Varför människor vill riskera livet genom att ta sig upp på bergstoppar har jag aldrig riktigt förstått. På ett utsiktsberg, visst, men K2?
Kolla in Dagbladets bild här så förstår ni precis vad jag menar. Möjligen så beror det på att dessa människor en gång börjat och klättra, sedan har lusten efter större svårighetsgrad stigit i takt med att deras skicklighet ökat, men nog tycker jag att det känns skrämmande. Uppenbarligen så är K2 ett av de berg som krävt flest dödsoffer per hundra klättrare, möjligen bidrar det till nivån på utmaning. Dagbladet.no: ”K2 er med sine 8611 meter verdens nest høyeste fjell etter Mount Everest, men regnes som langt vanskeligere å bestige. – Vi er bekymret, men håper det beste, sier pressekontakt for den norske K2-ekspedisjonen, Bjørn Sekkesæter, til Dagbladet.no.” Enligt uppgift i Ekot så är den svenske klättraren Fredrik Sträng på väg att bära ner skadade från den olycka som hänt, och man |
betonade bära i Ekot. Det handlar inte om någon promenadväg direkt, troligen har han någon på ryggen. Antagligen sitter en massa anhöriga och vänner och biter på naglarna just nu och – hoppas. Dagbladet1 DN SvD1 AB it Andra om: K2, Klättring, Bergsklättring, Berg, Hobby, Sport, Idrott, Våghalsar, Äventyr, Utmaning, Fara, Olyckor [tags]K2, Klättring, Bergsklättring, Berg, Hobby, Sport, Idrott, Våghalsar, Äventyr, Utmaning, Fara, Olyckor[/tags] |
K2, den verkliga utmaningen
Äventyr, Berg, Bergsklättring, Fara, Hobby, Idrott, K2, Klättring, Olyckor, Sport, Utmaning, VÃ¥ghalsar
13 svar till “K2, den verkliga utmaningen”
Många klättrare har svarat på frågan varför de ska klättra till toppen på ett berg: – För att det finns där. En obestigen topp är en ren provokation. Det kräver också sina offer.
Fattar inte varför många blir så provocerade av bergsklättrare och andra som gör rätt riskabla aktiviteter.
Tar vi inte alla kalkylerade risker i våra liv, om än på en annan nivå, för att leva på det sätt vi önskar? Jag tänker på att köra bil, dricka sprit etc. Förvisso inte lika farligt procentuellt som att bestiga K2, men ändock potentiellt livsfarligt. Risken finns där, men vi tar alla beslut om att fördelarna överväger nackdelarna – så är det även för en bergsklättrare.
@Montana:
Jo det är sant, men det är trots allt lite skillnad på att ta en Whiskey och ge sig på K2…
Klättare är väl medvetna om riskerna i bergen. Du kan dö på som många olika sätt, de dog i allafall när de gjorde något de älskade. Om det nu finns onödiga dödsfall, så finns de närmare än i Karakorum i norra Pakistan. En trafikolycka orsakad av hög hastighet känns ju mer onödig. Det är nog lättare att hålla foten av gaspedalen än att tappa fotfästet i en brant sluttning på 7800 meters höjd.
”Fredrik Strängs nuvarande expedition är till för att skapa uppmärksamhet kring Rädda Barnens projekt för utbildning åt barn.” -SVD
Av alla idiotiska ”filantropiska projekt” är väl denna den mest korkade? Hoppas barnen i sin utbildning lär sig att låta bli att klättra i berg.
Det kanske rent av räcker med lite sunt förnuft?
Vad bergsklättrare gör med sina egna liv angår ingen annan, anser jag. (På samma sätt som homosexualitet inte angår ngn annan…)
Läs Fredriks Strängs bok, eller Göran Kropps, eller Reinholdt Messner… Det finns tonvis med otroligt intressanta och spännande böcker i ämnet bergsklättring. Och det kanske kan ge en inblick i varför de riskerar liv och lem för toppen!
Om man ramlar och bryter nacken och blir ett kolli för resten av sitt liv – betalar staten fortfarande ens vård då?
Jag tycker privatiserad sjukvård är helidiotiskt utom på just den punkten – varför ska jag betala skatt för att andra människor ska få göra vad de vill? Och det gäller rökare och andra med mindre hälsosamma vanor också.
till Marcus R:
Vid vilken aktivitet ska man dra gränsen för när staten ska betala vården? Motorcyklar är ju farliga! Bilkörning? Bad? vi kanske bara ska tillåta bad i övervakade bassänger…
@UTBN:
Begrsklättrare sk få den vård de behöver, likaså rökare och drinkare. Men det ligger ngt i Marcus tankar tycker jag. Problemet är bara att ANDRA kanske tycker att det är självklart att åka motorcykel och klättra i berg. Och visst vore det knepigt att dra in sjukpenningen för dem som rökt på sig cancer, eller som blivit invalider i en MC-olycka?
Till Jinge:
Precis min tanke! Gränsdragningen är omöjlig!
Bilkörning och liknande kräver en licens – rökning t ex gör det ej. Alla är väl dessutom medvetna om att rökning är farligt?
Samma med droger etc. Nåja – det är lite utanför bergsklättringsdiskutionen dock. :)
Det är genetiskt betingat att ta större risker av vissa personer, inget konstigt, medan andra trivs i trygga miljöer, man behöver inte förstå det bara respektera att vi alla är olika.
ha det gott:)
”I samarbete med Rädda Barnen skulle Fredrik Sträng nå toppen av det näst högsta berget på varje kontinent i världen”, står det i Expressen. Det fick mig att fundera ….. sponsrar Rädda Barnen verkligen en bergsklättrare? Med insamlingspengar? Och av vilken anledning? På vilket sätt gagnar denna sponsring utsatta barn?