Den store poltikern och antimperialisten Hugo Chavez har dött. Han hyllas av andra ledare runtom i världen, framför allt i Latinamerika. Under hans tid har fattigdomen minskat kraftigt i Venezuela och han har tillsammans med andra ledare bildatb olika samarbetsorganisationer som främjat utvecklingen och minskat USA:s negativa inflytande. USA har under decennierna upprättat och/eller stött diktaturer, motarbetat demokratin och störtat demokratiskt valda regeringar och amerkikanska bolag har genom fiffel och utsugning tjänat miljardtals dollar i fattiga latinamerikanska. Ett USA-stött kuppförsök slogs ned 2002, och andra CIA-inspirerade mordförsök påstås ha skett. I dagarna utvisades ett par ambassadtjänstemän för försök att interferera i Venezuelas inre angelägenheter.

Hugo Chavez har vunnit 14 olika demokratiska val i Venezuel. Vid senaste presidentvalet i höstas fick Chaves över 55 % av rösterna (11 % mer än de andre kandidaten) i ett val där drygt 80 % röstade, en jämförelsevis mycket hög siffra, inte minst jämfört med USA. Ur demokratisk synpunkt valet i Venezuela presidentvalet i USA även i ett annat avseende. I USA fordras starkt ekonomiskt stöd från de rikaste och bolagen, och i kampanjerna är smutskastningen av motståndare i TV-insända annonser med tveksamhet saklighet ett dominerande inslag.

Motståndaren Capriles i senaste presidentvalet kom från en rik kapitalistfamilj och representerar storföretagen, bankerna och den gamla makteliten. I hemliga dokument som läckt ut föreslås kraftiga nedskärningar i pensionssystemet och de sociala programmen. Det statliga oljebolaget PDVSA och andra statliga företag ska öppnas för privatkapitalet och man ska tydligt närma landet till USA.

Jimmy Carter, president i USA 1976-80 sa vid ett tal 21/9 på Carter Foundation att är att av de 92 valen som han övervakat är valproceduren i Venezuela den bästa i världen. Skiljelinjerna i valet är större än vid val i t.ex. Sverige och USA där det finns mer som förenar de ledande partierna än som skiljer dem år. Vid valet i Venezuela står oförenliga klassintressen och markant olika program mot varandra, kanske ungeför som om huvudkandidaterna i Sverige kom från ett gammalt Vänsterparti mot Moderaterna, en antikapitalist mot en nyliberal. Chavez är omstridd och allt har säkert inte varit bra. Kriminaliteten är hög. Det finns rapporter om minskad rättsäkerhet, men inga säkra belägg för detta. Bland oljeproducerade länder har Venezuela en hög statsskuld, 70 % av BNP, vilket dock är klart lägre än statsskulden i många EU-länder, USA och Japan.

Hugo Chavez har sitt starkaste stöd bland fattiga och arbetarklassen. Satsningen på att bygga 3 miljoner bostäder fram till 2019 har stöd bland 3/4 av befolkningen. För 14 år sedan då Chavez kom till makten var 80 % av befolkningen i Venezuela fattiga och 25 % var extremt fattiga, medan siffrorna nu är avsevärt lägre. 1,6 miljoner var analfabeter och nu finns knappast några analfabeter. Vissa steg i socialistisk riktning har skett av den valallians mellan olika partier som stöder Chavez. En del industrier har nationaliserats, steg har tagits mot arbetarstyre och nya demokratiska stukturer har tillkommit med ökad direkt demokrati. Det finns statliga TV-kanaler liksom i Sverige, Strobritannien och Frankrike, men också 5 privata TV-kanaler i Venezuela.

Fastän media har dominerats av berättelser om Venezuelas förestående ekonomiska kollaps i mer än ett decennium har detta inte hänt och kommer troligen inte att hända. Efter att återhämtat sig från en lågkonjunktur som började 2009, under den globala ekonomiska krisen, har ekonomin i Venezuela vuxit i två och ett halvt år nu och inflationen har fallit kraftigt samtidigt som tillväxten har accelererat. Landet har en stort handelsöverskott. Statsskulden är relativt låg och det är också skuldräntebördan. Venezuela har omkring 500 miljarder fat olja och utnyttjar nu en miljard fat per år. När Chavez kom till makten exporterade Venezuela olja för 522 dollar per person och år, medan siffran nu är 3 095 dollar per person och år.

Svenska kommentarer
Utrikesminister Bildt menar att ekonomin är i fritt val. Dagens Nyheter skriver i sin ledare idag att”Hugo Chávez fjorton år vid makten var ett ekonomiskt fiasko, en männi­skorättslig mardröm”. Sakligt? Jämför med uppgifterna ovan!

Så det är inte förvånande att de flesta venezuelaner skulle åter välja en president som har förbättrat deras levnadsstandard. Det är vad som hänt med alla de vänsterregeringar som nu styr i större delen av Sydamerika. De har blivit omvalda. Detta trots att de, liksom Chávez, har de flesta av sina länders media mot sig och trots att de också har de flesta rika människor mot sig i sina respektive länder.

Listan innehåller Rafael Correa, omvald till president i Ecuador med bred marginal under 2009, den enormt populära Lula da Silva i Brasilien, omvald 2006, som framgångsrikt valarbetade för sin tidigare stabschef, den nuvarande presidenten Dilma Rousseff i 2010, Evo Morales, Bolivia första inhemska president som omvaldes 2009, José Mujicasom efterträdde sin föregångare från samma politiska allians i Uruguay – Frente Amplio – under 2009 och Cristina Fernández änka efter förre presidenten Néstor Kirchner som vann det argentinska presidentvalet 2011 med god marginal.

Alla dessa vänsterpresidenter och deras politiska partier blevomvalda eftersom deras regimer, precis som Chávez, innebar betydande och i vissa fall stora förbättringar i levnadsstandard. De bedrev alla ursprungligen kampanjer mot ”nyliberalism” ett ord som används för att beskriva den politik som de föregående 20 åren, då Latinamerika upplevde sin sämsta ekonomiska tillväxt på mer än ett århundrade.

Föga förvånande har de andra vänsterregeringarna sett Venezuela som en del av ett team som har medfört ökning av demokrati, nationell suveränitet och ekonomiska och sociala framsteg i regionen. Ja, demokrati, också. Även det mycket förtalade Venezuela är erkänt av vetenskaplig forskning som mer demokratiskt än det var före Chávez.

i Andra om: imperialism, Sverige,solidaritet, Venezuela, Chavez, Kuba, USA, Politik, CIA, massmedia cancer, demokrati, val