Jag har här tidigare publicerat artiklar som visar att USA och Storbritannien med stor sannolikhet använt vapen som innehåller utarmat uran (depleted uranium, DU) i Irak, fast det länge förnekats. Den kraftiga ökningen av barnadödlighet, missbildningar och barncancer talar starkt för detta. Enligt en artikel i Foreign Policy har, som företräder USA:s officiella utrikespolitik, har DU använts också i Syrien. Foreign Policy: USA har använt utarmat uran. Pentagon bekräftar

Jag har tidigare skrivit om uranvapen i artiklar och debattinlägg i Aftonbladet, Dagens Medicin, Folket i Bild-Kulturfront, Göteborgsposten, Irak-Solidaritet, Läkartidningen och Svenska Läkare mot kärnvapen, ibland tillsammans med kolleger.

I somras rapporterade olika media att en internationell grupp jurister planerar åtal mot 19 Nato-länder som ska ha använt vapen med DU i Serbien. Jag återger uppgifter från en artikel i Russia Today, som är litet mer utförlig. Serbien åtalar Nato för användning av utarmat uran i bombningar 1999Det är omstritt om DU används i sådana doser i Serbien att skador kan ha uppstått. Artiklar om utarmat uran

Detta uppmärksammades redan i samband med Natos bombningar av Serbien 1999. ”A British scientist says the Americans’ use of depleted uranium weapons in the war with Serbia is likely to cause 10,000 extra deaths from cancer. A British biologist, Roger Coghill, says he expects the depleted uranium (DU) weapons used by US aircraft over Kosovo will cause more than 10,000 fatal cancer cases. He said there had been evidence in other parts of the Balkans of elevated radiation levels during and soon after the war with Serbia.” BBC

Utdrag ur artikel i Russia Today.

En internationellt förbergrupp jurister förbereder en rättegång mot Nato över alliansens påstådda användning av utarmat uranammunition under bombningen av Jugoslavien. Dessa har påstått orsakat en ökning av cancerrelaterade sjukdomar över hela regionen genom åren.
”Vid Natos bombningen av Serbien i 1999 användes mellan 10 och 15 ton utarmat uran, vilket orsakade en stor miljökatastrof”, säger Srdjan Aleksic, en serbisk advokat som leder en grupp advokater från EU, Ryssland, Kina och Indien, som bildats av den serbiska kungliga akademin för forskare och artister (Serbian Royal Academy of Scientists and Artists).

”I Serbien blir 33 000 människor sjuka på grund av detta varje år. Det är ett barn varje dag,” hävdade han.

Nato:s pressbyrå säger att man nu är medveten om Serbiens påståenden, men gav inga ytterligare kommentarer.

Vid fråga om varför Serbien har beslutat att stämma Nato 19 år efter attackerna, sade advokaten ”med tanke på de fruktansvärda konsekvenserna för vår befolkning … det är aldrig för sent att stämma någon som har orsakat en miljökatastrof, och bombade Serbien med ett kvasi-kärnvapen, det vill säga utarmat uran. ”

Den serbiska advokaten säger att de 19 länder som var delaktiga i Nato:s bombningar måste betala ersättning för ”för de ekonomiska och icke-ekonomiska skadorna … till alla medborgare som dog eller blev sjuka som ett bevisat resultat av Nato-bombningen”… och också tillhandahålla den teknik och utrustning som krävs för att avlägsna alla spår av utarmat uran” från Serbien.

”Användningen av förbjudna vapen” av den USA-ledda militära alliansen på Balkan ”var en kränkning av alla internationella konventioner och regler som skyddar människor” från sådan typ av vapen.

I sin rapport år 2000 om utarmat uran bekräftade NATO användningen av utarmat uran både i Irak och på Balkan.

”Nyligen Nato bekräftade användningen av c:a 10 ton DU i Kosovo.
FN:s internationella krigsförbrytartribunal för före detta Jugoslavien har också medgett ”det finns bevis på användningen av utarmade uran (DU) projektiler av Nato-flygplan under bombningskampanjen.”

Enligt en Nato-rapport är det inte uteslutet att individer som inte vet om föroreningen ”i närheten av DU-ammunitionens inverkanspunkt kunde ha ackumulerats strålningsdoser och/eller kunde ha inkorporerat uranmängder som överskrider de internationellt erkända gränserna. ”

I maj rapporterade Balkan Insight att cirka 50 personer från den serbiska staden Nis, som har lider av cancer och har ”till synes relevant medicinsk dokumentation”, har bett juridiska gruppen av 26 advokater och professorer att representera dem i målet mot Nato. Nato inledde flyganfall i dåvarande Jugoslavien i mars 1999 utan stöd från FN: s säkerhetsråd, efter att den anklagade Belgrad för ”överdriven och oproportionerlig användning av våld i Kosovo” i en konflikt med upproriska muslimska etniska albaner.

Bombkriget mot Serbien 1999
Den tredje och sista fasen i krigen i Jugoslavien under 1990-talet kom med USA:s och NATO:s bombningar av Serbien. Samtliga NATO-stater utom Grekland deltog med större eller mindre insatser. Förspelet var Rambouillet-avtalet som USA förelade Jugoslavien och som var ett diktat, som innebar rätt för NATO att placera trupper på serbiskt territorium. Det ställde president Miloševic´ inför ett omöjligt val: säga nej till avtalet och riskera bombkrig eller godta NATO-trupper på Serbiens territorium och uppge landets nationella suveränitet vilket knappast någon statschef i något land skulle gå med på. Detta insåg USA och avsikten var att Serbien skulle säga nej så att bombningarna skulle kunna inledas.

Bombkriget hade föregåtts av en massiv propaganda i västliga medier om påstådd etnisk rensning och massmord på Kosovoalbaner. Bombningarna pågick oavbrutet i 78 dygn mot landet, inklusive huvudstaden Belgrad, och bostadsområden, fabriker, broar, och elverk förstördes. NATO satte in över 1 000 flyg och bombade från hög höjd, använde bland annat tiotusentals klusterbomber, vilket ledde till många civila offer. Uppgifter om antalet dödade går något isär. Det var 4 000 dödade och 10 000 sårade enligt Jugoslaviens tidigare utrikesminister Zivadin Jovanovi medan Independent Commission of Inquiry bedömde att ”flera tusen” civila dödades. Över 6 000 skadades allvarligt,varav 40 % var barn, och omkring 900 000 människor i centrala Serbien tvingades lämna sina hem för att undkomma bombningarna enligt International Action Center. För första gången sedan andra världskriget hade huvudstaden i en europeisk suverän stat som var medlem i FN bombats.

Bombningarna saknade stöd i folkrätten och utgjorde ett öppet brott mot FN-stadgans våldsförbud. NATO intervenerade i ett inbördeskrig till stöd för ena parten. USA motiverade politiskt kriget som en ”humanitär intervention” för att skydda kosovoalbaner i provinsen Kosovo från påstådd förföljelse från serbisk milis. I säkerhetsrådets debatt den 26 mars 1999 förklarade

Efter bombkriget har världen kunnat konstatera att någon massfördrivning av kosovoalbaner från Kosovo aldrig ägde rum innan kriget inleddes. Inte heller kunde några massgravar med dödade kosovoalbaner påträffas som det hade hävdats i propagandan
före bombkriget. Det kanadensiska rättsmedicinska team som efter kriget hade uppgiften att kartlägga dödandet av kosovoalbaner avbröt sin verksamhet i förtid och reste hem då de inte kunna finna några massgravar i Kosovo. En filmfotograf som följde teamet kommenterade USAs påståenden om att 100 000 till 200 000 kosovoalbaner dödats av serberna:”Detta var massakern som aldrig inträffat” (Globe and Mail 2 september 2004).

En massflykt skedde istället som en följd av bombkriget. Genomförandet av bombkriget – valet av mål,omfattningen och intensiteten – var inte heller styrt av några humanitära överväganden. Syftet var att tvinga Jugoslavien att acceptera NATO:s krav. Efter bombkriget ockuperade NATO Kosovo. Under NATO-ockupationen rensades de delar av provinsen som dominerades av albaner nästan helt från serber, judar och zigenare. Kosovo har efter kriget blivit en klientstat under västmakterna med erkännande från bara hälften av världens stater. USA kunde efter kriget upprätta sin största militärbas i Europa, Camp Bond Steel, i Kosovo. USA och de flesta NATOstaterna stödde 2008 Kosovos självständighetsförklaring.

Detta var i strid med FN:s säkerhetsråds resolution 1244, som avslutade kriget 1999. Resolutionen var den existerande grunden för Kosovos legala status. Resolutionen bekräftade alla medlemsstaters förpliktelse att värna om Jugoslaviens suveränitet och territoriell integritet. Serbien är idag det dåvarande Jugoslaviens efterföljarstat.

Resolutionen talar inte om oberoende för Kosovo, utan om ”väsentlig autonomi och meningsfull självadministration” – vilket var vad Serbien hade gått med på och föreslagit.

Vad är uranvapen?

Det handlar om projektiler som innehåller uran, som är mycket tyngre än bly och har mycket större penetrationsförmåga genom pansar och bunkrar. I uranvapen, som helt domineras av uranisotopen U-238, kan finnas avfall från anrikning av U-235 i naturligt uran till kärnkraftsbränsle (utarmat uran, “depleted uranium”, DU), låganrikat uran och det särskilt farliga uranet som redan använts i kärnkraftverk, med små mängder mycket giftigt plutonium.

Vid nedslag brinner projektilerna med hög temperatur och bildar ett fint stoft av uranoxider, som lätt sprids med vinden. När stoftet inandas eller på annat sätt kommer in i kroppen kan partiklar fastna i lungorna och nå andra organ. En miljondels gram U-238 sönderfaller med tusentals alfa-partiklar per dygn, som skadar celler och arvsmassan, liksom små mängder giftiga och andra radioaktiva ämnen.

Hälsoeffekter
Uranvapen kan med stor sannolikhet orsaka cancer, missbildningar och ökad dödlighet. Man har funnit belägg för det i Basra och Falluja, Irak, där hårda strider pågick mellan trupper från USA och irakier 2004. Forskare fann att uranrester är en möjlig orsak. Tolkningen stöds av forskning på försöksdjur och cellkulturer. Enligt rapporter från Irak är uppemot 300 platser förorenade med uranrester. Ökad cancerfrekvens har också rapporterats efter krigen i f.d. Jugoslavien, bl.a. hos militärer från Italien.

Försiktighetsprincipen innebär i tekniska sammanhang att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt och tillämpas för ämnen som man ej vet är ofarliga (Miljöbalken till exempel). (Wikipedia).

Uppgifter tyder på att uranvapen kan ha använts i Afghanistan. Bör inte regeringen utreda om att svenska soldater i Afghanistan har exponerats för uranvapen och om Bofors tillverkar(t) dessa vapen?”

Mer än hälften av alla barn i Falluja föddes med en missbildning mellan 2007 och 2010. Innan belägringen var det 10 procent. Före millennieskiftet föddes färre än 2 procent av barnen med missbildning. I Basra i södra Irak, som attackerades av brittiska styrkor i 2003 fann forskarna att 17 gånger fler barn föddes med missbildning 2003 än ett decennium tidigare. Under de senaste sju åren har antalet missbildade födda barn ökat med mer än 60 procent.

Är det den fria världens ledare som levererar?: Missbildat barn i Irak

Utarmat uran är en restprodukt vid anrikning av uran 235. Det är utomordentligt hårt och har varit använts av militärer både att penetrera bepansrade mål och för att förstärka stridsvagnar mot fiendens eld. Fastän mindre radioaktivt än vanligt uran, är DU giftigt och anses av U.S. Environmental Protection Agency att vara en ”strålningsrelaterad hälsofara inuti kroppen.”

Det vanligaste sättet att få i sig DU är genom inandning av små partiklar i närheten av där vapnet använts. Läkare och anti-kärnkraftsaktivister säga både det inte skett tillräckligt med forskning för att bestämma exakta hälsoeffekter och exponeringströsklar för människor. Användning nära civilbefolkningen har en kraftfull negativ psykologisk effekt också som Internationella atomenergiorganet noterade 2014
Internationellt finns DU i en juridisk gråzon. Det är inte uttryckligen förbjudet av FN:s som de som begränsar landminor eller kemiska vapen. Fastän USA tillämpar begränsningar av DU-vapen i USA kan de använda DU i civila områden.

CENTCOM:s talesman uppger att ammunitionen användes pga. ”högre sannolikhet för destruktion av målen” (förstås,Anders). Strax efter attackerna släppte den USA-ledda koalitionen filmer som visar hur flera fordon lysets upp av bomber och missiler från 30 mm kanoner men angav inte att flygbesättningar hade laddat dessa kanoner med DU. Dessa filmer – tillsammans med dussintals inspelningar – har tagits bort från under de senaste månaderna.

När DU vapen laddas i A-10s, är det kombinerat med en mindre mängd icke-DU högexplosivt ämne (HEI). I november 2015 användes totalt 6 320 salvor (beskrivs ej närmare i artikeln) av blandningen i Syrien. I Irak sköts uppskattningsvis 1 miljon salvor under det första Gulfkriget och invasionen 2003.

Internationellt
Wikipedia. A number of academics specializing in international humanitarian law have questioned the legality of the continued use of depleted uranium weapons, highlighting that the effects may breach the principle of distinction (between civilians and military personnel). Some states and the International Coalition to Ban Uranium Weapons, a coalition of more than 155 non-governmental organizations, have asked for a ban on the production and military use of depleted uranium weapons.
The European Parliament has repeatedly passed resolutions requesting an immediate moratorium on the further use of depleted uranium ammunition, but France and Britain – the only EU states that are permanent members of the United Nations Security Council – have consistently rejected calls for a ban,maintaining that its use continues to be legal, and that the health risks are unsubstantiated.

intressant.se, politik, uranvapen, Utarmat uran, DU,USA, Depleted uranium, krig, Irak, ekonomi, FN, Svensk politik, utrikespolitik, cancer, missbildningar, spädbarnsdödlighet, intressant.se, Jugoslavien, Serbien, USA,imperialism, demokrati, Irak