Detta baseras bl.a. på en av mig nedkortad artikel 4/10 av Dick Emanuelsson ”I dag drabbar Trumps knölpåkspolitik Nicaragua som ska stoppas i internationella finansorgan” Resumen Latini oamericano
Artikeln.
Det lilla, fattiga men stolta Nicaragua straffas av USA genom att USA:s representanter i internationella finansorgan som Världsbanken, IMF och andra organ ska lägga in veto mot lån och donationer. Sandinistregeringen är alltför populär i val efter val och har dessutom fräckheten att självt välja sina internationella vänner. Det uppskattas inte i USA:s kongress.
Lagförslaget Nica Act, Nicaraguan Investment Conditionality 2017,har antagits av USA:s kongress. Det lades fram av kongresskvinnan Eliana Ros Lehtinen, dotter till en av Batistadiktaturens blodbesudlade officerare, f.d. CIA-agent.
Tisdag 3/10 drabbades Kuba av Trumps nya Latinamerikapolitik, en gammal knölpåkspolitik. Trump beordrade 16 kubaner att lämna USA, vilket i praktiken innebär att ambassad och konsulat stängs i USA. Lehtinen och hennes republikanska partikamrat Marco Rubio pressar Trumpadministrationen att säga upp de avtal som slöts mellan presidenterna Barack Obama och Raul Castro, som skulle normalisera de diplomatiska förbindelsernna som varit avbrutna sedan 1960. Med Trump förändras bilden markant.
”Övergrepp mot Nicaraguas suveränitet”
Samma sak med Nicaragua, en återgång till Ronald Reagans hotfyllda politik mot Nicaragua på 1980-talet. Lehtinen har lagt fram lagförslag i representanthuset för att ”svälta ut nicaraguanerna”. Samma ekonomiska krig som venezuelanerna drabbats av sedan 2011 ska nu tillämpas mot Nicaragua.
Det är så den sandinistiska regeringen Daniel Ortega uppfattar representanthusets beslut.
”Det är ett övergrepp mot Nicaraguas suveränitet och ett förnekande av alla ekonomiska, sociala och politiska processer” som genomförs i Nicaragua, säger regeringen i ett första uttalande efter att USA-kongressens beslut om Nica Act.
Tilläggas kan att högeroppositionen, har ungefär 20-25 procent av rösterna och deltar i valen.
Presidenterna Ortega och Maduro
Vicente González, kongressman från Texas befarar att lagen kan leda till instabilitet som ökar migrationen till USA och med den en ökad brottslighet. Han tvingas erkänna framgångarna för sandinistregeringen:
Regeringen Daniel Ortega och landets Nationalförsamling har svarat med att den ska återuppväcka den Internationella Domstolens fällande dom mot USA den 27 juni 1986. Då stämplades USA som ytterst ansvarig för `Contras´ krig 1980-1989 mot Nicaragua. USA och CIA organiserade, tränade och finansierade de kontrarevolutionära styrkor som från honduranskt territorium sattes in för att störta den revolutionära regeringen i Managua. Sandinisterna hade störtat den USA-stödda Somozadiktaturen 1979. Inte mindre än 50.000 nicaraguaner dödades av de USA-stödda rebellerna och landet föröddes materiellt och ekonomiskt de tio åren.
Nicaragus regering anser att skadeståndet i dag bör uppgå till 17 miljarder dollar, fyra gånger så mycket som vid domslutet 1986.
Nicaraguas ”förbjudna” förbindelser
KOngressledamoten Lehtinen sa att hon anser att Nicaraguas förbindelser med Ryssland ”är ett hot mot USA:s nationella säkerhetsintressen”.
Lehtinen besökte nyligen Honduras för att gratulera kuppmakaren Roberto Micheletti och hon togs även emot av landets president, Juan Orlando Hernandez.
Vad som inte kom ut i pressen var de samtal och kontakter Lehtinen via sin politiska sekreterare i kongressen hade med en liten klick av personer från 1980-talets ´Contras´. Via videor i YouTube påstår de sig ha rest vapen mot sandinistregeringen i Managua. I videorna är de beväpnade med automatvapen men regeringen Ortega anser de vara övervintrade banditer som ägnar sig åt kriminell verksamhet.
Ekonomiska resurser till ´Neo Contras´
Enligt de källor vi förfogar över koordinerade Lehtinen via sin sekreterare Ana Navarro, kontakterna med de väpnade grupper som opererar i gränslandet mellan Honduras och Nicaragua. Navarro hade även kontakt med olika så kallade NGO:s i Nicaragua som sandinistregeringen anser ha en destabiliserande uppgift i tjänst hos Vita huset.
Vänsterpartiets och Reinfeldts kvinna i Managua
Vänsterpartiets motsvarighet i Nicaragua, partiet MRS (Movimiento Renovador Sandinista), en socialdemokratisk utbrytning 1995 inom sandinistpartiet (FSLN) har sedan två år varnat för att ´Contras´ är på väg att återuppstå i norra Nicaragua. Vi intervjuade MRS-ledaren Margarita Vijil 2016 och hon har gjort flera besök på Lehtinens kontor i kongressen med kravet på att USA bör utverka påtryckningar mot regeringen Ortega.
När vi intervjuade Vijil förra året, sa hon med en underton av hot i rösten: ”Det är av vital betydelse att majoriteten av nicaraguanerna bojkottar valet. Vi kämpar för verkligt fria val, organiserade för att undvika ett nytt krig i Nicaragua. Vi vet att det finns väpnade grupper i norra Nicaragua. Vi stöder ingen våldsam lösning. Därför måste vi vara kreativa för att komma ur denna institutionella kris som är den värsta i detta lands historia sedan kriget.
Nicaraguas folk kastade av sig en diktator. Det kan kasta av sig ytterligare en.”
Vokabulären är skrämmande lik den som talesmannen för den osynliga ´gerillasamordningen´ representerar. Men den är också nästan identisk med Lehtinen och den förre svenska ambassadören i Managua, vänsterpartisten Eva Zetterberg.
Tio år av ekonomisk recession i USA
De lån som USA kan stoppa i internationella finansorgan som Världsbanken eller den Interamerikanska Utvecklingsbanken uppgår till omkring 250 miljoner dollar. Hade det handlat om de tre tidigare nyliberala regeringarna (1990-2006) hade framtiden sett mycket mörk ut för Nicaraguas fattiga.
Men regeringen Daniel Ortega menade, när den tillträdde 10 januari 2007, att landet skulle vända sina blick också söderut, inte bara exportera och vara beroende av Grannen i Norr. I dag har Nicaragua utmärkta internationella förbindelser med Kina, Ryssland, Iran och stora delar av Latinamerika, främst ALBA-gruppen, med Venezuela i spetsen. På Stillahavskusten gjorde vi ett omfattande reportage 2014 då det gigantiska och enda raffinaderiet i Centralamerika, ”Hugo Chavez Högsta Dröm”, inledde byggnationen. Det är inte Kina och Ryssland som genomlider en ekonomisk recession utan USA, sedan 2008.
Väljande ”diktaturer”
I Nicaragua är arbetsgivarorganisationen Cosep försiktig i sina uttalanden, medveten om att under sandinisterna har det nationella kapitalet aldrig haft det så förspänt som nu. De kan, om de är intelligenta, tjäna pengar. Under de tre nyliberala regeringarna gick stora delar av företagsamheten under. Bland annat beroende på det privatiserade elnätet under ett spanskt transnationellt bolag som nästan varje dag stängde av elen under 5-12 timmar.
Med Ortegas presidentinstallation i januari 2007 överlämnade Chavez i Venezuela fyra stora generatorer för att klara av elförsörjningen under de första åren. Nicaraguanerna märkte förbättringarna omedelbart.
Nicaragua som Venezuela har genomfört fler val i sina respektive länder än tidigare då dessa länder leddes av USA-vänliga makthavare.
Högern tar avstånd från Trumps Monroedoktrin
Men Trumps hot och skrämselkampanj går inte hem, ens hos USA:s allierade.
Den colombianska högerinriktade dagstidningen El Tiempo, med de förra ägarna kring familjen Santos i centrum, skriver i sin ledare, under rubriken ”Ett beklagligt steg tillbaka”, att Trump tar en oviss incident i Havanna som en ursäkt för att radera bort Obamas arv:
”Administrationen Donald Trump kan vara på väg att genomföra ett enormt misstag om han fortsätter på idén om att minera det historiska avtalet som hans föregångare, Barack Obama, lämnade bakom sig 2014, decennium av fientlighet med Kuba och begrava en av de mest bittra episoderna av det kalla kriget”.
El Tiempo och Santos talade sig varma för Plan Colombia och att överlämna sju militärbaser till Pentagon. Men Donald Trump, tycks vara för mycket, även för oligarkins språkrör i Bogota.
Daniel Ortega och Olof Palme. En konsekvent svensk solidaritet.
Hur kommer svenska UD och S-regeringen agera i förhållandet till Trump och Nicaragua?
Olof Palme böjde sig inte för den krigshotande presidenten i Vita Huset, Ronald Reagan. 1984, när vi som hade bildat Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua gick ut på gator och torg i Sverige för att samla in namn till Nicaraguas försvar mot USA:s ´Contras´ och ett stöd till det första allmänna och demokratiska valet i Nicaragua, var det första namnet som undertecknades i den speciella boken just Olof Palmes. Det hedrade och hedrar hans minne.
I dag tycks det dock vara så, att både Sverige som regeringen är underordnat Pentagon och Nato, en otänkbar händelse 1984. Den svenska regeringen utgjorde ett oerhört viktigt materiellt men även politiskt stöd till den unga revolutionära regeringen i Managua.
Vi vet färgen på Trumps fana. Vilken är färgen på svenska regeringens?
i Andra om: Kuba, Nicaragua,imperialism, contras, Massmedia, USA, Politik, Venezuela ekonomi
23 svar till “USA motarbetar Nicaraguas utveckling”
Det här är intressant och jag börjar så sakteliga förstå USA:s förhållande till kommunismen, något som omgivit mig tidigare men som jag inte intresserat mig för. Att USA kunde känna kommunismen som ett hot efter andra världskriget kan jag mycket väl förstå ur deras perspektiv men idag borde det ”hotet” vara mer eller mindre helt borta för det är väl ändå inte den utvecklingen vi ser?
DJ Trump började sina politiska reformer med tänkta stora nedskärningar på utrikesdepartementet men de verkar senare kommit på skam och utrikespolitiken fortsätter i stort sett som tidigare. Även om nu Trump håller i rodret på flaggskeppet USA så verkar han ha mycket svårt att få det ändra tidigare bestämd kursriktning.
Många av USA:s krig och statskupper efter Andra Världskriget fram till Sovjetunionens upplösning var inte riktade mot förment kommunistiska stater eller grupper utan mot länder som ville ha nationell självständighet, frihet och demokrati – värden som USA muntligen förespråkare – för att utveckla landet. Se alla krigen detta millenium.
”Det finns inget land i världen som stött tillnärmelsevis så många statskupper i demokratiska länder som USA. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA störtat i statskupper.
-Mossadeq i Iran 1953;
-Arbenz i Guatemala 1954;
-Lumbumba i Kongo 1960;
-Sukarno i Indonesien 1965;
-Allende i Chile 1973;
-Sihanouk i Kambodja 1970;
-USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
-USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
-Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
-Zelaya i Honduras 2009;
-Statskuppsplaner mot al-Assad omkring 2012-2013;
-Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.
-Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014
-Statskuppsförsök i Venezuela 2015.
Det förtjänar dessutom att poängteras att många av dessa u-länder hamnade i en samhällskris efter kupperna som blev permanent. Författaren André Vltchek har skrivit många artiklar om Indonesien med dyster inramning av miljöförstörelse och kulturell utarmning. Kulturellt outvecklade länder har blivit offer för den primitivast tänkbara kommersialism. I Kongo är situationen så katastrofal sextio år senare att få journalister ens vågar ta sig dit. Guatemalas historia efter kuppen blev chockerande.
Ett frågetecken kan sättas för Egypten. Militärdiktaturerna har efter Anwar Sadat hämtat sitt stöd från USA. Men en demokrati ledd av det muslimska brödraskapet hotade att leda till än värre kaos. En demokrati kan inte trollas fram ur hatten, det krävs både förutsättningar och grundläggande förberedelse som saknades. Morsi visade inte sympati ens för palestinierna och brydde sig inte heller om att ge landets kopter det skydd de behövde från statsmakten.
Hej
Jag tror det här är lite av de stora politiska ideologiernas kamp. USA har sedan ursprunget en ”frihetlig” tradition och man gjorde även en jättestor gudinna som skulle symbolisera det. Alla ideologier försvarar sig genom sina anhängare och en sorts försvar är att växa. USA:s utrikespolitik är en stor del av det här när man efter andra världskriget plötsligt började känna ”friheten” hotad. Idag påstås det gärna att den andra stormakten Ryssland börjar driva liknande sorts subversiva utrikespolitik men jag har svårt att se det skulle finnas någon substans i det påståendet. USA tycks dock fortsätta den ”aktiva” vägen om ”frihetens försvarande”. Den nya presidenten DJ Trump tycktes inledningsvis tveka men trots bägge händerna på frihetens flaggskepps roder ser han inte ut att lyckas ändra färdriktning.
Det hade kanske hade varit av intresse att ta del av UD:s rapport 2015 om de mänskliga rättigheterna i Nicaragua.
Det är samma familjeföretagssocialism som i Venezuela, Bolivia med flera. Man har allierat sig med den, även för att vara katolsk, ovanligt reaktionära kyrkan. Totalförbud för aborter. Förföljelser av HBQT, indianminoriteter m.m. Valprocessen är så riggad att många partier bojkottar valen varför det blir promenadseger för Ortega. Så givetvis har USA sina tvivelaktiga intressen, men försök inte framställa Nicaragua som ett föredöme. Ända sedan Lenins statskupp, som felaktigt kallats revolution, vet vi att endast en parlamentarisk demokrati är värd att slåss för. Det gäller likaväl här hemma som i USA där Trump skulle vilja få samma makt som Erdogan och Putin.
För yttrande, mötes och organisationsfrihet. För fria val. För opolitiska domstolar. För ett starkt militärt och civilt försvar, helst som medlem i NATO.
Vi kan inte påstå att USA arbetar parlamentarisk demokrati.
Som jag även svarat en annan kommentator:
USA har enligt många utvecklat sig till en allt sämre demokrati, pluto- eller dollarocracy i ställtet. Ex-president Carter tillhör dem som offentligt sagt att USA inte längre är en demokrati.
Jag diskuterar mer ingående detta i en artikel nyligen, Vad betyder ”demokratin”? Är USA eller Ryssland mest demokratiskt?.
För det andra – USA motarbetar definitivt demokrati i många länder, fast man kan även hitta exempel på att USA stödjer demokratin. (Jag tänker nu inte på den ökade förföljelsen av visselblåsare och domarna och hoten mot demokratiska sanningsvittnen som Assange, Manning och Snowden).
Avsnittet nedan har du tidigare fått i en kommentar.
”Det finns inget land i världen som stött tillnärmelsevis så många statskupper i demokratiska länder som USA. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA störtat i statskupper.
-Mossadeq i Iran 1953;
-Arbenz i Guatemala 1954;
-Lumbumba i Kongo 1960;
-Sukarno i Indonesien 1965;
-Allende i Chile 1973;
-Sihanouk i Kambodja 1970;
-USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
-USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
-Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
-Zelaya i Honduras 2009;
-Statskuppsplaner mot al-Assad omkring 2012-2013;
-Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.
-Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014
-Statskuppsförsök i Venezuela 2015.
USA är enligt förre presidenten Jimmy Carter en plutokrati och ingenting annat. Och även detta är en mild bedömning. USA:s valsystem är så långt från folkvälde man kan komma utan att helt tappa formens skal. Under skalet styr det nakna vinstintresset där reglagen sitter i händerna på Wall Street och det militärindustriella, mediala och akademiska komplexet. Därför får vi presidentval som det senaste, där valet står mellan pest och kolera och en kongress där alla utom två, tre personer stöder nästa interventionskrig, krig som enligt amerikanska historiker skördat tjugo om inte trettio miljoner offer – och fler skall det bli. NATO – jo jag tackar jag. Hur många offer har den kinesiska diktaturens interventionskrig skördat under samma period ? Kina bygger, USA bombar.
”Demokrati” är ett av de mest missbrukade begreppen, ett kulissbegrepp, som missbrukas alltmer i takt med att innehållet urholkats. Västländerna har redan avvecklat stora delar av sin demokrati och alla strategiska beslut, det må gälla ekonomi eller försvar, tas i övernationella eller annars slutna grupper från vilka politikerna antingen uteslutits eller där de korrumperats till att agera nickedockor.
”Vi kan inte påstå att USA arbetar parlamentarisk demokrati”
Inte om man utgår från att varje röst ska ha lika stor makt men är det överhuvudtaget möjligt i samhälle som bygger på frihetlig ideologi?
Tänk Anders, om du bor i den lilla byn Hottahejti tillsammans med tio andra bybor. Byn domineras av en fabrik men också av tio bostadshus där de tio andra bor. Fabriken står för i stort sett all serviceverksamhet i byn som alla också tar del av samtidigt som de arbetar och får lön genom fabriken. Vem som helst har dock möjlighet att övertaga verksamhet genom köp. Du äger fabriken och mer eller mindre styr hela byn men alla har rätt att ha åsikter. Bör du ha den här större delen av makten genom ditt större ägande av byns verksamheter eller ska makten delas lika över alla elva byborna trots olika del av ägandet? Du är så klart mycket energisk och duktig och har visat du fixar det här. De andra klarar just det dom håller på med.
*** Ägaren till fabriken ska naturligtvis inte ha mer makt)
USA har enligt många utvecklat sig till en allt sämre demokrati, pluto- eller dollarocracy i ställtet. Ex-president Carter tillhör dem som offentligt sagt att USA inte längre är en demokrati.
Jag diskuterar mer ingående detta i en artikel nyligen, Vad betyder ”demokratin”? Är USA eller Ryssland mest demokratiskt?.
För det andra – USA motarbetar definitivt demokrati i många länder, fast man kan även hitta exempel på att USA stödjer demokratin. (Jag tänker nu inte på den ökade förföljelsen av visselblåsare och domarna och hoten mot demokratiska sanningsvittnen som Assange, Manning och Snowden).
Avsnittet nedan har du tidigare fått i en kommentar.
”Det finns inget land i världen som stött tillnärmelsevis så många statskupper i demokratiska länder som USA. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA störtat i statskupper.
-Mossadeq i Iran 1953;
-Arbenz i Guatemala 1954;
-Lumbumba i Kongo 1960;
-Sukarno i Indonesien 1965;
-Allende i Chile 1973;
-Sihanouk i Kambodja 1970;
-USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
-USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
-Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
-Zelaya i Honduras 2009;
-Statskuppsplaner mot al-Assad omkring 2012-2013;
-Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.
-Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014
-Statskuppsförsök i Venezuela 2015.
Men fabriksägaren har ju uppenbarligen visat att han har förmågan. Kan det inte vara det som gör frihetligt politiskt styrda stater mer tekniskt framgångsrika än auktoritära stater av mer konservativ eller socialistisk modell?
”Vi vet färgen på Trumps fana.”
Inte jag.
”Vilken är färgen på svenska regeringens?”
Vår regering kallas röd-grön men jag tycker den politiska kartan ritats om under de senaste åren vilket mest märks hos högerpartierna. Den förut så tydliga kombinationen av en blandning av liberalism/konservatism för borgarnas politik har splittrats så borgarnas tidigare tämligen eniga partier trasats sönder där delar av politiken tagits upp av socialistiska partier plus en helt ny konservativ strömning som inte funnits förut. Då näringsliv, arbetsmarknad och samhället i övrigt ändrats är en politik för arbetare inte längre lika tydlig och tidigare arbetarepartier har delvis förlorat sin bas och måste vända sig mer mot en lägre medelklass som kräver en mer frihetlig politik så har en större politisk ideologi bildats som man kan kalla för vänster-liberalism, ett slag mittenpolitik som ska utgöra grunden för maktpartier. De är inte bara Socialdemokraterna och Vänstern utan även Nya Moderaterna hade drag av det här som gjorde att de kunde erövra regeringsmakten 2006. Färgen på den svenska regeringen vet jag inte men jag tycker i vart fall inte den är vacker.
Det är den riktiga vänsterns eget fel att högersosseriet kunnat gå i land med eländet i Sverige. Vi måste ständigt sätta blåslampan på dessa. Vi måste visa folket hur medierna ljuger och vi måste samverka och visa vägen framåt, inte falla för deras mångkulturs-trixande, eller deras konfliktskapande, inte vara rädda för deras floskler och självmotsägelser, ”islamofob”, ”rasist” men stå rakryggade och kalla dem för vad de faktiskt är och inte vara så äckligt PK!
Jag har funderat på det där och hur mycket är är det politisk fråga och hur mycket är det könsfråga? Men jag förstår samtidigt ditt fokus på vänstern. De har genom ideologisk övertygelse drivit jämställdshetsreformer och ivrat för feminiserande vilket ökat kvinnors dominans vilket i sig inte är fel men det omformar samtidigt hela samhället mer efter kvinnors tänkande. Jag mötte senast häromdagen ett pensionärspar där mannen numera är tvungen att rätta sig efter sin frus åsikter i frågan du berör ovan. Någon annan möjlighet finns helt enkelt inte. Kvinnors makt blir ett vänstersamhälle därför hittar du alla utpräglade feministpartier långt ut på vänsterkanten. Deras utopi är ett könsneutralt samhälle där alla pojkar och flickor använder samma omklädningsrum. Hur intressant är det för artens överlevnad?
Du tar upp en fråga och just idag har det inträffat något som bryter mot tidigare mönster. Helt plötsligt som kommet från ingenstans belyser plötsligt SVT Nyheter ett kriminal- och våldstäktsfall med stark anknytning till migrationspolitiken och uppger samtidigt de dömdas ursprung. De är något helt nytt att (stats)media gör det så tydligt. Kan orsaken vara regeringen som känner sig trängda av asylaktivisterna som nu börjar bli tongivande? Kanske regeringen reagerar på samma sätt, #vistårinteut och försöker genom informationskriget lägga band på aktivisternas framfart?
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kvinnor-holls-fangna-och-valdtogs-idag-kommer-dom
För mig känns det som kommunismen och vänstern ingalunda är död efter järnridåns fall. Den lever vidare med sin aktivism precis som under Vietnamrörelsens tid, det är bara själva objekten och händelserna som skiftar. Viljan och energin är precis densamma.
Lenin nämnde i artikeln ’Om nationernas självbestämmande’ att Marx och Engels säger: ”Det är en olycka för ett folk, om det har underkuvat ett annat folk”. ”Den engelska arbetarklassen kommer inte att göra sig fri förrän Irland befriats från förtrycket.”
Jag och många med mig tolkar detta som att när ett folk – arbetarklassen – förtrycker någon som har en annan nationalitet (t ex invandrare) så kan dom inte göra sig fria från det borgerliga (och nationella) förtrycket.
Jag kan inte förstå att Martin Gustavsson kallar sig för en socialist när han inte följer den socialistiska och kommunistiska ideologin.
Tolkningsfrågor. Jag känner så väl igen resonemanget från min tid i kyrkan då jag lärde mig att bibelns budskap kunde tolkas olika beroende på vem som gjorde det. I kristendomens början för mycket länge sedan var det en väldigt stor process innan präster och teologer kunde enas om en tänkbar kanon för lärans framtida missionerande. Jag föreställer mig en liknande process har skett för kommunismen och som fortfarande diskuteras till och från.
Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
13 oktober, 2017 at 17:01
”borgerliga (och nationella) förtrycket.”
Dimråder och rent skitsnack. Nationalism är inte borgerlig.
”osund och ofta obehaglig nationalism” från SD-håll.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/strommer-s-och-sd-huvudmotstandare-for-m
Den vardagliga nationalismen finns överallt – även hos liberaler, centerpartister, kristdemokrater, vänsterpartister, m fl. Men är nationalism motsatsen till internationalism? Nej, man kan vara båda. Det har det irländska och nationalistiska partiet Sinn Féin bevisat. De är nationalistiska och internationalistiska och står till vänster. Deras systerparti här i Sverige är vänsterpartiet. Men de är även borgerliga, men inte så borgerliga som vänsterpartiet.
Jag tror det var förra sommaren som de borgerliga partierna, inklusive socialdemokraterna, tävlade med varandra i Almedalen om vilket parti som var mest nationalistiskt. Så det där med att definiera nationalism är svårt.
Även monarkin är nationalistisk. Den borgerliga nationalismen fördrar monarkin. De vill inte veta av en förändring till republik. Om man tittar på Storbritannien så är de konservativa (borgerliga) mycket nationalistiska. De vill att arbetarklassen ska tjäna deras nationalism och inte förena sig med andras länders eller invandrande arbetarklass. Det syntes alltför väl i Nordirland på 60-70-talet. Där ställde sig den brittiska arbetarklassen på den borgerliga nationalismens sida och inte på den irländska arbetarklassen – trots att de var lika fattiga som dom.
Kommunismen har bejakat nationalismen. Sovjetryssland blev under alla förhållanden nationalistiskt och ”världsrevolutionen” sparkades ut med Leo Trotskij. Förvisso fanns något som kallades ”Komintern” men vad blev det mer än en papperstiger? Häromdagen pratade vi om Che Guevara och Kuba och de revolutionärerna om några var intresserade av att skapa en kommunistisk nationalstat som de också ville skulle följas av flera. Jag minns faktiskt det blev många såna här ”befrielserörelser” även om jag inte visste vad det var för någonting då. Det jag reagerar för idag är att det är väldigt tyst om dem. Finns det ö.h.t. några kvar?
”Världsrevolutionen sparkades ut med Leo Trotsky”? Nej, den sparkades ut av realiteter – det fanns inte tillräckligt starka revolutionära rörelser runtom. Upprorsförsök av Spartakisterna i Tyskland och av Bela Kun i Ungern slogs ned militärt. Sovjet var tvunget att antingen försöka bygga socialism i ett mycket dåligt utgångsläge, som ett svagt jämförelsevis utvecklant industriland försvagat av inbördeskrig och anfall av ett flertal stater i Europa samt av USA.
Som jag förstått det var det just det dåliga utgångsläget som gjorde revolutionen möjlig. Mer stabila stater i Europa skulle genast ha krossat revolutionärerna. Initiativet kom heller inte från ryssarna själva, det var en konspiration som hade utarbetas av intellektuella i Europa men även någon hitrest ryss som hade anslutit sig till den här nya revolutionära politiska rörelsen. Den dominante ledaren Stalin tror jag inte tillhörde det sällskapet och hade heller inte varit i Europa och utbildat sig vad jag förstått. Josef Stalin har jag uppfattat som rysk patriot och rysk nationalist fastän han var Georgier. Jag tror det mycket var de egenskaperna som kunde hjälpa ryssarna att vinna över Hitlers på den tiden enorma krigsmaskin, likt romarnas. Förvisso till ett högt pris, men tror man på sitt land så blir det också möjligt. Idag har det blivit annorlunda i konfliktländer för det sätter genast igång stora flyktingströmmar. Det är precis som Sverige varit i Syrien, Irak och Afghanistan och satt upp lappar överallt; – Välkommen till Sverige vi hjälper Er. Och under en förteckning över alla möjligheter som står till buds.
Varifrån har du fått idén att det var en konspiration?En gammal reaktionär id’e Det var ett bra utgångsläge – annars hade revolutionen inte lyckats. Stalin var en slags marxist. Ledaren var Lenin, och Stalin var en fler medarbetare. Stalin skrev ett av Lenin uppskattad verk om den nationella frågan som beaktade de olika nationaliteternas intressen.
Den intellektuellt uträknade konspirationen i den meningen att Ryssland i huvudsak var murbräckan som avsiktligen skulle få revolutionen att sprida sig till Europa som genom direkt aktion skulle varit ointagligt för revolutionärerna. Men mindre ointagligt då än vad det är idag. Jag vill se det som arkitekterna till revolutionen redan från början räknade med styrkan i dominoeffekten vars drivande kraft skulle vara proletären och den arbetande klassen. Även min far och jag själv blev påverkade av det här. Men jag tror inte min mor för hon hade en redan en orubblig tro på Gud.