På väg mot ett tvåpartisystem?


Jonas Hinnfors ställer rimliga frågor i en artikel på SVT Debatt. Frågan är om Sverige är på väg mot ett tvåpartisystem likt det som så effektivt saboterar politik i United States of America. Det är en rent ut sagt förfärande vy som uppenbaras för de svenska väljarna, och frågan är om den inte redan är genomförd.

Jonas Hinnfors/ SVT Debatt: ”Förtroendet för Håkan Juholt och socialdemo-
kratin tycks vara inne i fritt fall. Men bakom krisen finns ett mer strukturellt problem att brottas med, nämligen att svensk riksdagspolitik har börjat närma sig ett slags tvåpartisystem där både socialdemokraterna och alliansen har svårt att formulera sina visioner. När förtroendet för Juholt dalar kan missnöjda vänsterväljare nu plötsligt ta steget över till vänsterpartiet som driver en betydligt tydligare vänsterinriktad socialdemokrati.”

Jag måste medge att jag tycker att det ligger en hel del i hans resonemang. Ser jag till mig själv så bekymrar jag mig nästan lika mycket hur det går för Juholt och (S) som jag funderar på det parti jag stöder och röstar på. Jag kan bli sur när socialdemokraterna utsätts för orättvisa påhopp, och jag kan ge mig till att försvara Juholt mot hans kritiker inom hans eget parti, det är en bra illustration av det Hinnfors skriver.

Är det en korrekt verklighetsbeskrivning så måste man fullfölja frågan, är det som Hinnfors säger, är vi på väg mot ett tvåpartisystem av amerikansk modell? Är vi det så kan man packa ihop sina pinaler och begära politisk asyl i Norge enligt min uppfattning. Ett tvåpartisystem kan omöjligen möta folks behov av politisk tillhörighet, hur ska man navigera mellan demokrater och konservativa? Åtminstone undertecknad skulle få stora problem. (fortsättning nedan..)

För även om vi inte har ett strukturellt tvåpartisystem så är det i alla fall så som det fungerar i praktiken idag, de enda som står utanför det hela är fascisterna, alla andra har sin grupptillhörighet även om Miljöpartiet idag aspirerar på att ta över Centerpartiets plats i regeringen när centern ramlar ur i valet 2014. Kristdemokraterna lär som bekant också åka ut ur Riksdagen och då kommer Miljöpartisterna att fullborda sin egen omsvängning genom att bli för kärnkraft och vargjakt, vi har som bekant sett det förr när miljöministern var en miljöministerattrapp.

Jag ser mig själv i framtiden, en gubbe som står med en kvast på farstubron till en hytte som saknar både elektricitet och internet och säger: ” – Hä gott me kaffe…”

it Andra om: , , , , , dn1 svt ab12 ex12 svd12


11 svar till “På väg mot ett tvåpartisystem?”

  1. Den verkligt spännande frågan är väl vad som händer i valet 2014. Om alliansen förlorar det på grund av att ett eller två borgerliga stödpartier ramlar ur riksdagen kommer detta troligen att betraktas som ett demokratiskt haveri. Särskilt på den borgerliga kanten.

    I så fall tror jag att vi får se en väldigt tung omvärderingsprocess i svensk politik. Blockpolitik i allmänhet och alliansbyggen i synnerhet lär få ett synnerligen dåligt rykte. Kanske får vi då en återgång till tankesättet att politiskt mångfald är viktigare än långvarig stabilitet.

    • Det där har ju vänsterkanten haft risk för också med att V nästan legat på gränsen och det hade varit ett demokratiskt haveri även då så det har inget med block att göra. Nu lär det inte hända för S och M har gott om folk som stödröstar på de mindre partierna, vilket i sig är ett demokratiskt haveri.

      Jag tycker fortfarande att man borde införa ett annat röstsystem. Det löser kanske inte alla problem (och medför säkert nya) men det är bättre än det nuvarande.
      http://www.youtube.com/watch?v=3Y3jE3B8HsE

    • Har alltid varit emot blockpolitik. Anser det vara ytterst odemokratiskt. Som Jinge nämner det så USA är ett lysande exempel på en havererad blockpolitik. Där har visserligen själva valstrukturen allvarliga demokratiska fel inbakade från första början. Det finns fler partier än demokraterna och republikanerna men strukturen hindrar dem alla att komma till makten. Dessutom har vi elektorsrösterna som är till för att hindra ”fel” personer till att bli president. Nu blev ju ”fel” person i alla fall president tack vare elektorsrösterna, nämligen George W. Bush. Är övertygad om att Al Gore hade hanterat alla skeenderna efteråt avsevärt bättre än Bush Jr. Nej. Det amerikanska röstsystemet är krångligt och korrupt odemokratisk. Inte att undra på att politikerföraktet är mycket stort i USA.

      Jag har också alltid ansett att Alliansen är djupt odemokratisk. Borgerlig samstämmighet är inget självändamål. Att alla är ”borgare”, är undefär som att säga att all stadsbefolkning är exakt likadana. Dessutom var ju liberalernas största fiender de konservativa under lång tid. Varför nu liberalerna verkar lägga sig under de konservativa fattar jag inte alls. Socialisterna och liberalerna i USA är förenade i vänstern. Liberalism ska INTE handla om att den med mest pengar ska ha mest frihet.

      • Socialisterna och liberalerna i USA är inte alls riktigt förenade i vänstern. Det går inte att jämföra USAs block med Svenska. I USA finns ingen riktig vänster; de har bara rejält höger och lite mindre rejält höger.

        Enligt Politicalcompass var Sverige 2008 fortfarande det land i EU som var minst åt höger och det 3e landet som var mest fritt. Jag tror vi mest tycker att gräset är grönare på andra sidan här.

        Sedan handlar inte elektorsystemet om att förhindra ”fel” person utan om att stater ska vara viktiga oberoende av deras storlek. Nu säger jag inte att systemet är dåligt utan bara att det har en annan bakgrund.

        • I stort sett skulle jag ge dig rätt, frånsett att det inte skulle vara några socialister i USA. Det är ett såpass stort land som därigenom inte saknar någon politisk inriktning. Det finns socialister. Michael Moore betecknar sig själv som liberal, men han ser mycket gott i ”socialistiska” länder såsom Sverige. Visserligen har han nu bannat Sverige för våran dispyt med Assange. Nu när han ska utlämnas får jag titta lite närmare på hur Michael Moore reagerar.

          Problemet för socialisterna i USA är att under kalla kriget kunde man varken kalla sig kommunist eller socialist öppet utan att få statens agenter på sig. Där har det också varit ett skoningslöst kampanjande emot just socialister bland annat av media med FOX i främsta leden.

          Pratar du om ”health care” och andra sociala frågor så ses du som liberal och därmed vänster, pratar du däremot om hur mycket du får behålla själv och privata lösningar, ja då är du konservativ.

          Så ser den politiska verkligheten ut i USA i grova drag!

  2. Man får ändå konstatera att högerpressen har gjort ett skickligt jobb med att demonisera Juholt och samtidigt styra bort intresset från den gigantiska överföringen av makt och pengar till dem som redan har mycket. Det vore befriande att se t. ex. DN publicera flera sidor om någon regeringsledamot och minister som lyft fullt hyresbidrag för sig och sin sambo under flera år. Nå – det står inte på Bonniers agenda så det lär vi få vänta förgäves på.

      • Man kan ju t.o.m få för sig att, enda sättet för ett Parti kan hamna i Regeringsställning är genom en vänligt sinnad Media:)

        Sorgligt!

  3. Fast det där stämmer ju inte riktigt, centern var ju stödparti till sossarna under 90-talet och innan dess har ju borgerliga partier stött sossarna också. Vänsterpartiet har dock haft inställningen att aldrig fälla en socialistisk regering, vilket kan bero på att alternativet kanske vore värre. Men å andra sidan skulle det kunnat leda till att sossarna vågat röra vid vänstern tidigare än 2009.

    • Jo ren bullshit att centern inte kan samarbeta med några andra partier än moderaterna. Fast det var ju förstås skrikiga Maud Olofsson som sade det.

      Maud Olofsson sänkte partiet, nu ger Annie Lööf det dödsstöten.