Idag träffade jag en gammal bekant som arbetar på en av de större monetära institutioner vi har här i Haninge. Hon berättade, sådär i förbigående, att många av hennes nya kunder är balter, polacker eller ryssar.

För en av de förändringar som ryssarnas allt bättre ekonomi inneburit, i kombination med balternas frihet och medlemskap i EU, är att man numera hör slaviska språk här i Haninge i betydligt högre utsträckning än t.ex. engelska. Det handlar givetvis delvis om människor som flyttat hit, men också om folk som har råd att, som i fallet med bussolyckan, semestra i Sverige.

En sak som aktualiseras är våra egna språkkunskaper. När det gäller olyckan så tror jag att alldeles för få bland räddningsarbetarna kunde göra sig förstådda på ryska, i bästa fall så är förhållandena lite bättre på sjukhusen, men vi måste nog se till att fler av myndigheters anställda klarar att göra sig förstådda på slaviska språk. För hur tröstar och lugnar man ett skadat barn när man inte talar språket och inte har några tolkar?

Jag inbillar mig att de vanligaste språken bland invandrargrupperna i landet är hyfsat väl representerade hos myndigheterna. I vart fall är det min erfarenhet. Arabiska t.ex. är definitivt ett språk som man relativt snabbt kan få fram när det gäller tolkar, sjukvårdspersonal eller socialarbetare. Finska, Polska, Tyska, Danska, Engelska, Franska, Jugoslaviska likaså.

Att ett allt större behov kommer att visa sig i takt med att våra grannar alltmer övergår till demokrati är självklart. Men inser alla samhällsplanerare det?

Jag har deltagit i några kommuners kris-
planering för att ta fram råd och dåd i händelse

av att en tankbil välter utanför skolan och exploderar, eller om ett flygplan störtar i ett daghem, men jag har aldrig varit med och diskuterat utifrån möjligheten är att en majoritet av de skadade talar slaviska språk.

DN SvD1 AB12

[tags]Väder, Snöande, Snöstorm, Halka, Trafik, Bussar, Säkerhetsbälte, Trafiksäkerhet, Tolkar, Slaviska Språk, Krisplanering, Kommunal krisberedskap [/tags]