Denna artikel har skrivits av Ulla Johansson, Göteborg, som berikat denna blogg med flera artiklar och kommentarer. Hon skrev en replik till en artikel av Expressens kulturchef Karin Olsson, där denna skrev uppskattande artikeln ”Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case” av Martin Kragh av Stefan Åsberg. Inte minst uppskattade Karin Olsson deras kritik av Ab Kultur, som Olsson spädde på i sin artikel. Ulla Johansson sände alltså en kritisk replik till Karin Olssons artikel med förhoppning om publicering, men har inte fått svar från henne.
Jag har därför fått möjlighet att publicera Ulla Johansson replik och återger som vanligt Karin Olssons artikel längre ned.
Artikeln av Kragh och Åsberg ”Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case”
kan hittas här. Martin Kraghs och Sebastian Åsberg artikel
Den har slagkraftigt bemötts av Åsa Linderborg och Martin Aagård på Aftonbladet Kultur, som särskilt kritiseras i rapporten. Åsa Linderborg: Det fria ordet och Häxjakten måste få ett slut.
Professor Lars Drake gör som utomstående och forskare en viktig analys av den långa artikeln. Lars Drakes kritik. Hans artikel har publicerats på Synapze. Synapze
* Titeln på Ulla Johanssons replik har satts av mig.
Mail till Kulturchef Karin Olsson, Expressen från Ulla Johansson.
Hej.
Din artikel ”Vill Aftonbladet låta som Putin-press?”
Reagerade först på denna skrivning i artikeln: ”Som att fascister var den drivande kraften i ukrainsk politik…………” Verkligheten ser ut så här: Andrij Parubij är parlamentets talman. En fascist som tillsammans med Oleh Tiahnybok grundade Social National Party (nu Svoboda). Serhij Kvit fascist och utbildningsminister. Poroshenko har utnämnt fascisten Vadim Trojan till Ukrainas polischef. Trojan var tidigare en av ledarna för den fascistiska Azov-bataljonen. Azov-bataljonen ingår nu i den ukrainska armén.
Andra fascistiska ”bataljoner” strider som stödtrupper för armén. Kievregimen släpper också villigt fram alla hyllningar av
Stepan Bandera.
Folkmördaren med åttiotusen polackers liv på sitt samvete – den etniska rensningen av Volynien och Galizien (1942-44). Därtill alla mördade judar, romer och ryssar som föll offer för hans styrkor. I Kievs Ukraina hyllas han som nationalhjälte med statyer och minnesmärken. – Krims invånare kan tydligen Ukrainas historia och föredrog anslutning till Ryssland!
Fascisterna utgjorde det aktiva beväpnade gardet under Maidan-demonstrationerna. Där ovannämnde Parubij syntes i täten. De som skriver att fascister är en drivande kraft i Kievs Ukraina har utan tvivel rätt. Varför ifrågasätter du en så uppenbar sanning?
Så skriver du: ”I veckan släppte NSA, FBI och CIA en gemensam rapport om att Vladimir Putin gett order om påverkan av presidentvalet till Trumps fördel.” För alla politiskt intresserade är det ju så uppenbart att CIA driver detta om ryska hackare (lögn) för att smutskasta Trump och beröva honom presidentämbetet. Logiskt sett måste nu etablissemanget (Clintons entourage och the deep state) gå vidare och anklaga Trump för att ha tagit emot hjälp av främmande makt. En man omöjlig som USA:s ledare. CIA har drivit liknande spel i många länder och har nu tagit det till hemmaplan. Ett dödligt spel för alla att se.
Jag har inga sympatier för högermannen Trump men det CIA gör sig skyldiga till är skrämmande. Lika skrämmande som ditt och hela det svenska mediafältets hat mot Ryssland och angreppen på de aktivister och skribenter som vill ha en diskussion kring Ryssland och vad som sker i det som synes ske.
Rysk propaganda? USA:s propaganda? Det är inte Ryssland som anfallit och krossat Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien. Syrien genom ombud. – Vilken stormakt är aggressiv?(?)
Med vänliga hälsningar. Jag förstår att du inte hinner svara men vore fint om du hann bekräfta att du fått mailet.
Ulla Johansson
hemsida: airela.se
Karin Olssons artikel i Expressen. 8 januari. Vill Aftonbladet låta som Putinpress?
”Det känns plötsligt så väldigt länge sedan som Donald Trumps Twitter-flöde gick att skratta åt. Idag får man kalla kårar varje gång världen delges 140 tecken av hans storhetsvansinne och kompassnål som spinner runt, runt.
I veckan släppte NSA, FBI och CIA en gemensam rapport om att Vladimir Putin gett order om påverkan av presidentvalet till Trumps fördel. Metoderna var mejlhackande av Clinton och hennes stab för distribution via Wikileaks, avlönade trollarméer och mobilisering i ryska myndigheter. Men Trump twittrar i uppskattande ordalag om Julian Assange och talar om de framtida goda relationerna med Ryssland. Underrättelserapporten viftar han bort. Det är närmast ofattbart att USA har hamnat här.
Samtidigt vet vi att även Sverige är utsatt för ökad rysk aktivitet. Nu har också den första akademiska undersökningen i ämnet presenterat sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Journal of strategic studies. Det är Utrikespolitiska institutets forskare och Rysslandschef Martin Kragh och Sebastian Åsberg, som har studerat den formella diplomatin och strategierna för ökat ryskt inflytande i form av opinionsbildning och desinformation. Bland annat har de gått igenom innehållet i den statliga ryska nyhetstjänsten Sputniks tidigare svenskspråkiga edition, som under sitt första år publicerade nästan 4 000 artiklar.
De analyserar också värddjuren för spridande av Putins världsbild. Det handlar främst om högerextrema plattformar, som Svenska motståndsrörelsens, och olika vänsterforum. Aftonbladet Kultur pekas ut som den viktigaste vänsterkanalen för det pro-Kremlska perspektivet. Under 2014 publicerade kultursidan mer än 30 artiklar, som enligt studien gick i linje med ”Putins berättelse”. Som att fascister var den drivande kraften i ukrainsk politik och att folkomröstningen på Krim speglade ”folkviljan” att tillhöra Ryssland. Åtminstone tre återkommande skribenter på kultursidan uppges vara aktiva i Kreml-lojala sammanhang i sociala medier. Banden mellan Wikileaks, inte minst dess ryska förgreningar, och Aftonbladets kulturredaktion, tas också upp.
Andrij Parubij grundare av fascistpartiet Svoboda och talman i Ukrainas parlament
Inte så värst mycket av just detta är egentligen några nyheter. Det har varit svårt att undgå att Aftonbladets kultursida ofta låtit som ryska propagandister. Expressen Kultur har framför allt tack vare skribenten Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur, sedan 2010 envist uppmärksammat dessa tveksamma band och reflexer. Men Nordens största tidning, med Åsa Linderborg som kulturchef, har inte bekymrat sig över att man agerat som Putin-press. Jag undrar om det i dag, i dessa sorgliga Trump-tider, känns lika fräsigt radikalt att låta som en kanal för Kreml?
i Andra om: massmedia Aftonbladet Utrikespolitiska Institutet, Expressen,folkrätt imperialism, krig, USA, Politik, Ryssland, Ukraina, utrikespolitik NATO Värdlandsavtalet, demokrati,information, desinformation, forskning, Sverige
6 svar till “Vill Expressen låta som USA:s hökar?”
Det var faktiskt Sovjetunionen som anföll Afghanistan, men det har du glömt. Det hände bara några år efter att Sovjetunionens angreppskrig i Vietnam kröntes med framgång. Sovjetunionens offensiv i mellanöstern och Afrika efter de västeuropeiska kolonialväldenas sammanbrott producerade regimer i Irak, Syrien, Libyen och många andra länder som inte tålde att Sovjetuinionen föll. Vad vi bevittnar är de sovjetiska lydregimernas fall, endast irak har invaderats av USA, som en följd av Saddams angrepp på Kuwait. Det är lätt att se på den militära utrustningen för att se vem som sprungit Sovjets ärenden; de är utrustade med AK47, RPG7 och T-stridsvagnar av olika modell.
Det stämmer att Sovjetunionen förde ett orättfärdigt krig i Afghanistan 1979-89, då man drog sig tillbaka. USA/NATO:s krig med hjälp av bl.a Sverige har nu pågått i över 15 år och nu blir talibanerna allt starkare. Förstörelse och kaos som i andra angreppskrig av USA/NATO detta millennium (Irak, Libyen och Syrien via ombud). Det stämmer inte att Sovjetunionen ”producerade regimer i Irak, Syrien, Libyen som inte tålde att Sovjetunionen föll.” De nämnde länderna har folkrättsvidrigt angripits av USA och allierade. Rebellerna och terroristerna har fått stora mängder vapen från USA,Qatar och Saudiarabien enligt officiella uppgifter i bl.a. USA.
Alla Sovjetunionens lydregimer var utrustade med sovjetisk material det fått eller köpt för lån tagna i sovjetisk statlig bank. Man kunde alltså se vilka diktatorer som satt med sovjetiskt stöd på deras krigsmateriel. Att Saddam, Assad, Nasser, Ghaddafi och deras likar först kuppat, och sen erhållit sovjetisk krigsmateriel mot politiska gentjänster är bara ett tecken på Stalins och socialismens starka ställning i människors medvetanden, i kontrast till dess misslyckande som producent av varor och tjänster. Vad vi bevittnar är det sovjetiska kortvariga kolonialväldets sammanbrott. England/Frankrike förlorade sin ställning i arabvärlden efter andra världskriget, den togs över av Sovjetunionen, vars ekonomiska sammanbrott några decennier senare drog med sig många av dem som de beväpnat.
Sovjetimperialismens sammanbrott föranledde dess koloniers sammanbrott, precis som Storbrittaniens insolvens ledde till brittiska imperiets upphörande. Sovjets lydiga ”vänner” fick slut på pengar, och var ofta uppbyggda som de västliga imperiernas kolonier, på ett minoritetsfolk som fick uppgiften som mellanhand mellan undersåtarnas majoritet och herrarna utomlands. Den arabiska våren gestaltade de problem som generationsskifte på diktatorsposten kan föra med sig, den tog slut så fort ny diktator gjort sig hemmastadd.
Arabvärlden är äldre än ryssarna, den f.d. Sovjetunionens herrefolk. Det finns gamla strider i arabvärlden som kommit upp till ytan både USA och Ryssland förutan. Att USA och Sovjetunionen är enrollerade på var sin sida i sunni-shia-striden är bara ännu ett kapitel i den gamla ramsan ”min fiendes fiende är min vän”. Det kommer att visa sig att vare sig shia eller sunni är någon riktig vän till vare sig USA eller Ryssland. Sovjetuinionens arabiska kolonialvälde har bara Syriens minoritetsbaserade diktator kvar, USA har beväpnat sunni, ett stort brott, sett på lite längre sikt har bägge bara gjort en meningslös repris av Konstantinopel och Rom´s politik från år 700-1400.
Den ständiga listningen av USA´s alla ”förbrytelser” på den här sidan undviker alltid att nämna aktiviteternas ursprung. Orsak till ingrepp i Korea; lydsovjetisk aggression. Orsak till ingrepp i Vietnam; lydsovjetisk aggression. Orsak till ingrepp i Iran; rädsla för sovjetisk aggression och övertagande av oljefälten. USA har försökt hindra framväxten av sovjetiska lydregimer i alla världsdelar ända sedan 1945. USA´s naiva isolationistiska politik upphörde i och med andra världskriget, numera är USA´s praktik förmodligen i paritet med alla kolonialmakters, dvs i egenintresse, utan annan moral än seger och vinst.
”Vi har omsorgsfullt studerat alla aspekter av dessa aktioner och kommit fram till att om våra trupper skulle bidra, situationen i ert land inte skulle förbättras, utan tvärtom försämras” Sovjetunionens premiärminister Kosygin till Afghanistans president, som kommit med sådant förslag – 20 mars 1979.
Vill man veta varför dessa kloka ord frångicks och en invasion trots allt genomfördes i december bör man läsa Paul Fitzgeralds och Elizabeth Goulds: Afghanistan’s Untold History.
USA:s utrikespolitik hade under den oerfarne Jimmy Carter hamnat i händerna på den radikale Zbig Brzezinski som stöddes av vad som kallades Team B, en grupp radikalt ideologiska konservativa (neo-cons) som senare skulle landa i G.W. Bushs regering. Dessa tillsammans inledde en ny konfrontationspolitik mot Sovjetunionen och lyckades med framgång provocera fram beslut som ryssarna ursprungligen inte hade haft planer på. Bakslag för redan förhandlade nedrustningsavtal, Iranrevolutionen som Sovjetunionen trodde skulle leda till amerikansk invasion, rädslan för att USA skulle ersätta dem som Kabuls samarbetspartner m.m.
Sovjet höll USA väl underrättat om vad som pågick i Kabul och förklarade sommaren 1979 att man istället för den radikala Khalqi-regeringen ville se en nationell demokratisk regering. Interna ambassadrapporter visar att USA:s representanter insåg att denna lösning för dem skulle vara gynnsam. Hade det i detta ögonblick rått förtroende mellan stormakterna och USA hade backat upp intentionerna hade Afghanistans historia slagit in på en annan bana.
Så blir också Sovjetunionens anfall på Afghanistan USA´s fel. Liksom precis allt annat. Sovjetunionen besegrades i Afghanistan, de drog sig inte ur, utan tvingades ur, den hade inte råd med kriget, och politbyråns expansionistiska afghanska äventyr slutade med Sovjetunionens fall. Det hade kanske inträffat ändå.
Sorgligt nog har USA blivit lurade av muslimerna, de amerikanska skattebetalarna finansierar via saudiarabien spridandet av alla kristnas nemesis, vare sig amerikaner eller ryssar gör en korrekt bedömning av islam. Man får konstatera att ryssarna , Konstantinopels arvtagare, framgångsrikt motarbetat saudiarabiens styrkor i Syrien, och att USA gjort ingenting där saudiarabien gjort allting. Å andra sidan hjälper ryssarna islams shiaminoritet att skaffa kärnvapen. Riktigt smart, att förse fiendens medeltida regimer med vapen, och kalla kritiker av dårskapen ”rasister”. Ännu ett ord utan innebörd.
[…] Dagblad: Svensk kremlologi FRA:s vän NSA är mästerhackare i lönndom Svensk kremnologi Vill Expressen låta som USA-hökar Lars Drake: Martin Kraghs analys av rysk propaganda eller desinformation om […]