Rysslands president Vladimir Putin har intervjuats 30/5 i samband med sitt besök i Frankrike. Intervjun finns förutom på franska Le Figaro även publicerad på engelska Thesaker och Russia Today
Intervjun har inte publicerats i våra stora etablerade svenska media efter vad jag vet. Nu har viktiga delar av intervjun översatts av Siv O’Neall, svenska som sedan länge bor med sin man i Lyon. Jag tackar varmt för detta.
* Dock intervjuade TT:s chefredaktör och VD Jonas Eriksson Vladimir Putin 1/6 vid ett möte med ett tiotal reportrar från representant för det europeiska nyhetsbyrånätverket EANA. Jag uppfattar honom som oerhört intelligent och beräknande, berättar Jonas Eriksson för DN.
Svarade Putin på frågorna själv? Absolut. Han satt bara en stol bort, och när han svarade på frågan stirrade han mig rakt i ögonen under hela tiden. Han svarade på alla frågor själv, det var ingen pressperson som sufflerade eller hjälpte till på minsta vis. Han hade inga anteckningar eller någonting sådant, utan rabblade fakta och siffror om alla möjliga ämnen rakt ur huvudet. Det kom frågor om allt från Venezuela till tyska valet och Nato.
Han snappade upp allt som sades och det hände väldigt snabbt. Var det fritt fram att fråga vad man ville?
De ville att man skulle skicka in sina frågor på förhand. Jag skickade in flera frågor, men inte den jag sedan ställde. DN: Putin var otålig, så fort det blev tråkigt började han rita i sitt block
* Jag har tidigare publicerat intervjuer med Putin, bl.a. denna presskonferens med 1400 journalister under 4 timmar i slutet av förra året. Putins viktiga presskonferens – uttryck för demokrati
* Jag bifogar också en Youtube-film om intervjun längre ned.
Vladimir Putins intervju med Le Figaro
President Vladimir Putin, gav en intervju med den franska tidningen Le Figaro på det ryska kulturcentrat i Paris. Intervjun ägde rum den 29 maj i Paris under presidentens besök i Frankrike.Putin och Macron
Fråga: Genomförandet av Minsk-avtalet beträffande Ukraina verkar ha nått ett dödläge. Har ni lyckats göra några framsteg med president Macron mot en lösning av denna konflikt?
Vladimir Putin: Framsteg när det gäller att lösa konflikter, och bl.a. konflikten i sydöstra Ukraina, kan uppnås först och främst av de stridande parterna. Denna konflikt är intern – en ukrainsk konflikt främst. Det inträffade efter ett totalt okonstitutionellt och brutalt övertagande av regeringen i Kiev 2014. Detta är bakgrunden till alla dessa problem. Det viktigaste man kan göra är att finna en möjlighet att underhandla med alla stridande parter, och framförallt är jag övertygad om att det nu är Kiev-myndigheterna som måste ta nästa steg. Först och främst måste de implementera vad som stipulerats i Minsk-avtalet.
Fråga: Vad kan bidra till att göra framsteg på detta område? Kan Ryssland lägga fram ett initiativ som skulle kunna leda till fred?
Vladimir Putin: Detta är vad vi ständigt diskuterar. Vi anser att det huvudsakliga villkoret är att de väpnade styrkorna dras tillbaka från demarkationslinjen Detta är det första som måste göras. Tillbakadragning [av militära styrkor och vapen] har genomförts på två fronter, men detta mål har inte uppnåtts på den tredje fronten. De ukrainska myndigheterna säger att detta inte kan ske på grund av all beskjutning där. Men beskjutningen kommer inte att upphöra om inte trupper och tunga vapen dras tillbaka. Tunga vapen måste dras tillbaka. Detta är en absolut prioritet.
Det andra målet på den politiska arenan är att snarast sätta i praktik lagen om en separat status för dessa regioner, som det ukrainska parlamentet har antagit. Lagen har antagits men har inte trätt i kraft. Lagen om amnesti har antagits, men president Poroshenko har inte undertecknat den. Minsk-avtalet föreskriver social och ekonomisk rehabilitering i de självproklamerade republikerna [i separatisternas östra del av Ukraina]. I stället för att göra detta har Kiev blockerat dessa områden. Blockaden initierades av [de Kiev styrda] radikalerna som blockerade järnvägslinjerna. Till en början fördömde den ukrainska presidenten deras handlingar och sa att han skulle återställa ordningen. Men han misslyckades. I stället för att fortsätta sina ansträngningar gick han officiellt med i blockaden och utfärdade en verkställande order angående denna. Kan vi tala om förändringar till det bättre i en sådan situation? Tyvärr har vi inte sett någon förändring hittills.
…
Fråga: Låt oss glömma Östeuropa en minut och tala om Mellanöstern, främst Syrien. Efter Rysslands militära ingripande i september 2015, vad tycker ni är de viktigaste lösningarna för att Syrien ska kunna komma ut ur detta långa krig?
Vladimir Putin: För det första skulle jag vilja notera det konstruktiva tillvägagångssättet i Turkiet och Iran, och naturligtvis den syriska regeringen, som tillsammans med Ryssland lyckats uppnå vapenstillestånd. Detta skulle inte ha varit möjligt utan den så kallade syriska väpnade oppositionen. Det var det första och oerhört viktiga steget mot fred. Ett andra steg, som inte är mindre viktigt, är avtalet om att etablera så kallade säkerhetszoner. För närvarande finns det fyra sådana zoner. Vi anser att detta är en ytterst viktig milstolpe som kan leda till fred, om jag kan säga det på det sättet, eftersom det är omöjligt att tala om en politisk lösning utan att sätta stopp för blodsutgjutningen. Nu anser jag att vi alla står inför en ny uppgift, vilken är att tekniskt och jag skulle till och med säga teknologiskt skapa dessa säkerhetszoner, komma överens om deras gränser och hur regerings-organisationer kommer att fungera där, liksom hur dessa säkerhetszoner kommer att kommunicera med omvärlden. För övrigt nämnde president Macron detta när han talade om humanitära hjälpkonvojer. Generellt tror jag att den franska presidenten har rätt och det är en av kontaktpunkterna där vi kan samarbeta med våra franska kollegor. När säkerhetszonerna har blivit officiellt erkända, hoppas jag att åtminstone vissa delar av samarbetet ska inledas mellan regeringen och de personer som kommer att kontrollera dessa säkerhetszoner. Jag hoppas verkligen (och det jag nu säger är mycket viktigt) att >H3>dessa zoner inte ska bli en prototyp för den framtida territoriella uppdelningen i Syrien. Tvärtom förväntar jag mig att dessa säkerhetszoner – om fred kan etableras – och de människor som kommer att kontrollera dem, kommer att samarbeta med de officiella syriska myndigheterna. På detta sätt kan och måste en miljö byggas av grundläggande interaktivitet och samarbete. Nästa steg är en rent politisk försoning och, om möjligt, utvecklingen av konstitutionella förordningar, en konstitution och allmänna val.
Fråga: Ryssland och de andra parterna har definitivt olika åsikter vad beträffar det syriska problemet och främst Bashar al-Assads öde, som västländerna har anklagat för att använda kemiska vapen mot sitt eget folk. Herr President, kan ni se en politisk framtid för Syrien utan Bashar al-Assad?
Vladimir Putin: Jag tycker inte att jag har rätt att avgöra Syriens politiska framtid, vare sig det är med eller utan al-Assad. Detta är för syrierna själva att avgöra. Ingen kan påstå sig ha en rättighet som tillhör folket i ett annat land. Det här är det första jag ville säga. Har ni ytterligare en fråga?
Ni har nämnt påståenden om syriska regeringens användning av kemiska vapen. När attacken ägde rum anhöll vi av våra amerikanska partners – och alla andra som anser detta vara lämpligt – att de skulle sända inspektörer till flygfältet varifrån de flygplan som fällde kemiska bomber påstods ha kommit. Om kemiska vapen användes av president al-Assads officiella myndigheter skulle modern verifieringsutrustning säkert hitta spår av detta på flygfältet. Utan allt tvivel. Dessa spår skulle finnas i flygplanet och på flygfältet. Alla vägrade dock att genomföra en sådan inspektion. Vi föreslog också att de skulle sända inspektörer till platsen för den påstådda kemiska attacken. Men de vägrade också och hävdade att det var farligt. Varför är detta farligt om attacken skedde i ett område där fredliga civila personer bor?
Enligt min åsikt har anklagelserna gjorts endast i syfte att motivera användningen av ytterligare åtgärder, däribland militära, mot al-Assad. Så enkelt är det. Det finns inget bevis för att al-Assad har använt kemiska vapen. Vi är fast övertygade om att detta är en provokation. President al-Assad använde inte kemiska vapen.
…
Fråga: Efter att Donald Trump valdes till USA:s president talade många människor om en ny era i rysk-amerikanska relationer. Men dessa relationer verkar inte ha förändrats. NATO-ledarna talade om det ryska hotet vid toppmötet i förra veckan. Är ni besviken över den amerikanska inställningen?
Vladimir Putin: Nej, det är jag inte. Vi hade inga speciella förväntningar. USA:s president håller en traditionell amerikansk politik. Självklart kommer vi ihåg att president Trump under sin valkampanj, och även efter att han vunnit valet och tillträtt sitt ämbete, talade om sin avsikt att normalisera förhållandet med Ryssland och sade att det inte kan bli värre. Vi kommer väl ihåg detta. Men vi ser också och inser att den politiska situationen i Förenta staterna påverkas av dem som förlorade valet men vägrar att acceptera sitt nederlag och som mycket aktivt fortsätter att spela ut det anti-ryska kortet; vi ser dem komma med olika anklagelser i det interna politiska kriget. Det är därför vi inte har någon brådska, vi är redo att vänta, men vi hoppas definitivt att relationerna mellan Ryssland och USA blir normala igen någon gång i framtiden.
Fråga: Vad förväntar ni er i en perfekt värld att Förenta staterna ska göra för att förbättra relationerna med Ryssland?
Vladimir Putin: Det finns inte något sådant som en perfekt värld, och när det gäller politik finns det bara fakta, ingen konjunktiv, inga ’om’. Jag skulle vilja svara på den andra delen av er fråga om planer på att öka militära utgifter med 2 procent eller mer. Det är ett faktum att USA:s försvarsbudget är större än alla andra länders försvarsbudgetar sammanlagda. Det är därför jag förstår USA:s president när han säger att hans NATO-allierade bör ta över en del av denna börda. Det är en pragmatisk och väl förståelig inställning.
Det som tilldrog sig min uppmärksamhet är emellertid att NATO:s ledare vid toppmötet talade om sin önskan att förbättra relationerna med Ryssland. Varför ökar de då sina militära utgifter? Vem planerar de att föra krig mot? Jag ser en inre motsägelse här, även om detta inte är vår angelägenhet. Låt NATO avgöra vem som ska betala och hur mycket. Vi har vårt eget försvar att ta hand om, och vi arbetar för att säkerställa detta försvar på ett tillförlitligt sätt och med sikte på framtiden. Vi känner oss trygga.
Fråga: Emellertid, vad beträffar NATO vill dock några av era grannar trygga sin säkerhet genom NATO. Är detta ett tecken på misstro mot Ryssland, något som orsakar en skandalös attityd?
Vladimir Putin: För oss är detta ett tecken på att våra partners i Europa och i USA, om jag får tillåta mig, för en kortsiktig politik. De har inte för vana att se ett enda steg in i framtiden. Våra västerländska partners har förlorat denna vana. När Sovjetunionen upphörde att existera, lovade västerländska politiker oss (det var inte dokumenterat på papper men sagt ganska tydligt) att NATO inte skulle utvidgas österut. Några tyska politiker på den tiden föreslog även att skapa ett nytt säkerhetssystem i Europa som skulle inkludera USA och, för övrigt, även Ryssland. Om det hade skett, skulle vi inte ha de problem som vi har haft de senaste åren, vilket är NATO:s expansion österut ända upp till våra gränser, installering av militär infrastruktur alldeles intill våra gränser. USA skulle kanske inte ensidigt ha dragit sig tillbaka från den anti-ballistiska missil överenskommelsen.1 Denna överenskommelse var en hörnsten för nuvarande och framtida säkerhet. Missilförsvarsanläggningarna i Europa – i Polen och Rumänien – skulle inte ha byggts. Dessa skapar utan tvivel ett hot mot våra strategiska kärnvapen och stör den strategiska balansen – en utan tvivel extremt farlig utveckling för internationell säkerhet. Kanske allt detta inte skulle ha hänt utan dessa anläggningar. Men de gjorde nu det, och vi kan inte gå tillbaka i historien, detta är inte en film. Vi måste gå framåt från den nuvarande situationen. I detta avseende måste vi tänka på hur vi vill att vår framtid ska se ut. Jag tror att vi alla vill ha säkerhet, fred, trygghet och samarbete. Därför borde vi inte skapa spänningar eller fiktiva hot från Ryssland, hybrid krigföring, etc. Ni har själva hittat på dessa saker och nu skrämmer ni med dem och använder dem till och med för att planera er framtidspolitik. Dessa politiska ploys har inga utsikter. Den enda möjliga framtiden består i samarbete på alla områden, inklusive säkerhetsfrågor. Vad är det största säkerhetsproblemet idag? Terrorism. Bombattentat äger rum i Europa, i Paris, i Ryssland, i Belgien. Det pågår ett krig i Mellanöstern. Detta är det största problemet. Men nej, låt oss fortsätta att spekulera på hotet från Ryssland.
Fråga: Ni säger att mer kan göras beträffande terrorism och islamism. Men vad exakt kan göras och vad kan Ryssland göra? Och varför är det så svårt att arbeta med Europa för att uppnå dessa mål?
Vladimir Putin: Fråga Europa. Vi är villiga att samarbeta, som jag sa för en tid sedan på FN:s 70-årsjubileum när jag uppmanade alla länder att förena sina ansträngningar för att bekämpa terrorismen. Detta är en mycket komplicerad fråga.
…
Fråga: Ni har nämnt USA. Anklagelser om Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet väckte en politisk storm i Washington. Liknande anklagelser gjordes också i Frankrike. Vad är ert svar, i synnerhet mot bakgrunden av den senaste utvecklingen i USA?
Vladimir Putin: Jag har redan kommenterat på denna fråga många gånger. Det ställdes en fråga om detta från en av era kollegor idag. Han uttryckte det mycket försiktigt på presskonferensen och sa att ”det finns anklagelser om att ryska hackare …” Vem gör dessa anklagelser? Baserat på vad? Om det bara är anklagelser kan dessa hackare vara från var som helst och inte nödvändigtvis från Ryssland. Som president Trump sa en gång och jag tror att han hade helt rätt när han sa att det kunde ha varit någon som satt på sin säng eller någon som avsiktligt satt in en flash-drive med namnet på en rysk medborgare eller något liknande. Allting är möjligt i den virtuella världen. Ryssland engagerar sig aldrig i sådan verksamhet, och vi behöver det inte. Det har ingen mening för oss att göra sådana saker. Varför skulle vi göra det? Jag har redan talat med tre amerikanska presidenter. De kommer och går, men politiken är densamma hela tiden. Vet ni varför? På grund av den kraftfulla byråkratin. När en person väljs kan de ha vissa idéer. Då anländer folk med portföljer, väl klädda, bär mörka kostymer, precis som min, förutom den röda slipsen, eftersom de har svart eller mörkblå. Dessa människor börjar förklara hur saker ska göras. Och omedelbart ändras allt. Detta är vad som händer med varje administration. Att ändra saker är inte lätt, och jag säger detta utan någon ironi. Det är inte det att ingen vill, men det är svårt att göra. Ta Obama, en framtänkande man, en liberal, en demokrat. Lovade han inte att lägga ner Guantanamo i sin valkampanj? Men gjorde han det? Nej det gjorde han inte. Och får jag fråga varför inte? Ville han inte göra det? Han ville verkligen göra det, men lyckades inte, eftersom det visade sig vara mycket komplicerat. Detta är dock inte huvudproblemet, trots att det är viktigt, eftersom det är svårt att förstå att människor har gått där i kedjor i årtionden utan rättegång eller utredning. Kan ni föreställa er att Frankrike eller Ryssland skulle handla på det sättet? Det skulle ha varit en katastrof. Men det är möjligt i USA och det fortsätter till denna dag. Och dessutom handlar detta om demokrati.
Jag hänvisar till detta exempel bara för att visa att det inte är så enkelt som det kan se ut. Men trots allt är jag försiktigt optimistisk, och jag tror att vi kan och borde kunna nå överenskommelser om de mest väsentliga problemen.
Fråga: Ni säger att just nu är den politiska stormen i Washington baserad på absolut obevisade påståenden.
Vladimir Putin: Det är inte baserat på påståenden, utan på önskan av dem som förlorade valet i USA att åtminstone förbättra sin ställning genom sina angrepp mot Ryssland, genom att anklaga Ryssland för att ha blandat sig i valkampanjerna. De politiker som förlorade valet vill inte erkänna att de verkligen förlorade, att den som vann var närmare folkets breda lager och bättre förstod vad vanliga väljare vill ha. De är helt ovilliga att erkänna detta och föredrar att bedra sig själva och alla andra, få dem att tro att det inte var deras fel, att deras politik var korrekt. De gjorde allting rätt, men någon utifrån hindrade dem. Men så var det inte. De förlorade helt enkelt, och de måste nu erkänna det. När de erkänner det, tror jag att det blir lättare för oss att arbeta [tillsammans]. Det faktum att detta leder till ryssofobi är dock inte bra, eftersom detta i sin tur leder till tvister i internationella angelägenheter. Låt dem argumentera för sig själva, så att de kan bevisa vem som är starkare, vem som är bättre, vem som är smartare, vem som är mer tillförlitlig och som erbjuder en bättre politik för nationen. Varför dra in ett tredje land? Detta är mycket bedrövligt. Men det kommer att få ett slut, allt får ett slut, och detta kommer också att få ett slut.
1 U.S. Withdraws From ABM Treaty; Global Response Muted https://www.armscontrol.org/act/2002_07-08/abmjul_aug02
https://youtu.be/tr-iFYDtgOA
i Andra om: Putin, presskonferens,Nato, USA, Ryssland, Trump, Syrien demokrati,imperialism, Krig, fred, Politik, Ukraina, massmedia
13 svar till “Vad tycker Putin idag? Intervjun i Le Figaro.”
Tack för denna utmärkta intervju med Putin. Den visar tydligt på att på att Putin är politiskt klarsynt och en stor statsman. Varför hatar vi Ryssland och Vladimir Putin?
Här finns en del av svaret http://jinge.se/allmant/varfor-alskar-vi-att-hata-ryssland.htm
Tack, nu läser jag denna intressanta bok av Guy Mettan. Jag lär mig säkert mycket ur den.
Trevlig intervju. Noterar samtidigt att det finns andra individer från andra länder, även assoccierade med terrororganisationer som bevisligen lagt sig i valet i USA, men det verkar inte vara Ryssland eller någon rysk oligark. Det kan kanske vara en källa till en intressant artikel? ;-)
Är president Putin en garanti för fred i vår omvärld? Putin är måttligt förtjust i Kuba (deltog inte i Castros begravning) – om Trump beslutar att förvärra sanktionerna, och kanske eventuellt försöka störta Kubas president och Putin beslutar att inte ens försvara landet med ord än mindre militärt försvar. Var står vi då? På Putins sida? Eller på Kuba?
Det är enbart nu som vi ser hur han stödjer Venezuelas regering – men tidigare var han ganska så tyst om händelseutvecklingen.
Sedan har vi den militära upprustningen mellan USA och Nordkorea – har vi någon aning om vilken sida Putin ställer sig i den konflikten?
Vi behöver inte ta ställning för Putin eller Kuba. Putin för väsentligen en fredlig utrikespolitik inom ramen för folkrätt. (Undantag Krim efter den av USA och EU-stödda statskuppen – ett större brott mot folkrätten). Den som gör det och vill ha en självständig utrikespolitik blir USA:s fiende.
Precisera det där med att vi inte behöver ta ställning för Kuba om USA:s blockad blir värre, och Putin väljer att inte blanda sig i den konflikten.
Vi tar ställning mot USA:s blockad av Kuba, oberoende av vad Putin gör eller säger förstås.
Bra!!!
Det jag saknar är Putins ställningstagande för de utsatta i världen (förutom Syrien och Ukraina) – och arbetarklassen i hans eget hemland. Men det tillhör kanske hans kapitalistiska och liberala sida.
Ursäkta mig men jag är fortfarande enormt förbryllad över att vi som är socialister kan förbehållöst kan stödja en kapitalistisk liberal president … (Jag har kliat mig konfunderat i håret i ett antal år nu.)
Det hade varit annorlunda om Ryssland hade varit socialistiskt och hade haft en socialistisk president med en politik som är för arbetarklassens intresse, och att Rysslands produktionsmedel tillfaller folket – och inte till några få i och runt omkring Putin.
Inte stödjer man Putin förbehållslöst! Kan slår vakt om kapitalismen, men bedriver en utrikespolitik mot världens enda stormakt, brutala, imperialistiska USA, och följer väsentligen folkrätt och FN-stadgan, vilket USA inte alls gör.
[…] har här publicerat andra artiklar om Putin: Vad tycker Putin idag? Intervjun i Le Figaro.; Att skapa en Putin; ”Grisen Putin” – ny anmälan till Granskningsnämnden;Süddeutesche […]
[…] har här publicerat andra artiklar om Putin: Vad tycker Putin idag? Intervjun i Le Figaro.; Att skapa en Putin; ”Grisen Putin” – ny anmälan till Granskningsnämnden;Süddeutesche […]
[…] har här publicerat andra artiklar om Putin: Vad tycker Putin idag? Intervjun i Le Figaro.; Att skapa en Putin; ”Grisen Putin” – ny anmälan till Granskningsnämnden;Süddeutesche […]