Ulf Karlström har skrivit detta gästblogginlägg. Ulf har tidigare publicerat inlägg här om miljö och ekonomi, om så kallad ”humanitär intervention”, ”Är du teknikberoende min vän?”, om Borgs budget, om Södertäljerättegångarna, om religion och om EU, tex. om bankunionen och ”Varför angriper David Cameron EU”?. Han har skrivit om kanon, unga vuxna och tidigare om privatisering av vården. Han är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar), skriver facklitteratur och var ordförande i De Förenade FNL-Grupperna (DFFG) 1968-70, efter Sköld Peter Matthis. Han är också med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. Vi har tidigare behandlat frågan om vinsten i vården här, senast 21/2. Här återkommer han till frågan om vinster i välfärden med fokus på förslaget om Katalys, som jag mera ytligt har behandlat i ”Privatisering innebär dyrare och sämre vård?” för ett par veckor sedan. Här följer en mer ingående penetration av detta det mest intressanta förslaget för dagen för att åtgärda situationen.
”Beslutet vid LO-kongressen i maj 2012 om att verka för icke-vinst inom välfärden och debatten kring beslutet oroade Svenskt Näringsliv och dess stödpartier i riksdagen. Kan man angripa det ädla vinstmotivet på ett område kanske man kan angripa det på andra områden? Bäst att stämma i bäcken före vi hamnar i ån resonerade Svenskt Näringsliv. Det var också uppenbart att man drömde om att göra om bravaden från 1980-talet mot löntagarfonderna m m.
Det började med en trevare. Man kände sig för i en ledare i SvD 20/09/2012 med rubriken ”Vinstfrågan är vår tids löntagarfondsstrid”. Den 24/11 trädde så Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv fram i en lördagsintervju i P1. Där förkunnade han att frågan om vinst i välfärden är ”det allvarligaste hotet mot det fria näringslivet sedan löntagarfonderna”. Det handlar om föreslagna ”tvångslagar som går in i företagen och styr”, att ta över driften av företagen. ”Det värsta förslaget är… funktionssocialism”.
Gemensam Välfärds konferens 2-3 februari 2013 i Stockholm var ett försök att återigen lyfta den principiella frågan: Med vilken rätt skall storbolag och riskkapitalbolag få fiska i skattebetalarnas fickor? Från det hållet skriker man ständigt om att sänka skatten, men samtidigt är man för slösaktig och ineffektiv brandbeskattning av skattebasen. LO-tidningen Arbetet (7/2013) anger att 1,5 miljarder kronor går inte tillvård, utan slussas vidare till de privata vårdbolagens ägare. 6 koncerner svarar för hälften av den privata sjukvården och två tredjedelar av äldreomsorgen. Tillsammans omsätter jättarna 23 miljarder kronor om året i Sverige. Mellan åren 2008 till 2011 växte summan 45 %. Nästan alla dess pengar är skattemedel. I den enskilt största koncernen, Ambea, ingår det ökända Carema, och hela Ambeas svenska verksamhet är skattefinansierad. Med skyhög intern belåning redovisar flera av välfärdsbolagen inte några vinster.
Så kom till slut LO:s förslag i januari 2013. – särskilda bolag, samhällsaktiebolag, skall bildas för att man skall få delta i upphandling av välfärdstjänster. Idag finns s k SVB-bolag, vilka infördes 2006 i aktiebolagslagen. Det är bolag med särskild vinstdelningsbegränsning: LO-förslaget blir någon variant av dessa.
– lagen om valfrihet, LOV, skall rivas upp
– krav på transparens, dvs privata bolag i offentlig verksamhet måste öppet redovisa sin ekonomi. Det skall krävas certifiering för bolagen inom välfärdssektorn
– krav på ökade resurser till välfärden, framför allt högre bemanning och personalutbildning
– krav på tvingande kvalitetsnormer i verksamheterna, vilket dock innebär ökade kostnader för att bygga ut en kontrollappart vid Landstingen och kommunerna.
Det finns således positiva punkter i LO-förslaget, men i huvudfrågan backade man inför trycket från den samlade borgerligheten och partiledningen (s). Från ingen vinst i välfärden, som kongressen beslöt om, blev det i stället lite vinst i välfärden. Det stora problemet med förslaget är att kommunerna skall kunna medge undantag, genom att s k driftsavtal tecknas och registreras offentligt. Vi kan direkt se att det leder till en uppsplittring av driftsformer. Stabilt borgerligt dominerande kommuner kommer att behålla vinsterna för vårdbolagen. De ges därmed en plattform för att fortsätta i Sverige, och naturligtvis kommer de att försöka undergräva satta begränsningar genom lobbyverksamhet och PR-kampanjer. Det verkar som att Urban Bäckström vann striden innan ens trupperna hunnit formera sig på stridslinjen.
Katalys heter ett oberoende fackligt idéinstitut som ska bedriva facklig idéutveckling, långsiktig opinionsbildning och utredningsverksamhet; det vill vara en katalysator i samhällsdebatten. Det startades på initiativ av 6F-förbunden inom LO – SEKO, Byggnads, Elektrikerna, Målarna och Fastighets, och skall värderingsmässigt stå på LO-medlemmarnas sida. Katalys säer att när alla andra vill befinna sig i den politiska mitten är vårt uppdrag att normalisera det offentliga samtalet och förflytta mitten vänsterut; se hemsidan www.katalys.org
Katalys släppte i februari 2013 en rapport om välfärd och vinstuttag (Suhonen & Kessel 2013). Deras förslag fokuserar på en stopplag – jämför den gamla Lex Pysslingen – och är konsekventare och långssiktigre än LO:s förslag. Rapportens huvudsakliga slutsatser är:
Kraftig tillväxt av privat välfärd
● Sedan år 2000 har den privat drivna välfärden exploderat i omfattning.
● År 2000 gick bara omkring 5 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor, idag är det en fjärdedel.
● År 2000 omsatte privata bolag 22,5 miljarder av skattepengarna i vård, skola omsorg – år 2010 har det tredubblats till 70 miljarder.
● Sedan 2007 när alliansen tog makten har ökningstakten ökat.
Varför är privatiseringen av välfärden ett problem?
● Utvecklingen drivs idag av stora privata koncerner. Det är de privata företagen med vinstintresse som växer mest.
● Välfärdsföretagens agenda är att tjäna pengar på skattefinansierad verksamhet och att göra om hela välfärden till en grundtrygghets- modell med privat finansiering.
● Förutom själva vinstläckaget och maktfrågan riskerar privat drift i kombination med nedskärningar att styra om samhället mot en ny privatfinansierad och ojämlik välfärdsmodell.
Stort folkligt stöd för välfärden
● 59 procent är beredda att betala högre skatt om det riktas till skola, vård, omsorg.
● 96 procent tycker att välfärdens kvalitét är viktig eller mycket viktig.
● 80 procent tycker driftsform spelar stor roll och 67 procent vill att välfärden ska utföras av offentlig sektor eller av i huvudsak offentlig sektor med komplement av andra utförare.
● Stor skepsis mot vinstläckage ur välfärden.
● 42 procent tycker det låter som ett bra förslag att förbjuda vinstuttag när den frågan ställs separat.
● Endast 8 procent är för helt fritt vinstuttag, 90 procent vill förbjuda, begränsa, återinvestera vinsterna i välfärden eller villkora dem med höga kvalitetskrav.
Katalys förslag
● En stopplag som förbjuder privat drift i vinstdrivande former i skattefinansierad vård, skola och omsorg.
● Den offentliga sektorn ska vara huvudman med möjlighet för
alternativa non-profit-företag.
● En statlig Välfärdskommission ser till att övergången sker ordnat under övergångsperioden.
intressant.se, sjukvård, politik, fattigdom, kapitalism, välfärd, privat vård, orättvisor, ekonomi, socialdemokraterna,riskkapital, skatteparadis löntagarfonderprivatisering potatis
DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg Radion – Lördagsintervjun 24/11 SvT Vårddebatt Barbro WesterholmSvD 10/11Flamman 13/11 Aftonbladet 26/11 Knapsu bloggar Röda Malmö DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011
9 svar till “Vinst i välfärden – en het potatis”
[…] DN, SvD, AB, SR, Jinges […]
”År 2000 gick bara omkring 5 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor, idag är det en fjärdedel.”
Hur ser det ut i grundskolan? I min hem kommun drivs huvuddelen av högstadieskolorna fortfarande i kommunalregi. Endast ett fåtal av dem anses vara bra skolor, flertalet riktigt riktigt dålig, med ett stort andel studenter som inte klarar av att få godkännt betyg. Jag har satt mina två barn i föreskoleålder i kö till kommunens enda två bra högstadieskolor, båda drivs i privatregi.
Att kommunens egna skolor väljs bort när föräldrar och barn själva får välja är inte problemet, och själva problemet löses absolut inte med att förbjuda fritt val av skola.
Hade undervisningen varit sämre om den drivits i statlig (kommunal?) regi som den gjorde under de decennier då Sverige låg mycket bra till i internationella jämförelser? Betygsinflationen? Skattepengar till privatpersoners berikande i stället för skolan?
Nu är jag också kritisk till skolpolitiken, vid sidan av ägandeformen, men det är nu en annan sak.
Inte med det nuvarande skolsystemet. Med ytterst få undantag konkurerar inte privata och kommunala skolor på lika vilkor.
Flertalet av de kommunala skolorna i min hem kommun har hamnat i en negativ spiral med en kombination av stökig skolmiljö och en stor andel dåligt motivirade och lågt presterande elever. Då yngre elever lär av de äldre är det en kontinuelig försämring som verken skolledning eller politiker rår på.
Medans de privata skolorna erbjuder lugn och säker studiemiljö, studiemotiverade klasskamrater, och attraherar bra lärare.
Det är inte betygsinflation som är problemet. Inte heller valfriheten, utan den total avsaknaden av en fungerande skolpolitik. Inte ett enda av Riksdagspartierna har en skolpolitik som kommer åt kärnan i problematiken. Valfriheten gör det möjligt att rösta med fötterna och aktivt välja bort icke fungerande skolor, tyvär går inte icke fungerande kommunala skolor i konkurs…
Jag håller med om att avsaknad av en bra skolpolitik är ett stort problem. Men privatisering bidrar på intet sätt positivt för en lösning. Då skolan tidigare var statlig, då privata skolor i stort saknades, fungerade skolverksamheten bättre. Utbildningen hade högre klass och de svenska eleverna låg bättre till i internationell jämförelse. Men privatiseringen är bara en del av problematiken. Socialdemokraternas diffusa, relativa kravlösa skolpolitik utan bra mål är också en viktig del av problematiken.
Jag håller med att privata underlevrantörer till kommunerna för skola är ingen lösning på de problemen som finns, men inte heller är det problemet. Det verkar som om privata alternativ har så väl possitiva som negativa konsekvenser, så som att kvaliten i undervisningen även ökat i kommunala skola när de tvingats konkurera, men att segregationen i skolan ökat.
Jag vet inte vilken tidsaspekt du har när du säger att Svenska skolan skulle varit bra förut, i alla fall relativ andra länder, men stökiga klasser och stökiga skolor var en realitet när jag gick i högstadiet för 25 år sedan. Den stora skillnaden mellan då och nu är att då var föräldrana tvugna att flytta för att barnen skulle kunna gå på en bättre skola.
Orsaken till att Socialdemokraterna är nykelväljare så som medelklassen i storstäderna gynnats av det fria skolvalet. Att tvinga deras barn tillbaka till stökiga kommunala skolor kommer inte att vinna val. Av samma orsak kommer jobbskatteavdragen att vara kvar även om Socialdemokraterna vinner nästa val.
Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson, Ibrahim Baylan, vill inte förändra det fria skolvalet trots att det leder till ökad segregation. Under rubriken ”Arbetarrörelsen ska inte moralisera över föräldrarnas val”:
http://www.dagensarena.se/innehall/baylan-arbetarrorelsen-ska-inte-moralisera-over-foraldrarnas-val/
Ja, visst är det illa! Vg se min kommentar till NSUN ovan.
Ja, du har rätt. Generellt är det mycket liten skillnad mellan Alliansens och socialdemokraternas politiska syn, som flera kommentatorer konstaterat. De har båda gått mot mitten från något olika håll. Båda slår vakt om ett ekonomiskt system som detta millenium medfört ökade ekonomiska skillnader, ökad arbetslöshet, ökad andel fattiga och ökad social otrygghet, enligt tillgänglig statistik. Thomas, låt oss söka stöd för en social revolution till ett bättre, tryggare mer demokratiskt och jämlikt samhälle!