Förr fanns det ett talesätt som sade att hunden var människans bästa vän. Det talesättet kan vi skrota idag, och det med besked. Sveriges vanligaste husdjur är numera katten, – Felis catus.

Den senaste siffran över antalet huskatter i Sverige som jag har hört är 1,4 miljoner, vilket betyder att katter är betydligt vanligare än tvåan på listan, hunden. Att det är på det sättet är egentligen rätt så naturligt. Katter är betydligt sötare än hundar, dessutom är de i allt väsentligt betydligt renligare. Och man behöver inte gå ut på en promenad med katten när det är snöstorm eller annat busväder.

Möjligen kan man dressera en hund att gå på lådan, men det tror jag är tämligen ovanligt. Dessutom är hundar oftast så stora att man i så fall måste göra en låda i jätte-
format. I vår svenska natur förekommer endast ett kattdjur, lodjuret. Tyvärr så är det utsatt för tjuvjakt, precis som vargen. Möjligen ska vi vara glada för att katternas större släktingar inte finns här, för även om det är mycket vackra djur så anses vi människor stå under dessa i näringskedjan, något som ibland visas med all önskvärd tydlighet i länder där det fortfarande finns tiger. Alla ingår under samlingsbeteckningen Felidae, vilket gett min lilla sambo (bilden) hennes namn Felin, eller på engelska Feline (Felinae).

Vår tamkatt är en ensamlevande varelse, en solitär, men den går ofta bra att ha tillsammans med andra djur som t.ex. hundar. Katten är starkt revirhävdande vilket varje år ger upphov till diverse tidningsskriverier om ”sommarkatter”. I normala fall handlar det om att äldre och aggressivare djur drivit bort den unga kattungen eftersom den börjat bli könsmogen.

Så termen ”sommarkatt” borde tas bort ur tidningarnas rubrikarkiv. (En ompostning av testskäl)

intressant Andra om: katt, felis catus, kattbloggning, husdjur, solitär, t