Aftonbladets Plustjänst


Säkerligen är vi en del som följer utvecklingen av Aftonbladet och deras strävan att kunna ta betalt för nätupplagan av tidningen.


Och när jag säger ”vi”
så talar jag inte bara om nätläsare som jag själv, de som följer utvecklingen verkligt intresserat är förstås de andra medierna som har stora nätsatsningar som de vill ha betalt för. Men Aftonbladet är störst, och jag upplever också att det var de som först började ta betalt.

Rutan här intill får jag upp när jag vill läsa Jan Guillous funderingar om varför högerpartierna är Israels främsta försvarare. Att man väljer att avgiftsbelägga just Guillous kolumner beror på att man är medveten om att dessa är hett efterlängtade bland tidningens läsare. Även de som har en helt motsatt uppfattning om sakernas tillstånd är ofta mycket intresserade av hans argumentation, något som givetvis leder till ökade inkomster för tidningen.

Personligen så testade jag att vara plusmedlem i en månad, det kostade 19 kronor och man betalade med ett SMS via mobiltelefonen. Om läsvärdet ökades i motsvarande grad är jag dock mer tveksam till. Aftonbladet drivs framåt av principen om ökad lönsamhet hela tiden, det innebär tyvärr att de trivialiserar nyheter i en stegrande grad och satsar så mycket de kan på sex, dokusåpor och det slags nyheter som medierna själva är upphov till, en slags låtsasverklighet.

I skrivande stund får jag skrolla långt ner på deras hemsida för att hitta den första verkliga nyheten. Långt innan får man veta allt om att Britney Spears har sin klänning felvänd, samt att Björn Borgs nota för hundbettet är två miljoner enligt rubriken.

Jag frågar mig givetvis hur långt dessa metoder kan bära. Först är tidningen aktiv med att bygga upp ett intresse för diverse pseudohändelser som inte på det minsta sätt är nyheter eller nyhetsrelaterade, sedan försöker man utnyttja det skapade intresset till kommersiella vinster.

Ofta handlar kvällspressen nästan uteslutande om sådant som media själv gett upphov till, melodifestivalen är väl det värsta exemplet. Om de lite mer seriösa medierna tar efter och försöker finansiera sin verksamhet på


webben med avgifter, kommer de då också att tvingas till ingående rapporter om kändisars sexliv?

Jag vet inte, men jag förstår givetvis att papperstidningar är på väg bort. Inte ens tidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter kommer finnas kvar på längre sikt. Att trycka en tidning på papper, och dessutom se till att den blir utburen till abonnenterna är ett resursslöseri av stora mått. Tidningar kan redan idag distribueras på nätet, och den skärmtillverkare som först kan göra en lätt, mjuk och böjbar högupplöst 21” skärm kommer att göra sig en förmögenhet.

Väntar de mer seriösa medierna på resultatet av Aftonbladets experiment med sina PLUS-tjänster så kanske de väntar för länge. De bör redan nu satsa på att bli bättre än Aftonbladet, gärna också till en låg kostnad. Att folk betalar 19.- i månaden för kändislarvet borde rimligen innebära att MÅNGA är intresserade av att betala samma för en seriös nyhetsförmedling.

Källor: Aftonbladet

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

[tags]Aftonbladet, Mediekritik, Plus, Guillou, Media, Nyheter, Press, Betaltjänster, Politik[/tags]


3 svar till “Aftonbladets Plustjänst”

  1. Dessa äckligt-snuskiga-icke-nyheter om tex Britney m.m handlar bara om att få mer sidvisningar. Ju fler sidor som visas desto mer pengar tjänar hemsidans ägare på annonser.

    Dessa icke nyheter sprider sig till andra nyhetssidor förutom kvällspostens. Men detta är nog snäppet värre: Ta tex DN som ett exempel. Där kör man ett lite annourluda knep för att generera fler sidvisningar. Som exempelvis denna:

    En film, som just nu går på biograferna runt om i världen, har fått smaka på den kinesiska censursaxen. Läs mer

    Det är det enda man berättar och därför måste besökaren klicka på länken för att förstå vilken film eller vad artikeln egentligen handlar om.

  2. Håller med om dina konstateranden i detta inlägg i allmänhet dock särskilt i det som står efter ”I skivande stund…

    kämpa på