hennes son greps och skickades till fängelse fruktar hon att de kommer att döda hennes son och vill därför inte prata om gruppvåldtäkterna. I ett annat fall försökte COBRAs våldta Muni Guria den 29 juni 2011 i hennes hus. Hon räddades av sin moster. 74-årige Tupa Honhanga blev allvarligt slagen av säkerhets-styrkorna den 3 augusti 2011. Enligt ett pressmeddelande från jharkhandpolisen arresterades 33 adivasis och skickades till fängelse under ”Operation Anaconda”. Skolorna stängdes Polisen hotade att döda en lärare om han kom tillbaka till skolan. Säkerhetsstyrkorna ockuperade en grundskola och förstörde böcker, lådor och byggsatser för vetenskapliga tester. De misshandlade även läraren Oliver Barla svårt.

Sammanfattningsvis: Säkerhetsstyrkorna skapade en försörjningkris i byarna och terroriserade byborna, torterade dem, våldtog och dödade dem. Som ett resultat övergavs 25 byar tillfälligt. Polisen och säkerhetsstyrkorna tillät inte media och andra utomstående resa in i byarna. Polisen brände ner tre hus i byn Tirilposi redan i maj 2011 men ingen fick reda på det utöver byborna.

Det är tydligt att de militära operationerna har koppling till de avtal om mineralutvinning som myndigheterna har skrivit. Ett kinesiskt bolag, ”Electro Steel” har getts rätten till utvinning nära två byar där militär och polis gick särskilt hårt fram. Sammanlagt 17 bolag: Mittal, Tata, Jindal har tilldelats meralutvninningsrättigheter i sarandaskogen. Så fort befolkningen har fördrivits så kan storbolagen fritt börja exploatera området. I större delen av området där oprationen pågår finns stora fyndigheter av järnmalm och andra industriellt viktiga mineraler: kromit, magnetit, mangan, kainit, kalksten, järnmalm, asbest och täljsten.


i , , , , , , , , , , , , , , ,

.

The Eastern Post 111012 Jharkand Mirror 111012 Racchiexpress The Hindu RDF:s hemsida Bloomberg Multidimensional Poverty Index DN SvD Indiensolidaritet

  7 comments for “Angrepp på adivasibefolkning i centrala Indien för storbolagens intressen

  1. H2
    14 december, 2012 at 17:14

    Tja en del anser att ett land har folkrätten på sin sida för att utföra denna typ handlingar

  2. 14 december, 2012 at 17:43

    Ja, inte legitimerar det utländsk intervention enligt FN-stadgan. Däremot är protester i demokratins och humanismens anda i och utanför Indien förståeliga.

  3. 14 december, 2012 at 19:04

    Att operation nr 1 följs upp av operation nr 2 i som det verkar ungefär samma område antyder att ettan inte gick så bra. Gerillastyrkorna har flyttat på sig enligt vanligt mönster, deras politiska nätverk finns förmodligen kvar i den mån befolkningen kan hålla sig kvar, regeringsstyrkorna är främmande i området och tar ut sin frustration på den civilbefolkning man får tag på, drar sig trupper bort kommer gerillan tillbaka. Det kan nog bli fler operationer. Problemet med den här typen av konflikter är just att civilbefolkningen ofta råkar illa ut. Men den kommer att drabbas av våld och fördrivning även om det inte förekom väpnat motstånd tyvärr.

    • 16 december, 2012 at 16:56

      I de imperialistiska länderna, där de flesta av oss lever långt från det extrema förtryck som adivasierna utsätts för, finns en relativt stark tendens att försöka beskriva kriget i centralindien som om ”civilbefolkningen kommer i kläm mellan gerillan och staten”. I Indien finns en stark opinion bland intellektuella som tar avstånd från den teorin och kallar den ”sandwichteori”. Sandwichteorins förespråkare argumenterar som om det finns ett val mellan våld och icke-våld för adivasierna. I själva verket har de inget val och uppställningen baserar sig därför på en falsk förutsättning. Adivasibefolkningen går mot utrotning (precis som indianerna i nordamerika) och gör uppror (med eller utan naxaliterna) som de för övrigt har gjort mot britter och alla andra förtryckare under århundradena. Den stora skillnaden som naxalitrörelsen bl.a. har bidragit med är de genom att sätta upp en alternativ förvaltning skapar förutsättningar för att vinningar kan bli bestående. Psykologiskt sett är det sandwichteorins förespråkare som ligger i sandwichen. Rädslan för de förtrycktas våld är lika stark som rädslan för statens, man känner sig ”klämd” och projicerar sin rädsla på de förtryckta.

  4. H2
    14 december, 2012 at 19:39

    Det var väl med fredliga protesterna som inbördeskriget började i Syrien? Inte var det demonstranterna som började skjuta om jag förstår det rätt.
    ”folkrätten” ger alltså Syriens diktator rätten att skjuta ned motståndare, varför skulle inte Indiens makthavare ha samma rätt?

    • 15 december, 2012 at 00:28

      – Har du slutat att slå din fru? Ja eller nej.

      Men om den utsatte inte har slagit sin fru då? Jämför med följande:

      – ”folkrätten” ger alltså Syriens diktator rätten att skjuta ned motståndare, varför skulle inte Indiens makthavare ha samma rätt?

      Men om inte al-Assads militär skjöt demonstranter våren 2011 då?

  5. 14 december, 2012 at 20:14

    Jo, det finns rapporter, bland annat i en israelisk tidningar att några demonstranter sköt och dödade 6 polismän vid demonstrationerna 17/3 2011 i Daara med c:a 75 000 invånare. Se i den brochyr som kan köpa för 20 kr via solidaritetsyrien@gmail.com. Enligt FN-stadgan har båda den rätten, vilket jag försökte förklara i föregående svar. Där nämns också konkret att en annan version också finns. Säkerhetsrådet kan besluta att ingripa i Syrien eller Indien förstås. Jag kommer inom kort att publicera ett sakkunnigt blogginlägg om FN-stadgan av en gästbloggare.

Comments are closed.