I Dagens Nyheters ledkolumn 16/8 fanns betraktelsen ”Vägen öppen för Clinton” (till Vita Huset) av den amerikanska journalisten och författaren Maureen Dowd. Hon skriver att USA:s förra utrikesminister Hillary Clinton redan är i full gång med att förbereda sin kandidatur till presidentvalet 2016, och beskriver hur Obama avsiktligt eller oavsiktligt hjälpt Hillary Clinton med detta. Att hon enligt vissa massmedia är USA:s mest populära politiker är skrämmande fär världen. Vi minns hur hon besämt stödde dåvarande presidenten GW Bush’ planer på och illegala angreppskrig mot Irak 2003. Vi minns också hur denna hök brutit mot FN-stadgan, hur hon gång efter annan krävt ”Assad måste bort” utan respekt för att försöka höra åsikterna hos befolkningen i Syrien, och hur hårt hon fördömt Kina och Ryssland för de krävt att FN-stadgan ska respekteras.

I denna blogg har vi hårt kritiserat president Obama ”Rätt man för USA och världen” enligt DN:s chefredaktör Peter Wolodarski. Denna gång granskas alltså Hillary Clinton, av den världsberömde konsumentadvokaten och före detta presidentkandidaten Ralph Nader.

”Hillary Clinton har avslutat sin fyraåriga tid som utrikesminister med uppskattning av både demokratiska och republikanska kongressens förkämpar för det ”militärindustriella komplexet”, som president Eisenhower varnade för i sitt avskedstal. Bakom PR-glansen och foton av fattiga människor i utvecklingsländerna har ett alltmer militariserat utrikesdepartementet utvecklats under Clintons ledning.

Ett militariserat utrikesdepartementet innebär ett förnekande av diplomatins roll, departementets grundläggande uppgifter från 1789. Utrikesminister Clinton frossade i tufft, krigshetsande tal och handlingar under sina många resor till mer än hundra länder. Hon kom att varna eller hota för ”konsekvenser” vid återkommande tillfällen. Hon stödde soldater i Afghanistan, användning av hemliga specialstyrkor på andra platser och ”atyrkedemonstrationer” i Östasien för att hålla tillbaka Kina. Hon stödde aggressivt eller attackerade motståndsrörelser i diktaturer, beroende på om regimen i fråga danasade efter Washingtons pipa eller inte.

Eftersom försvarsminister Robert Gates var öppet tveksam till krig mot Libyen, tog Clinton över och ledde Natos krig mot diktatorn Muammar al-Gaddafi, långt efter att han hade gett upp evenetuella tankar på massförstörelsevapen och börjat arbetar för bra relationer till den amerikanska regeringen och globala energiföretag. Libyen är nu i ett katastrofalt kaos. Många soldater har flytt till Mali, vilket gjort det stora landet till ett slagfält.

Gång på gång överträffade Hillary Clintons stridslystnad tidigare utrikesministrars. Från sin plats i senatens försvarsutskott och under sin tid på utrikesdepartementet försökte hon bevisa att hon kunde vara lika tuff som militaristiska män. Under hennes fyra år som Generalissima expanderar det amerikanska imperiet.

Här ett axplock från hennes karriär:
1. Med juristexamen från fina Yale University delar hon med president Obama, juristutbildad på Harvard, ett chockerande förakt för lagen och att maktdelning då det gäller konstitutionen, federala lagar och internationella avtal. Hennes juridisk rådgivare vara Harold Koh tidigare dekan för juristutbildningen på som gav juridiskt skydd för hennes och Obamas drönaraffärer tillsammans med John Brennan, Obamas rådgivare i terroristfrågor, och senare CIA-chef. Brennan gav varje vecka presidenten möjligheter att bli hemlig åklagare, domare, jury och bödel. (Vita huset medhjälpare kallar beslutsdagen för ”Terror-tisdagar”). Föreställ er via tusentals knapptryckningar dödsfall och skador på interna motståndsmän och civila i Pakistan, Afghanistan, Jemen och på andra håll som presenterade något hot mot USA

Kriget mot Libyen, som Clinton ledde åt Obama, genomfördes utan krigsförklaring, godkännande eller anslag från kongressen. Hon och hennes chef överträffade Cheney och Bush på den punkten.

2. Med tal om ”diplomati” som en prioritet, gjorde Clinton föga försök att Få USA att att skriva eller ratificera internationella fördrag som redan hade som undertecknats över hundra länder. Detta gäller även avtal om klimatförändringar.

Human Rights Watch rapporterar att det främsta av de icke ratificerade fördragen var ”internationella konventioner som rör barn, kvinnor personer med funktionsnedsättning, tortyr, påtvingade försvinnanden, och användningen av anti-personlella landminor och klustervapen.”

3. Hillary Clinton stödde inte personer med civilkurage. En 24-årig officer i utrikesförvaltningen, Peter Van Buren tillbringade ett år i Irak och påtalade offentligt slöseri och misskötsel vid Pentagons ”återuppbyggnad” insatser med företagets entreprenörer. (WeMeantWell.com.)

4. Det som kanske bäst avslöjar Clintons karaktär var uppdraget hon gav åt amerikanska tjänstemän att spionera på FN-diplomater, inklusive de från allierade som Storbritannien. Chockerande nog bad hon om uppgifter om DNA, irisskannar (sk biometriska uppgifter) och fingeravtryck samt kreditkort och ”Frequent flyer”-nummer, och detta gällde även generalsekreterare för FN, Ban Ki-Moon och hans topptjänstemän runtom i världen.

Detta är ett klart brott mot FN:s konvention från 1946. Som det anstår en laglös skedde detta utan utfrågningar i kongressen, redovisningsskyldighet, och utan offentlig ursäkt.

5. Clinton ledde en farlig ökning av utrikesdepartementetes uppdrag i Irak. Som rapporterats i Wall Street Journal den 10 december 2011, ”I stället för militären kommer utrikesdepartementet att få en ny roll utan motstycke med att övervaka ett nätverk av förstärkta militära installationer.”

Att kalla detta ett diplomatisk uppdrag är fel. Det amerikanska utrikesdepartementet har anställt tusentals privata säkerhetsföretag och entreprenörer för militära ändamål och för transport av personal. Bara bevakningen av den enorma amerikanska ambassaden i Irak och dess personal kostar mer än $ 650.000.000 per år. Detta är mer än hela budgeten för hälsa och säkerhet Agency (OSHA), som ansvarar för att minska den årliga förlusten av ca 58.000 liv på arbetsplatser som beror på olyckor och sjukdom.

Ett annat uppdrag för utrikesdepartementet är att förbättra utbildningen och förmågan hos Iraks polis och väpnade styrkor. Otaliga aktiva och pensionerade utrikesförvaltningen officerare ser hur den expanderade militariseringen av utrikesdepartementet sidsteppar dem och deras stora erfarenheter till förmån för entreprenörer och militärer.

Att sudda ut skillnaden mellan Pentagon och utrikesdepartementet i ord och handling äventyrar allvarligt andra insatser. När människor i utvecklingsländerna ser amerikaner som arbetar för att främja folkhälsan eller tillgång till rent dricksvatten och vattensystem i sina länder, undrar de nu om detta är en täckmantel för spioneri. Våldshandlingar, till följd av sådana misstankar, äventyrar redan folkhälsoarbetet i gränsområdena i Pakistan och Afghanistan.”

Jag tycker att det vore förfärligt om Hillary Clinton, denna odemokratiska superhök, blir USA:s nästa president. Men risken är inte liten, särskilt med tanke på hur odemokratiska presidentvalen är i USA och hur ideologiskt anfrätt klassanknutna massmedia är, fjärran från objektivitet. Se blogginlägg om detta nyligen.

i Andra om: Syrien, Libyen, Iran,Irak, folkrätt imperialism, militär, Hillary Clinton, Clinton, desinformation, krig, USA, Politik, FN, massmedia infiltration utrikespolitik, utrikespolitik FN NATO unconventional warfare, demokrati,fred, kommunikation, terrorism, Syrien, president,

DN 11/8 CounterpunchDN 2/2 SvD P Wolodarski DN 4 november 2012 Inga-Britt Ahlenius DN Debatt 27/1 Artikel om Stay Behind-rörelsen av historikerna Ganser & Deland Svensson-bloggen 27/1 SKP-bloggen 27/1 USA-bloggen 27/1 Unconventional warfare dokument UW dokumentDN 22/1 Nyhetsbanken FIB-Kulturfront Profil Online DN 24/1 BjörnbrumYazbek DN 3/1 Veterans for Peace 19/12 Veterans for peace om Syrien Carla Stea i Globalresearch Hela pingstenSKP-blogg -uttlande från Syriens kommunistparti 5/1 Tarpleys artikel Pepe Escobars artikel Agrab Aron Lunds artikel på engelska USA-bloggen DN 25/12Björnbrum 23/12 SKP-bloggen DOHA-protokollet DN 26/12 SvD 25/12 SvD Clearinghouse SvD 20/12 ClearinghouseSvD 20/12 DN 20/12 SvT 20/12 FIB-KulturfrontCornucopia DN 16/12SvD 16/12 Michel Chossudovsky 14/12SvD II 14/12 Pakistan Observer 16/12 SvD 16/12 SvD 14/12 AB 14/12 Kommunisternas blogg 13/12New York Times 13/12 SvD 16/12 Russia Today 6/12 Turkish Weekly Syrian Perspective DN 11/12 SvD 12/12 Independent USA-bloggen 8 dagar8 dagar 11/12 Globalresearch 8/12 Proletären Flamman 28/11 FredsinitiativetPepprat och Rödgrönt DN 5/12 SvD 5/12 Worldcrunch Russia Today 3/12 Replik i AB 3/12 Einarsprachenvaria Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 Hogrelius tankar Erik Weimans blogg DN 1/12Bilderblogg M Omars blogg Åtta dagar. Stefan Lindgren Röda Malmö USA-bloggen Björnbrum SvT om al-Qaida-svenskar Nyhetsbanken Sunday Express 19/11 New York Times 16/11 Folket i Bild Kulturfront Mohamed Omars tal på hans blogg Syriensolidaritets hemsida Stefan Lindgrens blogg New York Times 31/10 Washington Post 1/11 Bill Auken Countercurrents 2/10 Konflikt 27/10 S Hersh i The New Yorker 2007 Aftonbladet – Bildts strategiråd FolkrättsbevakningenDN 12/10Anförande av Rysslands ambassadör