Talare: Ulf Karlström, en författare till boken ”USA som världspolis”
Plats: Viktoriaskolan, Viktoriasalen, lördagen 15 mars kl 13.

Arrangörer: Clarté, FiB/K

Ulf Karlström presenterar den faktiskt unika boken ”USA som världspolis. Amerikansk utrikespolitik och ekonomi efter 1945”, som han skrivit tillsammans med mig. Boken på närmare 400 sidor kan köpas för 185 kr, exkl porto från macoma.karlstrom@telia.com. Oavsett uppfattningar om världspolitiken hittar du massor av fakta och referenser. Köp, läs, njut, förarga dig, reagera! Alla kommentarer till boken publiceras här på bloggen, även om någon rentav är kritisk.

Vad handlar den om?
USA är världens mäktigaste stat och dominerar helt militäralliansen Nato. Denna stat har sedan mer än 100 år varit inblandad i ett mycket stort antal konflikter och krig över hela världen. USA har blandat sig i andra länders inrikespolitik i en omfattning som saknar historiskt motstycke. Man har smugglat in pengar och vapen till USA-vänliga grupper, startat upplopp och uppror, tillsatt och avsatt presidenter, anfallit och ockuperat andra länder.

Hur har det kunnat bli så? Boken presenterar en mängd fakta om USA:s utrikespolitik, ekonomi, handel och militära kapacitet och hävdar att utrikes- och militärpolitik har sin grund i ekonomiska intressen. Här ges vidare en bred beskrivning av FN och andra internationella organisationer, biståndspolitik, världsfattigdomen samt den globala ekonomiska
ordning vi ser idag.

Trots USA:s mäktighet har dess ledning försatt sig i ett allt svårare läge, där nya stater och grupperingar är ivriga att ta över. I två avslutande kapitel försöker vi bedöma de aktuella motsättningarna i världen och vad vi kan vänta oss av framtiden.

Vi försöker också ge beskrivning av karakteristika för dagens imperialism, dels mot bakgrund av analys av de data vi har och dels mot bakgrund av andra författare arbeten, alltifrån Hobson över Lenin och Magdoff till Fuchs och Harvey.

Efter förfrågan från läsare återger jag nedan bokens innehåll i kapitelformat. Sammanfattning finns i sluten av varje kapitel och som sista kapitel för hela boken. För Kapitel 11 återges avsnitten i kapitlet samt början på ett av avsnitten:

Förord
Kapitel 1 • USA:s utrikespolitik 1945–2013
Kapitel 2 • Den ekonomiska utvecklingen 1945–2013
Kapitel 3 • Valutor och dollarn som världshandelsvaluta
Kapitel 4 • Global handel, utbyten och råvaror
Kapitel 5 • Var står Förenta Nationerna?
Kapitel 6 • Några viktiga internationella organisationer och samarbetsfora
Kapitel 7 • Fattigdom, lån och hur USA & Co motverkar utvecklingsländernas utveckling
Kapitel 8 • USA:s militära kapacitet och funktion
Kapitel 9 • Konsten att legitimera krig
Kapitel 10 • Är USA imperialistiskt?
Kapitel 11 • Motsättningar och konflikter
Kapitel 12 • Perspektiv och framtid
Kapitel 13 • Sammanfattning
Ordförklaringar
Förkortningar
Register A–Ö

Kapitel 11 • Motsättningar och konflikter (sidonummer) 312
11. 1 Inledning 312;
11.2 Den bipolära världen 1945–1990 313;
11.3 Europeiska protester – Frankrike 315;
11.4 Den unipolära världen 316;
11.5 BRIC, BRICS och G20 – konkurrenter om den unipolära världen 318;
11.6 En multipolär värld 321;
11.7 Sammanfattning 326;
11.8 Litteratur 328

Inledning till avsnitt 11.6 En multipolär värld 321-325;
”USA:s makt är formidabel. Med en BNP 2010 på nära 15 000 miljarder dollar, nästan lika stor som hela EU med 27 medlemsstater
och mer än dubbelt så stor som Kina (CIA World Factbook 2010) intar landet en totalt unik position. Denna backas ytterligare upp av
att USA ensamt svarar för nära 40 procent av världens samlade militärutgifter, har egna trupper i 150 länder och mer än 700 militärbaser över hela världen. Ändå är kanske »det amerikanska unipolära ögonblicket över« (Ojanen et al. 2011). Är det så? Hur har det i så fall kunnat ske?

Det finns flera faktorer som bestämt den förändrade scenbilden för USA. Krigen i Afghanistan, Irak och andra militära äventyr, förebärande »kamp mot terrorism« i kombination med ofinansierade skattesänkningar under president Bush började bygga upp underskottet i de amerikanska statsfinanserna. Finanskrisen 2008 ledde till lågkonjunktur med hög arbetslöshet och stora statliga insatser till banker och bilindustri. Motsvarande stimulansåtgärder har fortsatt under Obama, med budgetunderskott på 10 procent av BNP. De totala skulderna ligger idag på nivå med hela BNP.

Till detta kommer ett långvarigt handelsunderskott gentemot utlandet (se kapitel 4). De utländska fordringarna på amerikanska statspapper är också gigantiska, med bland annat Kina och oljeexporterande stater som stora kreditgivare. Sammantaget är detta en orsak till USA:s försvagning som enda supermakt, vilket också innebär en försvagning av Triaden* och därmed av den unipolära världsbilden. USA har varit en stor avsättningsmarknad för kinesiska företag eller i Kina baserade utländska företag. Det har också varit en anledning till att Kina stött USA genom köpen av statspapper. Det har upprätthållit en stark efterfrågan på kinesiska lågprisvaror i USA. Nu finns emellertid tecken på att Kina sprider sitt innehav av statspapper (Harvey 2010).

En försiktig ökning av arbetarlönerna i Kina och explosionen av medelklassen har börjat skapa en stark inhemsk efterfrågan. Och redan har enkla monteringsfabriker börjat flytta ut från Kina, mot ännu fattigare länder, med låga löner, som Vietnam, Kambodja och Indonesien. Kina går därför en känslig balansgång mellan ökningen av den inhemska lönenivån och sin exportdrivna ekonomiska utveckling. Emellertid har Kinas tekniska nivå höjts och hela produktionen består inte längre av billiga exportvaror av låg kvalitet. Kina närmar sig därför en brytpunkt där exporten till USA blir mindre viktig. Då kommer Kina troligen att börja sälja amerikanska statspapper i en försiktig ökande takt. Det är sannolikt att detta kommer att orsaka oro, ja kanske mycket stark oro och turbulens, på finans- och valutamarknader och försvaga dollarns ställning som reserv- och världsvaluta. Det är inget långsökt perspektiv.

Vi bevittnar idag en viss, generell förskjutning av den ekonomiska makten från USA och Triaden* till Latinamerika och Asien, symboliskt avspeglad genom att G20, med 19 stater, detroniserat G7/8. Nästan dagligen publiceras en svärm av artiklar i ekonomitidningar om Kinas framväxt som den troliga, kommande supermakten. Men även Ryssland, Indien och Brasilien, för att nämna tre andra stora ekonomier bland utvecklingsländerna, kommer att spela en ökad roll på världsscenen, med ytterligare potential för länder som Indonesien, Mexiko och Nigeria och andra länder i Afrika att stiga fram. Finanskriserna 2008 och 2011 i USA och EU har avslöjat stora nackdelar för i första hand Triaden* genom den nyliberala regimen med fria, halsbrytande finansspekulationer, ökad acceptans för hög arbetslöshet och fortsatt utläggning av allt större delar av tillverkningsindustrin till utvecklingsländer med låga arbetskostnader i jakten på allt högre profitkvoter (se vidare kapitel 2 och 6). Termen de rika och/eller stora utvecklingsländerna är knappast så entydig som man ibland vill göra sken av. Skillnaderna mellan dessa länder är stora, med olika problem. Religionen fungerar till exempel som en mycket stor belastning för utvecklingen i länder som Indien och Nigeria…..”

intressant.se, USA,ekonomi, politik, imperialism, krig, fred, orättvisor, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, hälsademokrati, socialism, FN, Världsbanken, ideologi, valuta,kriminalitet, handel,

DN 4/11 DN 2 4/11 ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4 Flamman

Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust DN recension DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9