DN skriver 18/6 i artikeln ”Allt fler rika svenskar” att ”den positiva utvecklingen på börsen i år har gjort att fler svenskar kan kalla sig dollarmiljonärer=ha en investeringsbar förmögenhet på en miljon dollar – i dagsläget cirka 6,7 miljoner kronor – exklusive bostad, samlarobjekt och förbrukningsvaror. Fortfarande är det USA som leder rikemansligan, men dollarmiljonärerna i Asien blir snabbt fler.” Det visar en rapport från konsultbolaget Capgemini. utvecklingen är likartad i många länder i världen, t.ex. i USA

*Fem av de tio rikaste är från USA, men om man räknar på att möbeljätten IKEA helägs av Ingvar Kamprad är han världens rikaste person.

I Sverige ökade antalet dollarmiljonärer med 15,6 procent förra året jämfört med året innan, och uppgår nu till 80 700 personer. Anledningen till ökningen är uppgångar på både börsen och bostadsmarknaden samt ökad risktagning – mycket vill ha mer. Globalt ökade antalet dollarmiljonärer förra året den största sedan år 2000, med undantag för 2009, och uppgår till 15 procent.

Även 2009 var ett år med stora uppgångar på börserna. Nordamerika intar fortfarande toppositionen i rikemansligan, med 4,33 miljoner dollarmiljonärer som tillsammans har en förmögenhet på nästan 14,8 biljoner dollar, 98 biljonärer svenska kronor. Men Asien ligger häck i häl med 4,32 miljoner dollarmiljonärer med en förmögenhet på 94 biljoner kronor.
* Bill Moyers (se länken) rapporterar 18/6 hur en stor grupp miljardärer vid möte i Dana Pont, Kalifornien köper upp ledande USA-politiker. I USA har demokrati vid valen ersatts av ”Dollarocracy”, som vi ingående rapporterat om tidigare.

13 februari rapporterades att ”Fler svenskar kan leva på sitt kapital” utifrån en undersökning av docent Jesper Roine, Handelshögskolan i Stockholm. Han rapporterar att inkomstspridningen har gått upp i nästan alla länder de senaste 30 åren, mest i USA, England och även i Skandinavien, i Sverige. De rika blir rikare och det sker snabbare i Sverige än i många andra länder.

För tio år sedan kunde 10 000 svenskar leva på kapital, alltså räntor, aktieutdelningar och annat. I dag är det drygt 28 000. Alltså en tredubbling på tio år.

Vad beror det på? Arvsskatten och förmögenhetsskatten avskaffades för några år sedan. Skattetrycket har sänkts. Tack vare globaliseringen kan skickliga företagare, musiker eller idrottare växa ut över världen. Dessutom har börsen gått dubbelt så bra i Stockholm som London och Paris sedan 80-talet.

* Den generella, globala orsaken är den neoliberala ekonomiska politiken och den kraftigt ökade koncentrationen av ägandet i världen och dess storföretags på allt färre händer. Thomas Picketty har i sin mycket uppmärksammade bok ”Capital” visat att ökning av ekonomiska skillnader är den dominerande trenden i den kapitalistiska ekonomin och att perioden 1945-75 var ett undantag.

Jesper Roine säger ”Jag tror att det har konsekvenser för sammanhållningen. Man kan riskera att få en situation där vissa personer helt enkelt lever ett isolerat liv där de köper alla tjänster och all service privat. Potentiellt tappar man intresset för resten av samhället, det berör en inte i någon del av ens vardag”. Jag (Anders Romelsjö) tror han har rätt.

Förra året ökade antalet miljardärer i Sverige med omkring 10 %. Medan andelen miljonärer och miljardärer i Sverige har mångdubblats på 20 år har andelen fattiga barn endast minskat obetydligt (Rädda Barnen) eller ökat kraftigt (EU:s statistik).

På DN Debatt skrev 16/3 Stefan Löfven och Karl-Petter Thorwaldsson under rubriken ”Sverige har nu den största andelen fattiga i Norden” att ”Från att ha haft både lägst arbetslöshet och lägst andel fattiga i Norden ligger Sverige nu högst i båda kategorierna. Privatisering av välfärden och minskade offentliga investeringar har spätt på utvecklingen. Det är dags att gå från privat risk till gemensamt ansvar”. Uppgifterna kom från forskningsrapporten ”Modell i förändring – Landrapport om Sverige”.

De påtalar att Sverige:
* har högst ungdomsarbetslöshet i Norden men allt lägre investeringar i utbildning och forskning.
* har ökat privatiseringen kraftigt, och förtroendet för välfärdsinstitutioner faller. Men de skriver inte att de i stor accepterat privatiseringarna.
* slår Nordenrekord i fattigdom.

I DNfann man också en stort uppslagen artikel ”Blandat bokslut för löftet att bryta utanförskapet”. Denna visar att andelen förtidspensionärer och långtidssjuskrivna ökat med 34-35 % mellan 2006 och 2013 – på grund av tuffare regler. Andelen socialbidragstagare har ökat med bara 2 %, också pga. tuffare regler, medan andelen långtidsarbetslösa ökat med 61 %. Detta är ett misslyckande för Alliansens politik.

Två centrala mått på fattigdom är Rädda barnens mått och EU:s.

Rädda Barnens index har utarbetats av en av landets ledande experter, Tapio Salonen, professor i socialt arbete i Malmö och ger ett absolut fattigdomsmått.

Enligt Rädda barnens mått var knappt 13 % av barnen (242 000 barn) och minst lika många föräldrar fattiga, med stora skillnader mellan olika grupper och olika områden. Nästan vart 3:de barn med utländsk bakgrund och ungefär lika stor andel av invånarna i Malmö är fattiga enligt detta mått, jämfört med 4 % i Täby. Barnfattigdomen ökade kraftigt under 90-talskrisen, när arbetslösheten exploderade och inkomstklyftorna växte. Fram till och med 2007 minskade barn­fattigdomen sakta men säkert. Sedan vände det. År 1991 var 15 % av barnen fattiga, år 1997 över 20 %, år 2007 var det 10,7 % och förra året var det 12,7 %, dvs en ökning med c:a 20 % sedan 4 år. Siffrorna visar också betydelsen av vilka år som jämförs.

En fördubbling av andelen barn i fattiga hushåll har skett i Sverige under de senaste 15-20 åren till drygt 13 % år 2010 enligt EU:s relativa fattigdomsmått. Detta avser andelen hushåll med en lägre inkomst än 60 % av medianinkomsten i ett land.

Och ökningen av de ekonomiska skillnaderna och av den relativa fattigdomen går igenom i de allra flesta länder i världen genom kapitalismens utveckling de senaste 30 åren. Se mitt blogginlägg 27/9 2012.

* I USA har andelen fattiga, hemlösa och som lever på matkuponger också ökat kraftigt.
* Radionyheterna rapporterade idag i ett långt inslag att 21 % av invånarna i New York är fattiga – en lägre andel än i många andra städer. 1,8 miljoner lever på matkuponger. I november reducerades värdet av matkuponger och hundratusentals hungriga New Yorkbor söker sig olika hjälporganisationer. (Hittar ej länken på nätet, men väl länken till en radiorapport att 47-49 miljoner invånare i USA lever på matkuponger.

Barnfattigdomen går i arv.

I rapporten ”Intergenerationell rörlighet i inkomster och utbildning” från IFAU har man sett på fyra generationer svenskar inom en och samma familj och hittat ett tydligt samband. Familjebakgrund har stor och långvarig betydelse för utbildning och inkomster. Titeln på Aftonbladet ledare på julaftonen 2012 ”Fattigdomen är en julklapp som går i arv” är tyvärr väl underbyggd.

Fattigdomen sätter sina spår.
Många fattiga vill eller vågar inte berätta om det. Författaren Susanna Alakoski beskriver i boken ”Oktober i Fattigsverige” hur oron över barndomens utsatthet och en missbrukande bror mefört att hon lever med kronisk ängslan, stress och magont trots att livet ordnat sig. Poeten och kallskänken Jenny Wrangborg skrev i en krönika i Kommunalarbetaren: ”Jag satt tyst med nedsänkt blick när fröken förklarade för klassen att alla faktiskt inte hade råd att lägga pengar till klassresan. Avgrunden mellan oss med arbetslösa pappor och barnen i de ljusa, vita villorna fanns där.”

I den mycket uppmärksammade boken ”Jämlikhetsanden” av Wilkinsson & Pickett beskrivs hur länder (och delstater i USA) med högre grad av ojämlighet uppvisar relativt större grad av sjuklighet och sociala problem. (Se gärna min recension i Läkartidningen 2010). Boken ”Åtstramning till döds” av Stuckler och Basu påvisar de mycket negativa hälsoeffekterna av nyliberalismens politik runtom i världen.

I diskussion om orsaker till mekanismerna för ohälsan och den sociala gradienten för ohälsa fokuserar Wilkinsson i olika sammahagn inte minst på upplevelsen av den sociala gradienten och den sociala tillhörigheten.

Ur detta perspektiv blir den relativa fattigdomen, den som ökat så mycket bland barn i Sverige särskilt viktig och allvarlig.

Barnfattigdomen lätt att snabbt utrota!
”Det skulle kosta 15 miljarder att avskaffa barnfattig­domen”, har Tapio Salonen sagt. Det är mindre än vad regeringen sänkt bolagsskatterna med, och drygt 5 % (1/20) av den borgerliga regeringens skattesänkningar hittills! Samtidigt har man dramatiskt sänkt ersättningsgraderna i både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Tiotusentals sjuka har lämnat sjukförsäkringen, tiotusentals arbetslösa har lämnat a-kassan.

Regering – gör något!
Opposition – hur och när ska ni snabbt utrota fattigdomen!

Är dagens kapitalism det bästa för mänskligheten?

Den allmänna trenden i världen innebär ökad ekonomisk ojämlikhet och ökad arbetslöshet. FN:s klimatrapporter och frånvaron av bindande åtgärder trots att allt allvarligare klimatförsämringar visar att politikerna och det ekonomiska systemet inte klarar av detta.

Vi behöver ett mer demokratiskt och rättvisare ekonomiskt system!
Kapitalismen har sina fördelar, men nackdelarna blir allt tydligare, och mänskligheten behöver något bättre. Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett sträver efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda och att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön.

Förslag på några punkter för en demokratisk socialistisk politik.
Troligen måste den införas i ganska stor del av världen inom en ganska kort tidsrymd, bl.a. med tanke på den globaliserade ekonomin.
-De centrala produktionsmedlen, kontrollen över naturresurser hamnar i folkets händer, rimligen via valda ombud. Då kan ekonomin planeras långsiktigt och demokratiskt.
-Man kan planera in så att alla har arbete.
-Kreativitet kan uppmuntras som nu;
-Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning;
-De som arbetar får större inflytande på arbete lokalt och mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati;
-Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska finnas – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc som nu);
-Genom att media, eller en stor del av media i alla fall, ägs av samhället blir möjligheterna till korrekt information och allsidig debatt större än nu;
-Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, ingen/liten arbetslöshet och större trygghet.
-Samarbete mellan företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage kan elimineras);
-Självklart ska man kunna byta jobb;
-Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst och ge trygg framtid för kommande generationer, inte som nu.
-Saklig och om möjligt vetenskaplig baserad kunskap ersätter vilseledande reklam.

För detta behövs massrörelser och klart utformade, mer konkreta program än dagens för en demokratisk, socialistisk värld. Det gäller att i fråga efter fråga ge information om och förslag på hur detta ska ske. Förslagen ovan måste utvecklas!

intressant.se, Sverige, barn,kriminalitet, ohälsa, orättvisor, politik, kapitalism, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialism, socialt, USA, fattiga,miljardär, imperialism, skatteparadis,

DN 18/6 DN Debatt 14/3 Radionyheterna 4/2
Bill Moyers 18/6

ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4 Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9

Källa: Capgemini Financial Services Analysis. 2014