Narkotikapolitiken är alltid under diskussion, mer eller mindre. Här två av vårens debattartiklar – med motsatt bedömning. Debattinlägg: ”Sveriges narkotikapolitik är för liberal.” och DN Debatt. ”Svensk narkotikapolitik är inhuman och misslyckad”
Detta ger mig skäl att åter publicera den artikel som jag publicerade 25/7 2017 – för exakt ett år sedan.
Det rapporteras nyligen , dvs sommaren 2016, i nyheterna att man väntar sig en ökning av antalet unga som söker för problem med främst cannabis, enligt uppgifter från en företrädare för Maria Ungdom i Stockholm.
Samtidigt finns det ökade spänningar om narkotikapolitiken i världen ”As jurisdictions enact reforms creating legal access to cannabis for purposes other than exclusively “medical and scientific,” tensions surrounding the existing UN drug treaties and evolving law and practice in Member States continue to grow. How might governments and the UN system address these growing tensions in ways that acknowledge the policy shifts underway and help to modernize the drug treaty regime itself, and thereby reinforce the UN pillars of human rights, development, peace and security, and the rule of law?” Reglering av cannabis och FN:s strategier.
Detta har samband med att narkotikapolitiken runtom i världen liberaliseras. Är detta bra? Vid FN:s generalförsamlings särskilda session om narkotikapolitik (UNgass) 1998 ställdes den stolta parollen ”En drogfri världs – vi kan klara det”! Men utvecklingen har gått åt motsatt håll. Enligt Tom Wainwright, författare till ”Narconomics: How to Run a Drug Cartel” har cannabis- och kokainkonsumtionen ökat med mer än 50 %, bruket av opiater (t.ex. heroin) har tredubblats och alltfler syntetiska droger används.
1998 avvek bara Nederländerna med så kallade coffee shops där man kunde köpa cannabis.
Nu är det annorlunda. Portugal har avkriminaliserat all droganvändning. Uruguay har avkriminaliserat cannabis och Bolivia har öppnat en marknad för kokablad, medan Colombia och Mexiko söker alternativ till förbud. Kanadas nye premiärminister Justin Trudeau har planer på att legalisera cannabis. I USA som varit en stark förespråkare för förbud har 4 delstater legaliserat bruk av cannabis och 25 delstater tillåter bruk av cannabis som smärtlindrande – trots att det inte är visat att cannabis är effektivare än andra smärtlindrande mediciner. Dessa 4 delstater Alaska, Colorado, Washington och Alaska är bland de 12 stater där cannabisrökning är vanligast rapporterades 23/6. I dessa 25 delstater kan en läkare rekommendera marijuana som behandling för flera sjukdomar, inklusive cancer, Crohns sjukdom, glaukom, HIV/AIDS, PTSD, anorexi/bullemi, kronisk smärta och epilepsi.
Och nu är en majoritet för legalisering av cannabis, medan 13 % av invånarna i USA över 12 års ålder har använt cannabis under det senaste året – enligt egna uppgifter. Cannabisstaten Colorado ligger i topp med 21,6 %. I november ska man rösta om legalisering av cannabis i Kalifornien med 38 miljoner invånare.Legalisera marijuana i Kalifornien
Cannabisfrågan är särskilt het. Den har legaliserats som nämnts och det finns rapporter att cannabis kanske rentav en bra medicin. Detta diskuterades på radion vid åtta-tiden på söndag morgon 27/4 2015. Man hade tagit dit rätt person professor Fred Nyberg duktig och välansedd narkotikaforskare, som jag haft nöjet att träffa några gånger i tidigare forskningsarbetet.
Fred sa i korthet att det fanns stöd för att ämnen i cannabis kan ha medicinska effekter. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att cannabis är överlägsen något läkemedel.
Ska man gå seriöst tillväga ska man dels söka isolera de ämnen i cannabis som kan ha medicinsk effekt, och sedan genomför den typ av noga utformade studier som krävs för potentiella läkemedel. Man måste påvisa att ämnet (från cannabis) har effekt, ej har farliga biverkningar samt i randomiserade kontrollerade studier (RCT, randomized controlled study) påvisa att ämnet har lika stor eller större effekt jämfört med något etablerat läkemedel.
Uppgifterna om positiva hälsoeffekter av cannabis har förstås inverkan på uppfattningen om vilken narkotikapolitik som är bäst. De kan ge ökad förståelse för den legalisering av cannabis som inletts och som behandlas nedan.
Efter presidentvalet 2012 uppgav Obamas kontor för narkotikapolicy att det ”ihärdigt motsätter sig en legalisering av marijuana och andra droger eftersom legalisering skulle öka tillgängligheten och användningen av olagliga droger, och utgöra betydande risker för hälsa och säkerhet”. Enligt en opinionsundersökning 2013 från Pew Research Center stödde 52 % av amerikanerna en fullständig eller partiell legalisering av cannabis, medan 45 % inte gjord det, en klar ökning för legaliseringsgruppen jämfört med läget några år tidigare.
Bankerna i USA kan göra affärer med marijuanaförsäljare i de delstater som legaliserat användningen av marijuana (cannabis) för rekreation eller medicinska ändamål på samma sätt som med alla andra företag, enligt en ny policy som Obama-administrationen presenterade förra veckan fredag.
USA:s finansdepartement accepterar att banker har transaktioner med licenserade marijuana-företag så länge bankerna ”vidtar åtgärder” för att se till att företagen inte visar tecken på gäng- eller kartell- ansluten verksamhet. Några delstater har legaliserat användningen av narkotikadrogen marijuana, som används av många i USA. Användningen av heroin har ökat kraftigt. Bankerna ska rapportera om de ser någo misstänkt, även i delstater där marijuana användning har legaliserats, sade finansdepartementet. (Fråga: Ska de klara detta bättre än polisen som misslyckas trots utbildning och tidvis stora resurser).
President Obama har i intervjuer nyligen sagt att han anser att alkohol är potentiellt farligare än marijuana, som han uppger att han använt då han var yngre. Han har rätt!
Narkotikapolitiska implikationer.
I valet mellan pest och kolera ska man välja kolera, eftersom pest (=hög alkoholkonsumtion här) har högre dödlighet och fler skadeverkningar än kolera (upprepat cannabisbruk)..
Men varför inte undvika kolera i alla fall?
Karl Marx skrev att ”Religion är opium för folket”, och Erik Gustaf Geijer skrev något liknande 5 år tidigare.
Ur ett politiskt perspektiv gäller detta i varierande utsträckning också hög alkoholkonsumtion och cannabisrökning. De tar bort fokus, energi från kamp mot orättvisor och förbättringar. Att man börjar legalisera bruket av cannabis i delstater i USA är en händelse som ser ut som en tanke i den besvärliga situationen för dagens kapitalism!
På SvT:s nyhetssida kan man läsa ”2013 registrerade Giftinformationscentralen 236 fall där nätdrogen varit orsaken till vård, mot 96 fall 2012. Spice, som vanligen säljs under beteckningar som ”örtblandning” eller ”rökelse” ger allvarligare biverkningar än vanlig cannabis. Det blir allt vanligare att narkotika beställs på nätet och kommer in i landet via posten, men det är inte alltid det ses som ett fullbordat smugglingsbrott. Domstolarna dömer olika, men nu vill riksåklagaren skärpa synen på knarksmugglingsbrotten.”
Kaliber rapporterar klockan 12 att 70 av 100 Spicesorter inte är förbjudna. Det syntetiska, skadligare Spice ska alltså vara lagligt! Spice har kraftigare negativa hälsoeffekter.
Den ökade användningen av cannabis kan ses som ett av uttrycken för att en stor del av vår ungdom är i en utsatt situation med mycket hög arbetslöshet. Det kan ses som ett symptom på stora brister i samhället, och även som en ökad professionalisering av narkotikakriminella organisationer. De flesta narkomaner i Sverige, USA och många andra länder, har börjat sitt drogbruk med cannabis, ej sällan i sin tur under alkoholpåverkan.
DN skrev 10/5 2013 att ”Centerns Ungdomsförbundet (CUF) anser att cannabis ska jämställas med alkohol med försäljning på Systembolaget eller motsvarande och en åldersgräns på”. 62 av 111 röstade för detta, dvs. drygt hälften. Många i CUF påstås ha övertygats av argumenten om möjligheten att kontrollera det hela.
Kommentar: Detta är en ren chimär. Vem ska utöva kontrollen över vilka, när och hur?
Fredrik Näslund, narkotikarotelns chef i Stockholm menar att ”En legalisering skulle vara mycket oroväckande. Med dagens lagstiftning har vi poliser rätt att ta urinprov på ungdomar och visa svart på vitt för föräldrarna att deras barn har rökt cannabis. Det gör att vi kan få en reaktion från vuxenvärlden och vidta åtgärder.”
** Litet basfakta**
Europeiska centrat EMCDDA anger att 24 % av invånarna i EU-länderna har prövat cannabis, och 4 % den senaste månaden. I Sverige är siffrorna lägre, delvis beroende på vår förhållandevis narkotikarestriktiva politik. USA rapporterar närmare hälften av den vuxna befolkningen att de använt narkotika (huvudsakligen cannabis). 10 % har gjort det under den senaste månaden. Enligt ESPAD-undersökningarna om alkohol- och drogvanor minskar andelen elever som anser att det kan vara farligt att röka cannabis, men 75 % anser att det är hälsofarligt.
Forskning, bland annat från Sverige, har visat att det finns ett klart samband mellan hur ofta man använt cannabis som ung och risken att insjukna i den mycket allvarliga sjukdomen schizofreni, som ofta är kronisk och medför arbetsoförmåga samt ökad risk för missbruk och kriminalitet samt ökad dödlighet enligt bland andra svenska studier, (där jag medverkat i ett par, är professor emeritus i alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet & KI).
* Långvarig cannabisrökning medför kraftigt förhöjd risk för skador på andningsorganen som bronkit, analogt med tobaksrök.
* Ruseffekterna innebär i bland annat störningar av kognitiva funktioner såsom minne, inlärning, motorisk förmåga, reaktionstid och uppmärksamhet.
* Studier visar att koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och andra inlärningssvårigheter är vanligare hos barn vars mödrar rökte cannabis under graviditeten.
Alla som provat cannabis får inte problem. Många provar bara ett fåtal gånger. Risken att fastna i missbruk är större för dem med psykosociala problem av olika slag. Detta innebär att den som vill vara solidariskt med utsatta människor måste stöda en restriktiv policy här. För en socialist borde ställningstagandet vara enkelt.
Man kan välja att legalisera, med de konsekvenser det skulle få, men då bör man använda vettiga argument för sin sak. Att påstå att färre skulle börja, fler sluta och att kriminaliteten skulle minska framstår som ett rent tankefel” menar Jörgen Svidén, direktör för ECAD (European Cities Against Drugs). De länder i Europa som har störst problem med missbruk är de länder som har en mer tillåtande attityd till droger, främst cannabis.”
Det är viktigt ur folkhälsosynpunkt att inte legalisera bruk och innehav av cannabis. Den som vill skada ungdomen, öka sjukvårdskostnaderna och minska den möjliga kraften i kampen för ett bättre samhälle kan argumentera för legalisering.
intressant.se, spice, cannabis, politik, legalisering, kapitalism, alkohol, hälsa,narkotika, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, Uruguay, ungdom, sjukdom, dödlighet, etik, moral, förbud,
Washington Times om cannabisReuters SvT 12/1 DN Stockhol 18.12DN Debatt 18/12DN 16/12SvT om Uruguays cannabislag Annarkia DN 10/5Centerpartist säger nej till legalisering BilderbloggEgon Frids blogg SvD Brännpunkt, SvidenDN 11/5 Bilderblogg 12/5 Svensson 10/5 DN Brännpunkt 22/6 2011 DN Debatt 13/3 Läkartidningen, Allebeck och medarbetare DN 14/3 EPHA:s pressmeddelande 16/10DN 16/10SvD 16/10 Expressen 16/10 AB 16/10 SvT 16/10SR 1610 DN 21/10 SvD 21/10
36 svar till “”Liberal” narkotikapolitik minskar friheten.”
Om det vore så att förbud skulle stoppa de med psykosociala problem från att prova de för hjärnan skadliga drogerna så vore ditt argument, Anders, logiskt, men jag tror inte att förbudet avskräcker, snarare lockar och att detta i sin tur stärker de kriminella krafter som finns i samhället.
Således föreslår jag en kombination av legalisering, kvalitetskontroll och förbud genom vilket alla droger blir lagliga att erhålla via psykiatriker som tillhandahåller information om drogen, hur den verkar, biverkningar, mentalsjukhus eller liknande att vistas i under användningen etc., samt annan hjälp ex. terapi eller samtal med psykolog som personen kan behöva.
Genom att personen med det psykosociala problemet respekteras och erbjuds hjälp kan attraktiviteten för droger minska hos ungdomar.
Att sälja droger illegalt kan beläggas med mycket hårda straff samtidigt och drogernas skadliga effekter kan mätas och beskattas i förhållande till dess skadliga effekter, likt alkoholen. På så vis kommer heller inte ex. marijuana spetsas med andra mycket beroendeframkallande droger som lurar in någon på fel spår.
De schizofrent uppfunna religionerna är också ett opium för folket och borde kanske också, i slutfasen av deras existens, bedrivas på mentalsjukhus, i synnerhet de mer våldsamma sekteristiska opiaterna.
Sverige har haft en jämförelsevis restriktiv narkotikapolitik och relativt lågt utnyttjande av narkotika. Legalisering har inte visat sig ha positiva effekter. Att förbud lockar till trots gäller långtifrån alla, och alla slags förbud.
I USA är narkotika väldigt förbjudet och leder till långa straff, likväl är fängelserna fulla. Således falsifierar detta starkt att förbud är lösningen, särskilt när EU nu genomför samma monopolkapitalistiska ”race to the bottom” som USA länge bedrivit, samt att nu kriminaliteten även börjar öka i Sverige.
Ungdomarna spottar idag ofta på allt som myndigheterna kommer med och begår då ofta kardinalfelet att per automatik göra precis tvärtom. Sådan är ungdomen. Rebellisk.
Gör man det istället tillåtet och tillgängligt att få tag på drogerna genom psykolog eller psykiatriker så ökar ungdomarnas kunskaper om drogens farlighet och dess effekter. De kan då få hjälp med sina känslor av sorg eller otillräcklighet som kommer i den extrema kapitalismens och krigspolitikens spår, samtidigt som dålig kvalitet och hemliga och farliga tillsatser, ex. av starkare droger, då försvinner från marknaden.
Samtidigt förbjuds då inte andra produkter av ex. hampa som har många andra nyttiga och miljövänliga användningsområden.
Även Systembolaget skulle kunna döpas om till Alkoholistbolaget om det skulle kunna motivera fler att sluta med alkohol, eller att de aldrig börjar, givetvis.
Nej, kunde varit värre annars. Det intressanta är vad som sker då man legaliserar. Helst borde man ha kontrollområden och göra analyser med t.ex. interrupted time series analysis, som man gjort vid lagändringar då det gäller alkohol i delstater i USA.
Staten skall inte ha makt att bestämma vad folk äter, dricker, röker, etc. Marujana måste vara lagligt att odla, köpa, sälja, lagra, transportera och konsumera som vilken annan vara som helst.
En kulturmarxistisk motivering är att de som fastnar i drogmissbruk blir svaga, sjuka, fattiga och låpresterande samt hamnar längst ner i samhället och minskar därmed konkurrensen om toppjobben.
Är det fel att politikerna har bestämt om åldersgräns för inköp av alkohol, bilbälten, gränser för utsläpp och nivåer av skadliga ämnen?
Ja narkotikamissbruk medför försämringar av hälsa, social och psykologisk funktion, särskilt för de med andra riskfaktorer.
Det är sorgligt att narkotikadebatten är så polariserad att det inte går att föra en saklig diskussion i frågan. Sverige har t ex låst fast sig i en dogmatisk moralistisk narkotikapolitik som kriminaliserar bruk av narkotika och gör alla narkomaner till brottslingar som riskerar straff och moraliskt fördömande istället för vård. Det har t ex medfört att möjligheterna till vård har villkorats så att vård har blivit omöjlig att uppnå för många narkomaner. Ungefär som en villkorlig dom som förvandlas till ett utdömt fängelsestraff vid återfall. Många narkomaner har dött på grund av denna syn på narkotikaberoende.
Jag har redan från början varit kritisk mot kriminaliseringen av narkotikabruk som har blivit något av en helig ko för rörelsen mot narkotika i Sverige. Varje försök till debatt blir omöjlig när kritikerna stämplas som ”knarkliberaler” utan försök till sakligt resonemang. Jag är inte utan vidare för en legalisering av narkotika men anser att det är viktigt att sakligt utvärdera erfarenheterna av narkotikapolitiken hittills och de olika försök med legalisering av cannabis som pågår på olika håll. Det finns skäl till misstänksamhet mot alla försök att ”måla fan på väggen” som görs från de olika sidorna i narkotikadebatten.
Jag tror nog att det går att föra en saklig diskussion. Man måste skilja mellan olika slag av narkotika. De allra flesta som provat cannabis gör det ett fåtal gånger och fortsätter inte med tyngre narkotika. Men vilka som gör det vet man inte med säkerhet även om det finns riskfaktorer för sannolikheten att fortsätta. Det är nu ungefär 25 år sedan Marlene Stenbacka, Peter Allebeck och jag publicerade artiklar om detta genom uppföljning av de c:a 50 000 som mönstrade för värnplikt 1969/70. Stenbacka M, Allebeck P, Romelsjö A. Do cannabis drug abusers differ from intravenous drug abusers? The role of social and behavioural risk factors. Br J Addict 1992;87:259-66. (Heter nu Addiction och är den vetenskapliga tidskrift med högst impactfaktor inom alkohol- och drogområdet) och . Stenbacka M, Romelsjö A, Allebeck P. Initiation into drug abuse: The pathway from being offered drugs to trying cannabis and progression to intravenous drug abuse. Scand J Soc Med 1993;21;31-39.
Cannabis kan inte motverkas med förbud, det är fullständigt solklart efter 40 års ”krig mot narkotika”. Det är också en intressant tankegång huruvida Cannabis verkligen bör klassas ihop med övrig narkotika eftersom det inte är tal om en syntetisk eller raffinerad produkt utan helt enkelt torkat örtmaterial. Vi har ett folkhälso ansvar som sträcker sig mycket längre än att förbjuda och straffa. Många ungdomar som åker fast för ringa narkotikabrott får påföljder som ungdomsvård, obligatoriska urinprov, dagsböter, indraget körkort osv. Detta har långtgående negativa kosekvenser för den unga människans liv och bidrar i det stora hela till ett växande samhällsförakt och utanförskap för den unga människan som faktiskt inte gjort mycket mer än att bryta mot en lag som helt klart uppfattas som trivial, som nonsens.
Att den lagliga drogen alkohol ofta är mycket mer skadlig för individen, orsakar bråk, fylla, kräkningar, baksmälla, vårdslöst beteende osv är något som dagens ungdom är medveten om och därför tas inte narkotikalagen på allvar. Med rätta enligt min personliga uppfattning. (Själv idag vuxen, egenföretagare, förälder, bostadsrättsinnehavare, och rekreationell cannabisbrukare samt nykterist vad beträffar alkohol och övrig narkotika)
Problemet uppstår i mötet med den kriminella värld som växt och växer sig mycket stark.
Den naive kan lätt falla offer för kriminella hierarkier, hamna i skulder, och komma att tro att andra syntetiska droger inte heller är så farliga, inte minst eftersom de ofta saluförs av de samma langarna.
Cannabis bruk bör motverkas på det sociala planet, med vetenskaplig information, diskussion om bruk och bruksfrekvens, det bör självklart begränsas till vuxen ålder, men det måste bort från gatan. Bort från kartellerna.
Detta är det största problemet i dagens samhälle. Inte bruket i första hand, men den kriminella miljardindustrin bakom.
Systembolagsmodellen är på många sätt bra och bör övervägas, men först och främst så måste odling för eget bruk avkriminaliseras och tillåtas under begränsade former. Cannabisbrukare är i huvudsak vuxna och ansvarsfulla medborgare, många inom kreativa yrken och liknande, och det är denna grupp som måste tillåtas ta kontroll över sitt eget bruk genom att själva kunna odla fram ett mindre antal plantor.
Därmed begränsar man till stor del produkter som hasch, och spridningen till de minsta eftersom det ekonomiska värdet i marknaden försvinner. Man måste förr eller senare tänka om och göra rätt i denna frågan. Vi vet redan svaret, vad som fattas är modet. Vi vet redan hur det kommer utvecklas, USA kommer legalisera, Canada kommer legalisera, Danmark kommer legalisera, England kommer legalisera. Vid den punkten kan inte länder som Sverige heller stå emot och vad som då kommer behövas är faktisk kunskap på området (som är oerhört bristfällig idag) och en förberedd plan. UNGASS 2019 är inte långt borta och vi vet alla hur det kommer bli.
Det farligaste just nu är att stoppa huvudet i sanden.
I korthet: Cannabis är dock förenat med ökad risk för diverse negativa konsekvenser för hälsa och psykisk funktion. Sannolikt, ja säkert är gruppen av cannabisbrukare heterogen. Enligt tidigare studier är alkohol ofta en inkörsport för cannabis, dvs. man provar då man är alkoholpåverkad. Vidare är sannolikheten att fortsätta med cannabis eller övergå till tyngre narkotikabruk associerat till olika påfrestande sociala och psykosociala faktorer enligt forskning. De som har en sämre psykosocial bakgrund, enkelt uttryckt löper ökad risk. Risken i befolkningsundersökningar beror bl.a. på andelen i befolkningen som använder cannabis. Ju större andel, desto mindre avvikande förstås.
Alkohol orsakar definitivt större skada för hälsa, socialt och för omgivningen.
Det finns mig veterligen inga positiva effekter rapporterade i de områden som legaliserat cannabis.
Först och främst kan vi väl sluta att använda oss av den så kallade gateway teorin, finns det någon som seriöst tror på den längre. Du skriver själv ”De flesta narkomaner i Sverige, USA och många andra länder, har börjat sitt drogbruk med cannabis, ej sällan i sin tur under alkoholpåverkan.” skulle inte då Alkohol vara den så kallade gateway drogen?
Att en polis tycker att den Svenska modellen är bra är ju knappast förvånade, dom brukar inte tycka om att man tar ifrån dom befogenheter. Men att polisen har rätt att stoppa folk på gatan och tvinga av dom kroppsvätskor är enormt integritetskränkande, finns det ens något annat västland där polisen har sådana befogenheter? Du skriver själv ”Alla som provat cannabis får inte problem. Många provar bara ett fåtal gånger.” Frågan är då vad som gör mest skada för en individ att röka cannabis ett par gånger eller att bli fälld för narkotikabrott? Att jaga folk i tusentals för något som varje tänkade individ inser är totalt omöjligt (det narkotikafria samhället) är ju totalt absurdt, om vi hade avkriminaliserat eget bruk något som bland annat (Fn förespråkar) hade vi ju kunna lägga dom resurserna på att hjälpa dom som faktiskt behöver hjälp istället för att krångla till livet för dom som faktiskt inte har eller kommer att utveckla ett problem.
Vi har den näst högsta dödligheten inom Eu bland narkomaner, länder som Nederländerna och Portugal som ser droger som främst en sjukvårdsfråga har en bra mycket lägre dödlighet. Droger har alltid funnits och kommer alltid att finnas att jaga och marginalisera brukare fungerar ju uppenbarligen inte kanske det är dags att vi testar något nytt.
Se svaret till Johan Kvistfors. Att bli tagen för narkotikabrott kan kanske vara avskräckande. Risken för att bli fast är mycket liten för den som rökt ett par gånger. Dessutom har tillämpningen av lagen blivit mindre rigorös.
Vid jämförelser mellan olika länder är Dödlighetsstatistiken inte tillförlitlig pga olika klassificeringar. I Sverige ökning av opiatrelaterad dödlighet bl.a. på försämrade behandlingsrutiner. Se mitt svar till Britta Ring.
I stater där medicinsk marijuana är tillåten är dödstalen för opiat-opioid överdoser 25% lägre än stater där MM är förbjudet.
Det är en markant skillnad, sen om det är ett argument för MM vet jag inte.
Fallet Andreas Thörn är i mina ögon ett mycket bättre argument isåfall, och hans läkare Claes Hultning såklart (googla PM ni inte vet vilka det är.
M.v.h. Mats
Det är svårt att se samband mellan legalisering av cannabis för medicinskt bruk och opiatrelaterad dödlighet. Denna beror i inte minst USA på ökad förskrivning av opiatläkemedel på lösa indikationer enligt många rapporter.
Sambandet finns ändå, 25% minskning.
Sådana stora skillnader kan inte förklaras på annat sätt än att MM är orsaken.
Men detta gäller medicinsk marijuana, nåt som jag verkligen hoppas blir lagligt även i Sverige.
Legalisering av rekreationsbruk har jag ännu ingen klar åsikt om, jag inväntar fler forskningsrapporter från bl.a. Colorado innan jag tar ställning.
Visar det sig att drogrelaterade skador minskar så är jag för en legaliseringsivrarna, visar det att skadorna ökar så är jag emot.
Att bygga sina åsikter på gissningar och moralism är bara dumt.
Om några år vet vi med säkerhet vad legaliseringen i bl.a. Colorado gett för resultat, före det är allt som sägs bara gissningar.
Källan till uppgifterna?
http://www.jhsph.edu/news/news-releases/2014/state-medical-marijuana-laws-linked-to-lower-prescription-overdose-deaths.html
M.v.h. Mats
Intressant men olika tolkningar är möjliga.
Att bli tagen för narkotikabrott kan kanske vara avskräckande. Risken för att bli fast är mycket liten för den som rökt ett par gånger. Dessutom har tillämpningen av lagen blivit mindre rigorös” skriver Anders. Att risken att bli fast skulle vara liten och tillämpningen mindre rigorös är snarast ett argument för att lagen borde avskaffas, speciellt om skälet för att behålla den skulle vara att det ”kanske kan vara avskräckande” att bli tagen. Ett dåligt motiv. Kriminaliseringen av narkotikabruk är ett övergrepp mot en svag grupp som samhället ser ner på. Överklassens narkotikabruk äger rum i helt andra kretsar i samhället och åtgärdas inte medelst simpla metoder som kriminalisering. Den populära parollen ”Narkotikafritt samhälle” är en klyscha som inte säger hur detta i realiteten ouppnåeliga idealtillstånd ska uppnås. Den har stått i vägen för elementära etiska hänsyn och insikten om att mänskligheten så långt vi kan se tillbaka har använt droger. Allt handlar om HUR drogerna ska hanteras för att undvika skador, inte om att avskaffa dem för gott.
De svaga i samhället försvagas ännu mer av narkotika, kapitalisternas makt stärks om ”de svaga”, de undertryckta flyr till narkotika.
Filip Ingemarsson den 24 juli 21:03
Nästan 1000 dödsfall per år och du försvarar våran andra plats på listan med ” Sveriges narkotikapolitik dödar inte flest i Europa. Det har visat sig att inte på ett tillfredsställande sätt jämföra dödsfall i narkotikadiagnos mellan olika länder till följd av olika tillämpning av dödsorsaksklassifiering.” Vi dödar fortfarande nästan fyrsiffrigt antal människor varje år och det ökar för varje år. Det är så det ser ut idag, med dagens (framgångsrika??) politik. Jag kan heller inte se något tillfredställande sätt att jämföra dödsfall, men jag vet tack vare vårat dödsorsaksregister att det dör i snitt ca 3 personer per dag inom våra gränser av narkotika.
Det förbättras inte av legalisering eller en mer ”liberal” narkotikapolitik. En ökning har skett av opiatrelaterade dödsfall bl.a. till följd av försämrad behandling med många nya behandlande enheter, som Fugelstad och Ågren skrivit och studerat.
Man talar om cannabis som att ”vissa provar några gånger men fortsätter inte och råkar därför inte illa ut”. Detta är fel förhållningssätt. Faktum är att flertalet, minst 90%, troligtvis 99% råkar inte illa ut på grund av cannabis bruk. Vissa provar någon gång, många fortsätter hela livet, men det finns inget omedelbart medicinskt problem för vuxna individer med detta. Modern forskning pekar allt mer på hälso fördelar, när man har valmöjlighet om vilka ”strains” man brukar / undviker.
Att 200 000 svenskar köper sitt cannabis på gatan är inte försvarligt. Att lagen om just Cannabis uppfattas av så gott som alla den direkt berör som ”nonsens”, som en tragisk komedi, är inte gott för samhället, det berövar generationer på deras förtroende för ordningsmakten och deras förtroende för samhället i stort. Det är ett oerhört högt pris vi betalar för att upprätthålla en lag som är enbart baserad på moral. Att upprätthålla lagligt förbud mot annan narkotika är troligtvis mycket lättare när cannabis blir lagligt eller avkriminaliserat. Modern forskning pekar på cannabis snarare som en ”outway” drog snarare än en ”gateway” drog.
Lagen är baserad på forskning om cannabis negativa hälsoeffekter för flera och risken för en del att vidare till tyngre droger. Bakom står internationella narkotikakonventionen också. De som har ökad risk är de med andra riskfaktorer och med social belastning. Det handlar också om solidaritet.
Drogerna är anglostorfinansens många sekel långa huvudsakliga inkomstkälla och det är dom som både bekämpat lagliggörandet därför att olagligheten håller priserna uppe, men också dom som nu driver på för legaliserandet iom att dom kommer att köpa upp alla mindre aktörer och skaffa sig ännu ett monopol. Big pharmas ägare kommer väl att äga även hela narkotikamarknaden.
Vad är BRICS inställning? Jo dom utsätts för storfinansens lobbying för legalisering. Ryssland likaväl som många experter i väst är emot. Ifjol verkade BRICS vara emot.
Det är ett löst antagande att samhällets svagaste skulle fly till ”droger” i större utsträckning när cannabis legaliseras. För det första erbjuder cannabis ett mycket mer hälsosamt alternativ till ”flykt drogen” nummer ett – alkohol, och för det andra så brukar de som brukar cannabis redan idag. Det är inte troligt att cannabis bruket omedelbart skulle öka, däremot skulle det komma fram i ljuset och därmed bättre kunna bemötas av hälso och social väsen.
Polisen bör inte slösa resurser och förtroende kapital på att jaga brukare. Brukare bör tillåtas att odla sin cannabis själv. Nolltolerans mot cannabis ruinerar allianabygget mellan myndigheter och medborgare. Vi bör åtminstone öppna upp för så kallade Socialclubs, registrerade föreningar med vuxna entusiaster. Cannabisbrukare är inte per automatik misbrukare, lika lite som den som dricker några glas ibland och MYCKET VIKTIGT :det är fel att misstänkliggöra dem som föräldrar.
Förresten läste jag just att Italien troligtvis legaliserar och öppnar upp för ett program med statliga Coffee shops i höst. Hur länge håller då resten av Europa emot?
Jag använder ordet solidaritet i mycket vid bemärkelse. De som börjar tidigt och har andra problem har störst risk att bli beroende och övergå till tyngre narkotika. En restriktiv politik kan i viss mån motverka det. En sådan politik kan accepteras av omtanke om dessa stackars medmänniskor. Låt mig citera ur senaste drograpporten av EMCDDA, det europeiska drogövervakningscentrat i Lissabon. (European Drug Report 2016).
Responding to cannabis remains a key challenge for European drug policies
Internationally, and in Europe, there is currently considerable public and political debate on the costs and benefits of different cannabis policy options. Data presented in this report inform this discussion by illustrating some of the complex issues that need to be taken into consideration. This topic is important, as levels of cannabis use overall do not appear to be falling and may even be starting to rise in some populations. Notably, of those countries that have produced a recent survey estimate (since 2013), a majority have reported increased use of this drug.
New estimates show that cannabis accounts for the largest share in value of Europe’s illicit drug market. Cannabis production has become a major income generator for organised crime. Importation of cannabis from multiple source countries and increasing domestic production in Europe present a considerable challenge for law enforcement, with a resulting strain on already stretched police and customs resources. Cannabis offences, the bulk of which are for use or possession for personal use, also account for close to three-quarters of all drug-related offences. Cannabis accounts for the largest share in value of Europe’s illicit drug market. There is also a growing understanding of the health and social costs that can accrue from cannabis use. These are most pronounced among the more frequent and longer-
term users, with around 1 % of European adults estimated to be daily or near-daily cannabis users. For both resin and herbal cannabis, potency levels are high by historical standards and this is worrying, as it may increase the risks of users experiencing both acute and chronic health problems. The drug is also now responsible for the majority of new drug treatment entrants, although treatment entry data must be understood in the context of referral pathways and a wide definition of what constitutes care for this population. Policy responses in this area must also be mindful that in Europe, unlike in some parts of the world, cannabis is typically smoked with tobacco, making synergy between cannabis control and tobacco control policies important. I Synthetic cannabinoids dominate seizures of new psychoactive substances An equally challenging issue for international and European drug policies is how to respond effectively to the dynamic and constantly changing market for new drugs. Very limited information is available on the use of new psychoactive substances, but the 50 000 reported seizures of these drugs in 2014 provide some insight into their relative availability. Synthetic cannabinoids account for over 60 % of these, and this drug class also features prominently in the 98 new substances detected for the first time in 2015 and reported to the EU Early Warning System for new psychoactive substances. Twenty-four of these were synthetic cannabinoids — drugs that act on the same brain receptors as THC, one of the main active compounds found in natural cannabis. From a health perspective, however, many synthetic cannabinoids are considerably more toxic, with mass poisonings and even deaths reported. The threat posed by these substances is highlighted by a warning issued by the EMCDDA in February 2016 about the synthetic cannabinoid MDMB-
CHMICA — a drug that had been associated with 13
deaths and 23 non-fatal intoxications. This chemical was identified in more than 20 different smoking mixtures, and deaths or poisoning were identified in eight countries, and may have occurred in others.
More recent data on schoolchildren, in this case aged 15, are provided by the Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study. In the 2013/14 HBSC survey, levels of lifetime cannabis use ranged from 5 % among girls and 7 % among boys in Sweden to 26 % among Girls and 30 % among boys in France
Kan Sveriges restriktiva narkotikapolicy, som luckrats upp, ha betydelse för Sveriges jämförelsevis låga siffror?
Att det skulle handla om solidaritet är inte särskilt trovärdigt när brukaren är kriminaliserad. Solidarisk mot vem egentligen?? Narkotikakonventionerna kräver inte kriminalisering av bruk, och har på många sätt kidnappats av politiska och ekonomiska agendor (läkemedelsindustrin mfl). Så gott som all ny forskning tyder nu på att tidigare antaganden omkring cannabis varit felaktiga. Cannabis måste separeras från övrig narkotika i lagstiftningen, det är inte samma sak och därför har narkotikakonventionerna och lagstiftningen havererat.
På access hölls ett föredrag om droger tex i Irans historia. Föredraget avslutades med att påpeka att Hezbollah finansierar sin verksamhet genom drogaffärer. Dvs även imperiets hatobjekt tjänar på att droger är illegala. Tidigare har illegaliteten som ju drivit upp priserna gjort det ytterst lönande för imperiet att smuggla drogerna. Nu, liksom artikeln förklarar har oligarkin börjat se legalisering som förenlig med profit. Kanske delvis därför att andra än dom själva har fördel av det.
Det har skrivits en del om att CIA ägnar sig år droghandel i politiskt syfte. Hur pass säkra är beläggen för att CIA och Hizbollah ägnar sig åt droger?
Vet inte men den övriga bakgrunden stämde någotsånär med vad jag läst tidigare. Access är genomgående partisk för imperiet men mer genom ett utelämnande av viktig info. Tex om de två stora aktörerna i knarkbranchen Us/Uk. Både direkt genom att dom tex vaktade opiumskördarna i Afghanistan för att höja produktionen och indirekt genom penningtvätt.
Alla därnere vet hur kriminella dom är inom imperialisterna så motiven för att avstå att ta marknadsandelar i kampen mot dom är inte så starka. IS stal olja i maskopi med turkiets ledande familj. Iran har länge sanktionerats hårt.
Jag vill ha en stat som tar ett stort ansvar för folkhälsan och det rimmar väldigt dåligt med en liberal narkotikapolitik. Men jag har uppfattat att det mest är ungdomar som vill ha en sådan. Somliga ungdomar tycker frihet är att kunna göra vad de vill och en sådan attityd är tyvärr ett lätt offer för liberalismen. Men drogpolitik är inget ämne som jag har någon speciell kännedom av så jag gör kvällens ”Off topic”
———————————————–
Så här i lagom tid till höstens val släpper Svt en mycket välgjord specialartikel om klimatförändringar. I flådigaste webbdesign, lockande bilder samt inspirerande text. Men jag undrar ändå vad som ska räddas i första hand. Klimatet eller Miljöpartiet?
Men texten gör mig uppmärksam på en sak och det är att det inte bara koldioxidutsläpp som de menar spär på klimatförändringarna utan även Metangas. Wikipedia menar att över hälften av allt utsläpp av Metangas är mänsklig påverkan. Främst genom brytning av kol men även genom oljeutvinning. Dock bryts Metangasen ned i atmosfären till skillnad mot koldioxiden som lagras.
Klimatfrågan är en polariserad politisk knäckfråga. Som lekman kan jag ta intryck av båda sidor. Det här är minsann inte så enkelt. Men det är en tydlig vänster- och högerfråga.
Det är svårt att inte vridas åt vänster åtminstone lite, efter att ha tagit del av artikeln.
”Det som krävs är att vi inte släpper ut lika mycket klimatpåverkande ämnen, framförallt koldioxid och metangas. Och det kan vi göra. Men det kräver en radikal förändring av hur vi organiserar vårt samhälle, hur vi skapar välstånd och god livskvalité för varandra.”
https://www.svt.se/special/gaslackan-som-kan-bli-forodande-for-klimatet/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Metan
Om du tagit del av Jacob Nordangårds väl underbyggda exponering av klimathotsagendan framgår det att det är oljemagnaterna i Usa som ligger bakom alltsammans. Och det som utgör de mest framträdande dragen av väst’s hummerknivs ’vänster’ är framskapat av deras skenbara motpoler oavsett vad dom själva intalar sig. Billig energi hjälper fattiga länder att utvecklas. Det är den utvecklingen som den angloamerikanska oligarkin vill hindra vilket dom gjort med alla till buds stående medel. Förutom att dom överallt försöker korrumpera parlamenten har dom genom IMF och världsbanken skuldsatt och plundrat sina offer. Trump lär nu ha startat nån sorts nytt utvecklingsprojekt i Afrika. Men det vill jag se resultatet av innan jag tror på det. När Kina skapar billiga kolbaserade energikällor till Afrika får västfinansierade och styrda miljöaktivister stort utrymme till ve-klagan istf att peka på hur Afrika får en chans att resa sig efter att ha hållits nere av väst.
Min personliga åsikt är att det inte finns något kemiskt samband mellan alkohol, hash, kokain eller heroin. Orsaken att den ena drogen leder till den andra är att flera olika droger tillhandahålls av samma langare
En legalisering skulle innebära att drogerna rycks ur händerna på de kriminella nätverken på det sättet förloras också kopplingen mellan olika droger.
En legalisering skulle också innebära att de enorma vinstmarginalerna försvann. Där jag bor i Colombia kan jag få ett gram kokain för 1 usd och när samma gram når Sverige har priset ökat till ca 125 usd. I vilken annan bransch kan man räkna med vinster på 12500 procent ? Under sin väg till Sverige har det grammet finansierat korrumperade politiker, mord, vapen och krig.
En legalisering skulle också kunna innebära att drogerna utsätts för samma strikta kontroll som vanliga läkemedel. Idag dör många av antingen alltför smutsiga eller alltför rena droger. Bara tanken att jag skulle köpa en medicin som är tillverkad under en pressening i djungeln i gamla oljefat och med hjälp av bensin, bikarbonat och cement är omöjlig. Men när det gäller kokain så går det pga av det sätt drogen beskrivs från ”rena” miljöer, överklass, rena glasskivor och linor gjorda av kreditkort.
En legalisering skulle vara fredsskapande. USA har bedrivit krig i Colombia, Nicaragua, Afghanistan och hela sydostasien till mycket stor del finansierat med droger. Jag är övertygad om t.ex att USA initierade kokainexporten från Colombia för att finansiera contras i Nicaragua. Som ett resultat har hundratusentals människor dött bara i Colombia.
De vinster som uppstår genom kontrollerad försäljning, minskade polisinsatser mm kan sättas in i en kampanj som i likhet med den mot tobak fråntar drogerna all yttre glans och romantik. I dessa kampanjer måste givetvis fakta presenteras, det går inte t.ex att komma ifrån att en viss procent drabbas av psykoser efter bara några få erfarenheter av t.ex hash.Samma pengar kan också sättas in i vård av missbrukare.
Behandla alkohol på samma sätt som övriga droger. Den skada som alkoholen leder till överträffar övriga drogers skadeverkan mångdubbelt.
Jag anser mig inte vara drogliberal och skulle helst önska att förbud hjälpte men jag tror inte längre förbud är lösningen.
Alkohol och droger påverkar hjärnans belöningssystem liksom en del annat. Inga säkra positiva effekter rapporterade av legalisering efter vad jag sett, men jag är inte uppdaterad nu på litteraturen.
”Colorado Since legalization, public health and law enforcement officials in Colorado have grappled with a number of issues, serving as a model for policy problems that come with legalization. Marijuana-related hospital visits have nearly doubled between 2011, prior to legalization, and 2014”. (Wikipedia)
”Färska exempel visar dessutom att legaliseringen inte slagit ut de kriminella gängen på det sätt som krönikan utlovar. Uruguay har i sin cannabislegalisering lagt sig på en låg prisnivå för att motverka priskonkurrens, så gängen har anpassat sig och erbjuder mer potent cannabis. Och med starkare produkter följer både ett utökat och djupare skadepanorama. I Colorado har gängen diversifierat sig och dessutom har man lockat till sig nya grupperingar som verkar i Colorado men exporterar till andra delstater. Colorado har nu ökande siffror för våld, i tillägg till andra negativa effekter som fler döda i trafiken etcetera. Johanna Nylander hävdar att om narkotika legaliseras ges människor en reell möjlighet att söka vård. Ingenstans finns belägg för det påståendet. Om narkotika legaliseras kommer i stället fler människor att hamna i ett beroende, och fler kommer att bli lidande till följd av vad ett beroende innebär, såväl den som använder som dennes närstående.” Magnus Callmyr Dagens samhälle
De stora multinationella koncernerna totalt dominerade av angloamerika som har monopolliknande ställning bedömer antagligen att dom kommer att kunna ta över marknaden efter legalisering. Och samtidigt kan deras banker som länge bedrivit penningtvätt åt droghandeln slippa råka ut för bestraffningar vilket annars kan vara på väg att närma sig eftersom bankväsendets uppbyggnad och absurda privilegier långsamt kommit till alltfler människors kännedom. Det som borde stå i centrum för uppmärksamheten är de enormt överdimensionerade sk underrättelseorganisationerna som angloamerika förfogar över och som i skydd av falska hänvisningar till nationell säkerhet kan bedriva och understödja organiserad brottslighet överallt för deras oligarkis räkning. Om dom organisationerna verkligen sysslade med att bekämpa sånt skulle narkotikabrottsligheten ha krossats. Ist utnyttjas den undre världens nätverk som en del av angloamerikas underrättelseorganisationer.