Det är ett faktum att Polen, Grekland, Estland och Ungern har färre fattiga barn än Sverige, och att det ökande antalet fattiga barn på allvar började växa i och med att den borgerliga alliansens politik genom-fördes. Nu slussas en stor del av överskottet vidare till dem som redan har hög lön, man kallar det för arbetslinjen. Den har inneburit att 1) arbetslösheten blivit en massarbetslöshet 2) antalet fattiga barn har mångfaldigats. Sverige ligger nu på 22:a plats på UNICEF:s lista över länder med stor barnfattigdom. Sverige är ett av Europas med störst barnfattigdom.
AB: ”Barn som växer upp i fattigdom – absolut eller relativ – får sämre hälsa, sämre skolresultat, sämre självkänsla, utsätts för mer våld. ”Det handlar om att sakna kläder, skor för rätt årstid, bo trångt, om att leva med skitmöbler, inte ha råd att byta ut trasigt, att leva med ständig oro, att föraktfullt kallas för ”white trash” (skräp) av människor som inte förstår hur man lever.
Det handlar om att inte bjuda hem kompisar, om att sjukanmäla sig skolutflyktsdagen, om att leta efter mat, äta gammal mat.”
Författaren Susanna Alakoskis beskrivning av fattigdom är glasklar. Det handlar om ofrihet. Och om omvärldens förnekelse. Texten, som publicerades i Dagens Nyheter för ett par veckor sedan, hade rubriken ”Jag vet vad fattigdom kostar för den som ska bli människa.””
Siffrorna är skrämmande, den enorma förmögenhetstransferering som moderaterna genomfört med hjälp av Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är en politisk skandal av gigantisk omfattning. Nu räcker inte skattepengarna till så nu föreslår Centerpartiets nya stjärna, den nyliberala Annie Lööf, att riskkapitalister ska få ta över byggandet av ny infrastruktur som vägar och järnvägar. Ska man åka motorväg så blir det till att stanna och betala innan man kör in på den. Detta är, enligt borgerliga företrädare, ett sätt att stimulera den svenska ekonomin.
Jag tar mig för pannan, och det allra värsta av allt är att Stefan Löfven, Damberg & Co inom socialdemokratin har sagt att de inte har för avsikt att föra en ”återställarpolitik” om de åter kommer till makten. Man tänker helt enkelt svika den växande gruppen fattiga som bor i Sverige, allt under förespegling att en socialdemokratisk regering trots allt är bättre än en borgerlig. Jag är övertygad om att de i så fall sparkats ut 2018 för aldrig mer återkomma i svensk politik. Och jag tror inte att någon kommer att sakna dem.
it Andra om: Barnfattigdom, Arbetslinjen, Förmögenhetstransferering, Högerpolitik, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Annie Lööf, Riskkapitalister, Stefan Löfven, Mikael Damberg, Socialdemokraterna, Återställarpolitik, Val 2014, Val 2018 dn12345 ekot gp1 ab12345 svd12345
20 svar till “Har (S) lösningen på barnfattigdomen?”
Usch!!! Vilken bild!
Man vill bara ta honom i sin famn och trösta honom.
Eller henne? Låt oss vara överens om HEN!
Var finns (V) då?? Dom behövs ju mer än nånsin… Har dom heller inga förslag och lösningar?? Det e i varje fall väldigt tyst…
Jag vet inte, det verkar som om de är helt oförberedda.
Man ska naturligtvis inkomstrelatera barnbidragen. Men det är både S och V för fega för att föreslå. De skulle ju kunna stöta sig med de väletablerade storstadsväljarna.
Blir inte det jättekonstigt ur en ekonomisk synvinkel? Vi har ju redan ett progressivt system för pengaflöde in till staten; det blir ju dubbelt upp om du gör flödet ut progressivt också.
Visst betalar rika mer i skatt än fattiga, men de får tillbaka mer också. De fattiga åker sällan på Förbifarter eller anställer hushållstjänster och rothantverkare eller går på operan, med mera, alltsammans subventionerat av staten. Och den största skatten, den kommunala, är inte progressiv.
”Det är ett faktum att Polen, Grekland, Estland och Ungern har färre fattiga barn än Sverige”. Är detta ett faktum? eller handlar det om relativ fattigdom, dvs att de ”fattiga” barnen i Sverige inte kan köpa lika många iphones som medelbarnet?
Hur står det till i absolut, dvs verklig fattigdom, är de svenska barnen fattigare med detta mer verklighetsnära mått?
Jaså det svider i borgarsjälen.. :-) Men jo, tyvärr så är rapporten korrekt. Svenska barn har fått det mycket sämre under Reinfedts regeringstid.
Enligt SVT kommenterar Fredrik Reinfeldt en rapport från Rädda Barnen om barnfattigdom så här:
”Jag tycker att de har ett ensidigt vänsterperspektiv. Allt handlar om olika bidrag. De har helt tappat bort betydelsen av arbete.”
Är det barnen som ska arbeta? Har inte regeringen något ansvar för massarbetslösheten och de utförsäkrades barn?
Hur många olika organisationer och rapporter avfärdar Reinfeldt med att pådyvla dem politiska åsikter när de inte kommer fram till resultat som han gillar? Har han nu lärt sig skillnaden mellan bidrag och socialförsäkringar?
Ett svarstips till rajraj: ”Bland etniska svenskar mitt i livet är barnfattigdomen 0 %.”
Bland deras barn kan den däremot vara hög.
Fattigdomsgränsen brukar sättas till 50-60 (beroende på vem som mäter) procent under den disponibla medianinkomsten. Eftersom Sverige har en hög sysselsättningsgrad är våra medianlönenivåer relativt höga – därför hamnar också gränsen för fattigdom relativt högt upp. Men det är inte detsamma som att de relativt fattiga inte är fattiga.
Begreppet ”absolut fattigdom” är ett högerpåfund. Normalt brukar debatten handla om USA:s fattigaste, som av högern gärna utmålas som tämligen välbärgade jämfört med svenska normalinkomsttagare. Resonemanget är detsamma där: man jämför disponibla inkomster rakt av. Att USA:s fattigaste inte har råd med sjukvård eller att sätta sina barn i skolan försöker man med denna sifferexercis trolla bort.
I Sverige innebär relativ fattigdom lyckligtvis inte att man tvingas ge avkall på grundläggande rättigheter som vård och utbildning. Oftast heller inte att man svälter, även om det också förekommer här. Men det innebär definitivt värre saker än att inte ha råd med Iphone och Thailandsemester.
I Sverige innebär relativ fattigdom lyckligtvis inte att man tvingas ge avkall på grundläggande rättigheter som vård och utbildning. Oftast heller inte att man svälter, även om det också förekommer här.
Tänk, jag trodde att du var vuxen!? Möjligen har du bott utomlands de senaste tio åren Jens??
Egentligen är vi ju på samma sida i debatten, men jag förstår att du tycker att jag formulerar mig som om jag försöker förminska något. Det är inte min avsikt, men jag menar också att det ligger en direkt fara i att framställa problemet i alltför drastiska termer.
Du citerar själv Susanna Alakoskis beskrivning ovan. Den är tillräcklig.
Har aldrig förstått varför högerdebattörer ständigt kommer dragandes med Iphones i sina argument mot att det skulle finnas barnfattigdom i Sverige. Antar att man får förlita sig på härskarteknik när man saknar kunskap i ämnet, eller? Varför inte traska ner till ditt lokala socialkontor, Stadsmissionen eller Svenska Kyrkan och hör efter vad människor i ekonomisk nöd behöver pengar till. Jag lovar dig att de inte kommer att nämna vare sig Iphones, TV-spel eller andra typer av lyxprylar.
Hyfs krävs, man ska oxo följa reglerna för kommentarer! / Jinge
Återigen, vart ska man vända sig om man vill se någon förändring? Rajraj med vänner har ställt till det och har uppenbarligen inte för avsikt att erkänna sina tillkortakommanden och rätta till något. (s) värkar heller inte intresserade av någon nämnvärt annan inriktning. (v) är och kommer oavsett att vara för litet för att ta knäcken av de samlade styrkorna av alliansen + (s) och/eller (mp). Så, finns det öht något hopp eller är det bara att ta på cementdojorna och gå o ställa sig i Nybroviken?
Jinge, du förutspår alltså en flyttström till Grekland med familjer som vill ta sig ur fattigdomen för sina barn?
Var fanken kom den logiken ifrån? ^^
Man tycker att lilla aftonblajan skulle vara mycket ängslig inför framtiden med nya ”(s)”, inte för fattiga barns skull, givetvis, men för välbeställda s-riksdagsmän från de högre skikten som kommer att förlora sina riksdagsplatser & ”hamna i utanförskap” med blott inkomstgaranti att leva på? Mellan raderna kan ju anas vad journalisterna anser om denna nya, outhärdligt tråkiga röda borgerlighet med en lätt bisarr agenda som verkar vara hoprafsad under en lunchrast. Allt man vill eller förslår har antingen redan gjorts av tidigare (s)-borgare 96-06 eller av sittande allians-borgare. Nya (s) är som en mental vacuum-förpackad öken, känslam att befinna sig på bottenplanet i ett skumt parkerings-garage utan utgång..
Vad det handlar om är om att föräldrarna är fattiga blir också barnen fattiga. Det går ganska tydligt att se om man tittar på siffrorna. Se denna intressanta uppställning av Fred Torssander: http://xxxx