Anders Romelsjö på jinge.se

Jair Bolsonaro, kallad ”Tropikernas Trump” vann presidentvalet i Brasilien

Denna artikel har flyttats till nya bloggen Globalpolitics.se. Där sker också fortsatt diskussion av artikeln.
Jair Bolsonaro, kallad ”Tropikernas Trump” vann presidentvalet i Brasilien.

Där finns massor av andra intressanta artiklar.

Gå till globalpolitics.se!

Anders

, , , , , , , ,
, , , ,

18 svar till “Jair Bolsonaro, kallad ”Tropikernas Trump” vann presidentvalet i Brasilien”

  1. Bankirvampyren satt sin kandidat till makten. Denne springpojke som svarar till namnet Bolsonaro ska nu göra som han blir till sagd av bankirhussen. Brasilien ska utsugas som bara den. En viktig medlem av BRICS ska kapas bort. Vampyrens strategi i nötskal

    • Vem eller vilka är det som är ”bankvampyren”?
      Kan du namnge något företag eller person?

  3. ””Religion är opium för folket.” Så trodde jag också tills ganska nyligen att Marx hade uttryckt sig, men i Sven-Erik Liedmans bok ”Karl Marx: En biografi, 2015.” hävdar han med bestämdhet att där står ”folkets opium”, och det innebär en viss skillnad. ”Opium för folket” antyder att någon ”matar” folket med religion förs att döva det, ”folkets opium” antyder att folket självt tar det för att stå ut.

    • Den unge Karl Marx 1844 talade om religionen som ”das Opium des Volks”, vilket nog bäst översätts med ”folkets opium”. Annars heter det väl ”Opium für das Volk”. (Jag har inte läst tyska på 55 år och kan ha glömt).

      ”– Men det var faktiskt Immanuel Kant som nästan ett halvsekel tidigare började tala i dessa termer, berättar Sven-Eric Liedman, pensionerad professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet.
      Mindre känt är att historikern och författaren Erik Gustaf Geijer redan i november 1839 – fem år före Karl Marx – skrev om religion som ett ”opiat, som ingives hopen såsom bedövningsmedel”.
      Det var den från konservatismen avfallne Geijer som nu radikalt och kritiskt diskuterade samhällsfrågor i Litteraturbladet: ”Religion och moral förordnade såsom dövande medel mot orättvisan, äro verkligen detta opiat, som kan medföra slummer …” Han syftade på att många i hans samtid gav denna bild av religionen som opium, och det visar sig att även Friedrich Hegel och hans lärjungar ibland nämner opium i olika betraktelser över bland annat indisk religion och filosofi.”       Forskning och framsteg.

    • På tal om ”Opium för folket”. Här något om kristen kommunism, som är en form av religiös kommunism baserad på kristendomen. Det är en teologisk och politisk teori som bygger på uppfattningen att Jesus läror tvingar kristna att stödja kommunismen som det ideala sociala systemet. Trots att det inte finns något universellt avtal om det exakta datumet då kristen kommunism grundades, hävdar många kristna kommunister att bevis från Bibeln föreslår att de första kristna etablerade sitt eget lilla kommunistiska samhälle under åren efter Jesu död. Alla de troende var en i hjärta och sinne. Ingen hävdade att någon av deras ägodelar var deras egna, men de delade allt de hade.

      • Kristen kommunism har jag aldrig hört talas om men det låter troligt. Den tidiga kristendomen tilltalade främst kvinnor och jag föreställer mig den var både humaniserad och socialiserad precis som man kan uppleva vänstermänniskor. Men liksom kommunismen hade den tidiga kristendomen starka fiender så innan rörelsen blev tillräckligt stor så måste de samlas på hemliga möten. Sådana möten brukade ha en symbolisk bild av en fisk som inbjudan och kallelse. Fortfarande idag kan man se den här fisken till exempel på kristna människors bilar.

  4. Det är inte högern som vunnit valet i jättelandet Brasilien. Det är socialismen som begåvats med ännu ett misslyckande. Socialismen, denna antikapitalistiska kvarleva från det brutal-liberala 1800-talet som nått vägs ände i vår nutid. Kommunism är inte längre att se framåt. Den har istället blivit en längtan tillbaka till någon idyllisk förhistorisk tid. Brasiliens plötsliga högersväng på folkligt mandat borde nu sända chockvågor till den även misslyckade socialistregimen Maduro i Venezuela. Jag tror inte USA behöver göra så stora ansträngningar därför regimen där kommer förmodligen braka samman av sig självt. För några år sedan såg jag Latinamerika som socialismens stora hopp men idag tycker jag nog socialismen ser ut att vara hopplös precis överallt. Det är snart bara Kuba kvar men succesivt tror jag marknadsekonomin kommer göra sitt intåg även där. Det är klart tråkigt med regnskogens avverkning i Brasililien men med en slösaktig och produktionshandikappad socialistregim får den ändå inte vara ifred. För när företagen är utplundrade blir det ändå naturen som får betala regimens hjälp till ”fattiga människor” som kan hjälpa dem kvar vid makten. Kan Bolsonaros högerpolitik få igång den ekonomiska tillväxten så kan fler munnar mättas den vägen utan det behöver huggas ned mer regnskog men det kommer det säkerligen göra ändå eftersom skogsägarna känner behovet från marknaden. Så egentligen kvittar det om det är socialist- eller högerregim. Regnskogen huggs tyvärr ned ändå.

    • Kort svar: Den tidigare regeringen var inte socialistisk, utan kapitalismen var nog lika dominerande i ekonomin som i USA eller Sverige. Visste du inte det? Men den genomförde en del reformer i socialdemokratisk anda som minskade fattigdomen och de mycket stora socioekonomiska skillnaderna i Brasilien (på USA:s och Mexikos nivå). Landets ledning är mycket korrumperad. Det vore otänkbart i en rättsstat att avsätta president Rouseff och sätta förre presidenten Lula i fängelse. USA har tidigare stött statskupper i Brasilien som medfört diktatur. Venezuela:Sätt dig mer i frågan t.ex. genom att läsa artiklar här. USA stödjer en del av den kapitalistiska högern i dess sabotage av ekonomin där. Regnskogen behöver alls inte huggas ned.

    • Inget märkligt med det. Ren artighet av Putin (och massor av andra politiska ledare, vilket inte säger något i sig. Uttryck för din enögdhet inför Rysslands politik?

    • Som den slipade diplomaten Putin är så kommer han att ha så pass bra kontakter med Bolsonaro som han bara kan ha.
      Även om han egentligen hade sett ett annat valresultat så gäller det att minimera skadan så mycket det bara går.
      Brasilien är genom sitt medlemskap i BRICS en viktig strategisk partner för Ryssland även om handelsvolymerna länderna emellan inte är så stora.
      Misstänker dock att Turkiet blir den sjätte medlemsstaten där och Brasiliens roll decimeras en del ytterligare.

  6. Vad vet du Kerstin, om hur man umgås mellan stater, eller mer allmänt människor emellan? En liten skolhistoria:
    På 1990talet hade jag en klass elever i vilken en grupp pojkar ständigt bråkade. ”Stick och brinn”, ”Din jävel”, ”Jag hatar dig” etc. hördes med jämna mellanrum. På sitt vanliga mesiga vis hade elelvårdteamet försökt prata pojkarna tillrätta, få dem att bli vänner, men utan resultat, naturligtvis. Eftersom problemet drabbade hela klassen tog jag till slut upp det med hela klassen. Jag sade ungefär: ”För mig får ni utan vidare fortsätta att hata varandra. Så är det i livet. Alla gillar inte alla. Men eftersom ni nu går i samma klass måste ni på något vis kunna umgås på ett mindre aggressivt sätt”. Jag fortsatte: ”jag kan ta ett exempel som gäller mig själv. Här på skolan finns det en lärare som jag helst skulle vilja sparka i arslet varje gång jag ser honom. Han smörar för rektorn och pratar ofta skit bakom ryggen på en del kollegor”. Det blev dödstyst i klassen och jag fortsatte: ”Men det kan jag ju inte göra. Vi måste kunna umgås på ett normalt sätt, ja ibland måste vi kunna ha ett ganska bra samarbete då vi har en del elever gemensamt”. Efter en kort paus ropade flera elever: ”Vem är det Skalman (mitt smeknamn som lärare), vem skulle du vilja sparka i arslet?” ”Det förstår ni väl att jag inte kan säga. Vad skulle hända om det namnet kom ut?” Arbetsklimatet i klassen blev efter detta påtagligt bättre.

    Det är så här det ligger till Kerstin. Man måste kunna umgås på ett normalt vis. Och det är fullständigt normalt för vilken statschef som helst, även Putin, att gratulera den nyvalde presidenten i Brasilien. När D. Trump kallade Nordkoreas president för ”little rocketman” var det däremot inte normalt, han betedde sig som mina bråkiga elever.

  7. Mycket intressant och initierad sammanfattning från Erik van der Heegs FB-blogg (Erik är skribent på Ledarsidorna.se):

    ”Presidentvalet i Brasilien:
    Eftersom den svenska medierapporteringen är så förbannat usel vad gäller Brasiliens nyvalde president, Jair Bolsonaro, tänkte jag skriva lite om vad vi kan vänta oss från honom på det utrikespolitiska planet – det är ju dessa aspekter som (kanske) kommer beröra Sverige mest.

    Om man skall utgå från Bolsonaros uttalanden i valrörelsen står den brasilianska utrikespolitiken inför en rejäl omdaning efter 15 år med vänstersocialistiskt styre. Bolsonaro har ännu inte meddelat vem han tänker utnämna till utrikesminister, men ett namn som nämnts allt oftare är diplomaten Ernesto Fraga Araújo, för närvarande chef för USA/Kanada-desken på brasilianska UD.

  8. När man pratar om socialismens misslyckande i Latinamerika så finns det flera problem.
    Det första är att ingen förutom Kuba ens påstått att de har socialism. Alla andra vänsterregimer har befunnit sig på en socialdemokratisk skala med blandekonomi som bas.
    För det andra nämner ingen de stora skillnader som finns mellan dessa regeringar. Ingen nämner Bolivias och Ecuadors enorma framsteg, faktiskt så stora att inte ens fienden dvs Världsbanken och Valutafonden kan förneka framgångarna. Brasilien hade också enorma framgångar ekonomiskt som bromsats något iom sjunkande råvarupriser. Man hade t.ex en negativ tillväxt på dryga 3% två år i rad men är nu tillbaka med en normal tillväxt. Det stora katastrofexemplet är Venezuela med c:a 15% negativ tillväxt år efter år sedan 2014! Och det beror inte på socialism. Det beror på en parasitär modell där man försökt leva på vad några tusen pumpar upp ur marken för att sedan dela ut vinsterna i form av lite allmosor till massorna. När man delat ut sina allmosor har man dessutom lyckats slå sönder allt vad prismekanismer heter med hjälp av valutakontroll och priskontroll. För mig är det inte mer socialism än den som bedrivs av Saudiarabien där oljeinkomsterna ger stora inkomster och subventionerade lån till landets medborgare. Socialism för mig innebär ett samhälle där alla deltar och har inflytande över produktionen. Så jag hävdar att överlag har vänsterregimerna i Latinamerika varit framgångsrika med undantag av Kuba och Venezuela. Att man förlorat en del val beror på andra saker. Kanske en annan diskussion men eftersom jag deltagit aktivt i Colombias val känner jag igen i stort sett alla argument och manipulationer som den nygamla högern använder för att gripa makten och som nu upprepats i Brasilien. Fakenews, sociala media och reaktionära evangeliska och katolska ledare är några av ingredienserna.

    • Vem säger att Venezuela är socialistiskt? Inte är det Venezuelanska kommunistpartiet i alla fall. De är kritiska till Maduro och hans korruption. Så kritiska att de har av Maduros regering blivit anklagade för att ligga bakom attentatet mot Maduro i höstas.
      Ecuador använder det kenynesian ekonomiska systemet, och det är inte mer socialistiskt än Venezuelas. Både Ecuador och Venezuela är socialdemokratiskt. Det är som att jämföra svensk, norsk, brittisk, osv socialdemokrati.
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Keynesianism
      Ecuador har inte heller en nationell valuta. De använder US dollar (allt enligt uppgift), och en centralbank som bestämmer räntan (Sovjet hade banker där folk kunde låna utan ränta, vet inte hur det är på Kuba). Det sägs även att det ekonomiska systemet i Ecuador är likt Pinochets system. Vilket jag definitivt inte kan associera med socialism.
      Du nämner inte Nicaragua i din bedömning som misslyckade vilket du tidigare har gjort.
      Hur bedömer man om vänsterregimer är framgångsrika eller inte? Ja, det beror på som du säger, Sven, på medborgarna själva och hur pass väl de kan påverka i olika beslut i landet. Men också på propagandan och påverkan utifrån som vill fälla regeringen (regeringarna), t ex sanktionerna mot Kuba.
      Du försöker göra det till att det är Kubas och Venezuelas (som inte regeras av kommunistiska partier) fel, deras version av socialism, som gör att Bolsonaro och fascismen vinner terräng i Brasilien och i övriga världen. Detta har jag hört tidigare – många gånger. Men då hade det gällt Sovjetunionen. Det gick och går ut på att om Sovjetunionen inte hade funnits så hade socialismen idag varit fullt verklig. Men så är det inte. Om Frankrike (eller Kanada eller rent av USA) hade blivit socialistiskt före Ryssland så hade det internationella kapitalet slagit ner på det socialistiska Frankrike.
      Varför tror du att den negativa propagandan från väst koncentrerade sig på Sovjetunionen och inte på Kina – eller som du säger Ecuador och Bolivia? Den nämnde ungefär liknande som vi får höra om Venezuela och Kuba. Kuba är det si och så – allt i negativa termer. Vilket skrämmer naturligtvis folket. Och som även Brasiliens invånare har fått höra.
      Vi måste förstå att kapitalet använder all negativ propaganda dom kan för att slå tillbaka socialismen – oavsett vilket socialistiskt land det är, och jag talar om realsocialismen och inte Kinas konstiga version av kapitalistisk socialism (vilket är ungefär detsamma som socialdemokrati).