SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute, rapporterar att antalet kärnvapen minskar i världen, samtidigt som USA och Ryssland moderniserar sina kärnvapenarsenaler. ”Hela 93 procent av världens alla kärnvapenstridsspetsar tillhör något av de två länderna.Och flera asiatiska länder skaffar fler kärnvapen. Det totala antalet kärnvapen i världen fortsätter att minska, i mitten på 80-talet fanns det fler än 70 000 kärnvapen i världen, idag finns det färre än 15 000. Det inkluderar samtliga vapen, även de som finns i lager, och de som skall demonteras. Siffran har sjunkit något sedan början av 2015, men minskningen är inte lika snabb nu som den varit tidigare.
USA:s kärnvapenuppdatering kommer det kommande decenniet att kosta så mycket som 400 miljarder dollar. Att uppdateringen skulle genomföras bestämdes under president Obamas tid vid makten.” (Något avkortat)
Sveriges Radio
Men USA och NATO har ändrat strategin så att det är lättare att inleda krig med kärnvapenanfall. Troligen också Ryssland.
Men hotet om kärnvapenkrig har definitivt ökat, dels till följd av ökade politiska spänningar mellan främst USA och Ryssland, dels till följd av främst USA:s kraftiga upprustning och dels till följd av teknisk utveckling.
Den internationellt aktade Bulletin Atomic Scientists skriver USA:s nukleära moderniseringsprogram innehåller en revolutionerande ny teknik som ökar risken för kärnvapenkrig. bulletin Atomic Scientists slagkraft i nya kärnvapen ökar med en faktor tre. Den nya tekniken kallas («super-fuze»,”super-tändrör.”)
Denna teknik kan kanske slå ut i stort sett hela den ryska systemet av strategiska kärnvapenmissiler.
Diagrammet visar hur djupt dessa kärnvapen slår ner i jordytan.
The result of this fuzing scheme is a significant increase in the probability that a warhead will explode close enough to destroy the target even though the accuracy of the missile-warhead system has itself not improved.
As a consequence, the US submarine force today is much more capable than it was previously against hardened targets such as Russian ICBM silos. A decade ago, only about 20 percent of US submarine warheads had hard-target kill capability; today they all do.
Forskare, bl.a. Theodore Postol skriver att ryska planerare säkert kommer att uppfatta att denna superfuze-teknik gör det möjligt för USA att genomföra ett första attack mot Ryssland med drastiskt minskat möjlighet för Ryssland att slå tillbaka.
Bulletin av Atomic Scientists ställde i januari i år fram den så kallade domedags-klockan en halv minut till två och en halv minut vid midnatt, dvs. ökad risk för kärnvapenkrig med risk för utplåning av mänskligheten.
Under det kalla kriget utvecklade supermakterna USA och Sovjetunionen en politik som heter ”Mutual Assured Destruction” (MAD) som innebar att båda kunde utplåna den andra efter en attack. på sitt absurda sätt bidrog MAD till att minska risken för kärnvapenkrig. Båda parter visste att priset skulle vara fruktansvärt höga.
Men ”superfuze” kan fresta Pentagons planerare att tänka i den riktning att man kan vinna ett kärnvapenkrig genom att angripa. Och Ryssland har inte råd att tro att USA:s planerare inte tänker så.
Idag har USA en varningstid på ungefär 30 minuter medan Ryssland bara har 15 minuter på grund av sämre satellitsystem. (Med nya amerikanska missilbatterier i Östeuropa kan varningstiden bli ännu kortare.)
Den korta varningstiden ökar markant risken för att kärnvapenkrig utlöses av misstag.
Denna allvarliga situation tog Vladimir Putin upp i sitt möte med utländska journalister då han sade ”You people in turn do not feel a sense of the impending danger – this is what worries me. How do you not understand that the world is being pulled in an irreversible direction?”
Vidare satsar USA på nya mindre kärnvapen, B 61-12. B 61-12 är styrbart och har därför en träffsäkerhet inom 30 m radie. B 61-12 har en variabel laddning på 0,3-340kt. Bomben förefaller vara kapabel att penetrera mer än 3 m vanlig jord innan den detonerar. Effekten på djupet blir därför flera gånger större än en bomb av motsvarande laddning skulle ge utan penetrerande förmåga.
USA ingick visserligen ett nytt START-avtal med Ryssland i april 2010, som många tolkade som en framgång. Antalet kärnvapen skulle minska med 30 % under ett antal år. Samtidigt infördes ett nytt sätt att räkna kärnvapen. Om ett plan tidigare hade 5 kärnvapen räknades detta just som 5 kärnvapen, men nu började man i stället att räkna antalet kärnvapenbärare och får då i stället ett kärnvapen. Enligt avtalet ska USA och Ryssland få ha kvar 1 500 kärnvapen, tillräckligt mycket för att utplåna livet på jorden flera gånger om.
SvD skrev 11/5 2016 ”Barack Obama sa 2009 att han drömde om en kärnvapenfri värld och stod samma år värd för ett toppmöte om nödvändigheten av att stoppa produktion av klyvbart material. Han och dåvarande ryske kollegan Dmitrij Medvedev undertecknade ett avtal om att begränsa antalet strategiska kärnvapen. Och strax efteråt meddelade den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset. Men nu, när Ryssland rustat upp i flera år, tycks det i stället som att Obama kommer att gå till historien som presidenten som förnyade kärnvapenarsenalen. Det handlar om enorma belopp som ska investeras i de ”laboratorier” där stridsspetsarna tillverkas, i 100 nya bombplan och i ett dussintal nya kärnvapenbestyckade ubåtar.”
År 2009 tvingades USA dra tillbaka kärnvapen som fanns i Tyskland, dvs. mycket nära Ryssland. Detta var ett krav från utrikesministern Frank-Walter Steinmeier (SPD), vilket Merkel tvingades acceptera. 2016 bryter Tyskland med detta och låter USA placera 20 kärnvapen, som vardera har en kapacitet som är fyra gånger större än Hiroshimabombens.
Pål Steigan skriver i en artikel idag att ”USA kan komma att droppa kärnvapenavtalet och utlösa ny kärnvapenkapprustning”. Pål Steigan
Han skriver ”Ifølge USA-tidsskriftet Politico er det krefter innenfor Donald Trumps administrasjon som presser på for at USA ensidig skal tre ut av avtalen med Russland om mellomdistansevåpen.”
Leading Republican hawks are pushing legislation to compel President Donald Trump to take steps to develop new missiles in response — the first steps to jettisoning what is known as the INF treaty, signed by President Ronald Reagan and Soviet leader Mikhail Gorbachev. House Armed Services Strategic Forces Chairman Mike Rogers (R-Ala.), whose committee oversees nuclear weapons, told POLITICO he thinks it is “irresponsible for us to continue to adhere to a treaty when the only other participant has long moved on from it.”
INF-avtalen ble undertegnet av Gorbatsjov og Reagan i 1987 og betydde et forbud mot kjernefysiske missiler med rekkevidder mellom 500 og 5500 kilomenter. Den var et viktig skritt i retning av å bremse våpenkappløpet.
Ved å gå inn for å bryte avtalen, lanserer haukene i Washington noe som vil øke krigsforberedelsene ganske dramatisk og som vil destabilisere den militære situasjonen i Europa. Disse våpnene er spesielt beregnet på det europeiske «krigsteatret» og slike våpen på europeiske jord vil være en dødelig trussel mot Russland, ikke minst nå som USA har flyttet fram sine utskytingsramper helt inntil Russlands grenser. Russland kan umulig la være å svare på et slikt aggressivt tiltak.
Både innen Pentagon, USAs UD og i det nasjonale sikkerhetsrådet i Washington finnes det sterke stemmer som advarer mot å bryte INF-avtalen, skriver Politico.
But there are serious questions inside the Pentagon, State Department and the White House National Security Council — and loud warnings from the architects of the pact — about the consequences of such a move, which some say could spark a full-blown arms race.
Viktor Shamanov, som er leder for forsvarskomiteen i det russiske underhuset og en ledende militærekspert i Putins parti, sier til RIA Novosti at en oppsigelse av INF-avtalen vil utløse et rustningskappløp som vil være skadelig for alle, og som ingen har noe å vinne på.
Det som er spesielt urovekkende med presset for å skrote INF-avtalen er at det finnes hauker i USA som tror at landet kan vinne en atomkrig mot Russland og/eller Kina.”
Men trenden är annars ökad opinion för att förbjuda kärnvapen.
Det internationella stödet för kärnvapennedrustning ökar då under nedrustningsmötet i FN:s generalförsamling i oktober 2015 då 126 stater krävde kärnvapennedrustning utifrån ett humanitärt perspektiv. Sverige la ned sin röst. I oktober röstade 123 stater, däribland Sverige, för förbud för kärnvapen, medan 38 röstade emot och 16 avstod. De flesta NATO-stater röstade emot – däribland Norge.
Låt oss stärka arbetet för att bilda en mäktig opinion för att avskaffa kärnvapen i världen!
Vem tror inte att minst 90 % av jordens befolkning ställer sig bakom?
I en värld med utökad demokrati skulle en världsomfattande folkomröstning ordnas i denna centrala fråga.
Här bör USA och Ryssland gå i täten!
i Andra om: kärnvapen, Iran,sanktioner, FN, FN-stadgan,Andra om: kärnkraft, Israel,imperialism, Krig, USA, Politik, EU, massmedia IAEA desinformation
4 svar till “Kommer USA att bryta kärnvapenavtalet med Ryssland?”
Kanske dags att riktigt ta tag i kärnvapenfria zoner igen. På 80-talet hade vi lyckade kampanjer för detta. Motståndarna till detta invände att vi i Sverige inte har några kärnvapen och därför var det ganska onödigt med sådana kampanjer. Nu efter cirka trettio år med en NATO övning framför oss – som säkerligen har kärnvapen ombord på krigsfartygen – ser vi hur fel dom hade och hur rätt vi hade. Nu är det viktigare än någonsin att kämpa för vapenfria zoner i Norden, och senare Europa och hela världen.
anders.har du något förslag hur vi får stopp på amerikanernas översitteri.att de självsvåldigt bestämmer vilka ledare som ska störtas.
datavirus i pentagons datorer så de anfaller ryssland så det blir slut.
att läsa dödsrapporterna från mö gör att jag vill hämnas på deep sate.
Information, mobilisering,organisation, demonstrationer, protester. Läs morgondagens blogginlägg.
Du har fantastisk energi för dessa svåra ämnen. På modernt språk :Respekt