Dagens gästbloggare är Hans Öhrn. Han är frilansjournalist (Öhrn Reportage & Medier) med inriktning på internationella frågor och besökte Syrien i maj 2012. Tillsammans med mig har han publicerat artikeln ”Syrien – en bricka i USA:s spel mot Kina” i FIB-Kulturfront nr 8 2012. Han har skrivit artiklar här i olika frågor. 31/8 2012 publicerade han här inlägget ”Etnicitet och imperialism i Syrien – riksdagsmän skriver till Putin”, i september ”Blicken på Zuma”, ”Billie Holiday, märkliga frukter och Bashar al-Assad” 28/11 2012 samt om ett ”objektivt Syrienmöte” 14/12 2012. Därtill medierna och makten 14/2 2013, 8/7 ”Den anti-imperialistiska rörelsen lever på USA:s nationaldag!”, om valet i Zimbabwe i august och ”Syrien, vänstern och ABF” 21/11 2013. I juni kom artikeln ”Rwanda – 20 år efteråt” och i början ett anti-imperialistiskt appelltal som hölls vid möte i centrala Stockholm 4/7.
I denna brännande artikel diskuterar Hans Öhrn kvinnlig könsstympning och sätter in frågan i ett större historiskt och politiskt perspektiv.
Könsstympning ämne har diskuterats av och till under sommaren, och är alltid lika viktigt! Det är ingen obetydlig fråga. Unicef rapporterar ”Det är en livsfarlig sedvänja som ger flickor men för livet. Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år världen över. Den grymma sedvänjan har praktiserats i mer än 2 000 år. Ingreppet görs oftast helt utan bedövning och verktyget kan vara en smutsig kniv, ett gammalt rakblad eller en glasskärva. En del flickor dör och de flesta traumatiseras svårt och får men för livet.”
DN skriver 22/7 ”130 miljoner kvinnor världen över beräknas i dag leva med konsekvenserna av könsstympning. Med nuvarande utveckling kommer ytterligare 30 miljoner flickor att drabbas de kommande tio åren enligt FN:s beräkningar.”
Ur pressdebatten.
* 14/9 publicerade Uppsala Nya Tidning debattinlägget ”Agera mot könsstympning nu” där artikelförfattarna skriver att ”Uppsala behöver förbättra sitt arbete mot könsstympning. Det står helt klart för oss som läst förslaget till Handlingsplan våld i nära relationer. Könsstympning nämns inte med ett ord i förslaget, inte heller kvinnlig omskärelse”.
* Norrköpings tidningar skrev 26/8 under rubriken ”Könsstympning går att stoppa” att ”Kampen mot kvinnlig könsstympning handlar om att de mänskliga rättigheterna ska omfatta alla, även kvinnor och barn.
Norrköpings kommun har som pilotkommun utmärkt sig som en förebild i arbetet mot könsstympning. Metoder har upparbetats och det arbetet har gett resultat. Flera flickor har vågat berätta och fått hjälp.För att detta arbete inte ska avstanna vill Föreningen Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att
• arbetet fortsätter med utbildning om könsstympning till personal inom skola, skolhälsovård, socialtjänst, polis och sjukvård.
• SFI (Svenska För Invandrare) få ett tydligare uppdrag att uppmärksamma och bekämpa kvinnlig könsstympning med fördjupad undervisning om historia, hälsokonsekvenser och svensk lagstiftning.
• drabbade ges adekvat vård och andra former av stöttning.
* DN rapporterar 22/7 att regeringen avsätter 48 miljoner i arbetet mot könsstympning.
Hans Öhrns artikel.
Förhoppningsvis håller alla med om att kvinnlig könstympning är en avskyvärd tradition och att vi bör göra allt för att den upphör. Vill man informera sig om seden och följderna är det bara att söka på nätet: en sjuårig flicka placerades över elden för att röken på något sätt skulle underlätta för urinen att passera hennes stympade könsorgan. Hon fick sina genitaler svårt brända och avled av sina skador. En man som med sin penis inte lyckades tränga in i sin hustrus hopsydda slida försökte ta hjälp av frätande syror, en annan helt sonika ett rakblad. I båda fallen blev konsekvenserna fruktansvärda.
Detta är, kanske sanna, historier om vanmakt som väcker starka känslor hos oss själva. Men det är också historier som ”Västerlänningen” , framför allt den västerländske mannen, älskar att gotta sig i. Det är historier som pekar på vår egen förträfflighet och gör avståndet mellan oss och den andre avgrundsdjupt. Det är historier vissa västerlänningar älskar för att med dem kan de motivera sin civilisatoriska mission. Utrota alla onda och världen blir god!
Problemet med könsstympningen är att den i de flesta fall utförs av flickornas mödrar eller mormödrar i samråd med övriga familjen eller på uppdrag av dessa, som i sin tur blivit stympade av sina mödrar eller mormödrar eller på uppdrag av dem. Traditionen bekämpas bäst med utbildning och utveckling, inte med straff och utrotning (av könsstymparna). Könsstympningen har jämförts med den tusenåriga traditionen att stympa fötter på flickor i Kina, en tradition som i princip försvann på några decennier när utvecklingen så krävde i början på 1900-talet.
För ett tag sedan ”upptäcktes” att ett antal flickor i Norrköping hade blivit könsstympade. Många välmenande svenskar blev upprörda (och säkert en hel del som inte var så välmenande). Det är värt att notera att det land som flickorna i kom från, Somalia, har under hela den koloniala eran, som fortsätter än i dag, förnekats just utbildning och utveckling av de västländer, där upprördheten i dag över sedvänjor som könsstympning är som störst. Ett pyramidalt hyckleri, med andra ord.
Kulturer, seder och traditioner är inget som är hugget i sten. Det enda som är evigt är den eviga rörelsen. Om det gick att stoppa könsstympning med marinkårssoldater skulle jag inte tveka att utropa: ”Send in the Marines!
Men tyvärr, jag tror att det är lite naivt att tänka sig att (västerländska) marinkårssoldater kommer att användas för att stoppa könsstympning. Möjligtvis att könsstympning i det sammanhanget skulle användas som ett argument för att få godtrogna människors stöd för aktioner som i själva verket är till för att säkerställa utplundringen genom att skapa kaos och därmed indirekt stärka traditioner som könstympning. Återigen detta pyramidala hyckleri.
Ett bättre sätt att hjälpa somaliska flickor vore kanske att erbjuda alla somaliska familjer som vill en möjlighet att komma till i Sverige. Det finns stöd i forskningen för detta. Det finns ”tydliga tecken på kulturell förändring – det vill säga att andel motståndare till kvinnlig könsstympning som väljer bort traditionen ökar vid migration”, heter det i en forskningsrapport om kvinnlig könsstympning från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Alla svenskar som ojar sig över flickorna i Norrköping bör alltså kräva fri invandring av somalier till Sverige. Tyvärr tror jag av många skäl att det är en dålig lösning, lika dålig som marinkårslösningen.
Dåligt är också att använda sig av bilden av stympade somaliska flickor i en välbehövlig debatt från vänster om invandringen till Sverige. Det främjar bara krafter som man minst av allt vill gynna.
Den etnifiering av vissa delar i Sverige som nu pågår självklart inte är bra. Men att tro att kravlöst samarbete mellan alla som av olika anledningar tycker det, är bästa sättet att bekämpa etnifieringen är mer än lovligt naivt. Framför allt om man ska fiska i de vatten där fördomar och föreställningar om den andra blandas med ett och annat sunt argument till ibland en ohygglig soppa.
i Andra om: Könsstympning, Somalien, Sverige,folkrätt imperialism, kultur, kvinnor, etnicitet, Politik, FN, massmedia invandringspolitik demokrati,fred, information,
5 svar till “Om en stympad invandrardebatt – könsstympning”
Hans, jag är lite oklar vart ditt fokus ligger, utöver fördömandet av barbariet med könsstympning? Vi har ju ganska gott om barbarer, t ex USA som har dödsstraff och staten Israel som godtyckligt mördar palestinier med jämna mellan. Något kan vi göra i Sverige, men totalt sett är väl vår insats mot barbariet i världen blygsamt. Det vi kan göra är att fördöma Sveriges deltagande i mördandet i Afghanistan och Libyen, och att inte delta i nya krigsäventyr.
Det är naivt hävdar du med ett ”kravlöst samarbete mellan alla som självklart” inte tycker att etnifiering ”av vissa delar av Sverige är” bra. Det är mycket luddigt uttryckt. Vad menar du?
Menar du att det är fel att diskutera den svenska invandringspolitikens totala misslyckande, därför att SD gör det (eller vad de nu gör)? I så fall är vi oense. Jag menar att just detta – tillsammans med andra faktorer – bäddade för SD:s pyramidala framgång i valet.
Vi borde diskutera hur invandrare skall få arbete och därmed integreras i Sverige. Det är därvid fullt möjligt att vi inte klarar av att integrera de förväntade invandrare, som utifrån parollen ”Asyl åt alla” – drivs av (mp) och delar av (v) – lär anlända till Sverige. Om så är fallet får vi ta den diskussionen. SD får absolut inte ha monopol på frågan.
Ulf Karlström
Ulf, det är viktigt att vi diskuterar invandrarpolitiken – men inte på SD:s villkor. flyktingar ”anländer” inte till Sverige. Det stora flertalet tvingas hit och vill nog helst bo kvar där de alltid bott. SD:s politik bygger på ett mytologiserat Sverige där allt vore frid och fröjd om inte alla flyktingar kom hit och snyltande på välfärdssystemet. Det kostar så ofantligt mycket att ”våra” pensionärer inte kan få en värdig ålderdom. Dessutom kräver flyktingarna att få utöva sina barbariska seder här i vårt vackra land!
Ska vi diskutera kostnader har det i flyktingdebatten hävdats att mottagande kostar lika mycket som det svenska försvaret. Bra! Lägg då ned försvaret (= en försvagning av Natos norra flank) och flyktingmottagande blir gratis!
Men det är inte kostnader för ett (till stora delar nedmonterat) välfärdssystem som bör diskuteras när det gäller flyktingar utan de olägenheter i det världskapitalistiska systemet som tvingar människor att fly sina länder och skapar barbari och flyktingtragedier.
Sverige, och för den del Norge och Danmark, gör som du skriver, inte mycket för att fördöma detta barbari. I själv verket är Sverige, tillsammans med de nordiska grannarna, drivande i den politik som leder fram mot barbariet.
Så är till exempel sanktionerna mot Syrien och stödet till de så kallade rebellerna en i hög grad bidragande orsak till den syriska flyktingkatastrof som nu utspelar sig framför våra ögon.
När Reinfeldt sedan säger att vi måste öppna våra hjärtan (och gränser) för de syriska flyktingar han själv med bomber och granater har jagat ut ur hemlandet är hyckleriet naturligtvis pyramidalt.
Det överträffas endast av de vänsterpartister som nu skriker ”inga rasister på våra gator” och samtidigt kräver hårdare sanktioner mot Syrien, vilket skulle tvinga fler att fly.
Till vänsterpartisternas försvar ska sägas att de förmodligen inte själva är medvetna om den roll de spelar för att öka rasismen i Europa.
Om detta må vi tala.
Hans, tack för ditt repliksvar.
Jag konstaterar därvid att vi är oense i sakfrågan. För dig är parollen Asyl åt alla det som gäller, medan jag menar att den politiken är en delorsak till SD:s pyramidala framgång.
Sverige tar i emot cirka tre gånger så många flyktingar (alla kategorier) som samtlig andra nordiska länder. Så tydligen anländer man, även om du inte vill kännas vid det.
Huvuddelen av den livsfarliga flyktingtrafiken kommer från Libyen. Det är alltså USA-imperialismen, stödd av sina drängar England, Frankrike och Sverige, som fixade till nuvarande flyktingströmmarna. Italien och Syrien – under Ghadaffy – träffade en överenskommelse att stoppa den livsfarliga människohandeln. Och som du skriver många kommer idag från Syrien, där återigen USA, med förbundna, Saudiarabien och Turkiet (och Qatar även om de står på en annan fot) beväpnade oppositionen. Och därmed var inbördeskriget ett faktum.
Reinfeldts utspel om kostnader för flyktingmottagandet är verkligen svårt att tolka. Missbedömde han frågan, eller vad handlade det om? Ja, det är ingen idé att spekulera, Tids nog kommer hr R i t ex en bok att redogöra för utspelet.
Jag har på Jinge (16/9) försökt analysera det trista valresultat. Bl a drog jag slutsatsen att invandringsfrågan inte dominerade bland SD:s nära 800 000 väljare, i form av rasism. Det var t ex proteströstande pensionärer som gödslade valurnorna med SD-sedlar. Därför menar jag att din tolkning av valresultat – i ditt första stycke – är felaktig.
Kortfattat:
1. Alla flyktingar (eller en mkt stor del) måste sättas i arbete. Det är huvudfrågan.
2. Att ha ett arbete är den helt överläget största integrerande faktorn
3. Beroende på hur många flyktingar vi kan ge arbete får bestämma volymen på invandringen,
Men den diskussionen kommer senare, inte först
4. Sverige kan inte lösa världens flyktingproblem
5. Hade denna politik presenterats tydligt och klart av den s k rödgröna vänstern skulle Åkesson ha tappat en del av sina röster.
Ulf Karlström
Ulf, du skriver att det ”är alltså USA-imperialismen, stödd av sina drängar England, Frankrike och Sverige, som fixade till nuvarande flyktingströmmarna.” Det är också detta jag menar. Därför anser jag att det är viktigt att vi angriper USA-imperialismen och drängarna England, Frankrike och Sverige och inte flyktingarna för den situation som nu har uppstått när miljontals männinskor är på flykt. Att sätta ljuset på de verkliga skurkarna är inte samma sak som att kräva asylrätt åt alla, hur du nu kan få för dig det. Jag tror att vi egentligen är ganska ense om det mesta när det gäller imperialismens skuld. Men jag kan konstatera att vi är oense i Syrienfrågan. Det är inget inbördskrig som pågår i Syrien, som du skriver, utan ett angreppskrig iscensatt och styrt av USA-imperialismen.
Hans,
ja, vi verkar vara överens om det mesta, inkl analysen av angreppskriget på Syrien. Kanske uttryckte jag mig lite slarvigt med inbördeskrig?
I övrigt behöver jag kanske inte upprepa min ståndpunkt om arbete och flyktingar som den grundläggande frågan. Volymen på mottagandet får bli en senare fråga, men dock ej viftas bort.
Ulf