Översvämningen i Kalmar och Småland



Det är lite lustigt, varje gång man skriver om något väderrelaterat som i sin tur kan ha bäring på en kommande klimatförändring så kommer det ett antal tjafsande foliehattar.

Jag säger inte att jag vet att en kommande klimatför-
ändring kommer sig av utsläpp av koldioxid, men visst är det troligt att FN:s klimatpanel, IPCC, har rätt i sina antaganden. Att det dyker upp folk som anser att allt egentligen är en konspiration ledd av Al Gore, eller varför inte någon folkgrupp som för klä skott för allt elände på jorden, det imponerar inte på mig. Jag konstaterar bara att situationen i delar av Kalmar län och i östra Småland är rätt så eländig.

Om det sedan beror på skogsägarnas näst intill brottsliga begär efter att få kalhugga skog, eller om det beror på utsläppen av växthusgaser spelar ju ingen roll i den akuta situationen. Men är det växthusgaserna så lär vi alla drabbas. Bilden här föreställer Gamla Stan i Stockholm om nu någon behöver få det förklarat för sig. Så lär det bli om det är växthusgaserna som ställer till eländet, men bråka gärna med varandra på andra bloggar. Det är inte kul att få läsa svulstiga kommentarer för sedan bemötas av någon som anser sin prestige hotad för att hon/han möter protester.

Jag hade nog egentligen hoppats på att den nivån på diskussionerna hade upphört i och med att man lämnat lågstadiet, men uppenbarligen är så inte fallet.

Men protestera då på annat håll, eller varför inte skriva en insändare eller ringa Ring P1??


it Andra om: , , , , , , dn123 svd123 ekot gp12 ab1


16 svar till “Översvämningen i Kalmar och Småland”

  1. Jag läste en bok för ett ganska bra tag sedan. Minns nu varken titel eller författare. Men, boken beskriver ett antal scenarier beroende på om temperaturhöjningen på planeten blir 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 grader.

    Kanske någon av er andra vet titel o förf? Den var i alla fall klart läsvärd och tämligen skrämmande inför vad framtiden kan föra med sig om människorna inte börjar förändra sina vanor en smula.

    Jinges bild av gamlingen är nog ingen framtida omöjlighet, och jag skulle nog välja en bostad betydligt högre belägen än vissa nybyggda exklusiva stadsdelar, om förändringarna fortsätter, tycker jag helt utan vetenskapliga bevis ;-)

    • Jag minns inte heller vad den boken heter, men jag tror att jag vet vilken du menar. För några år sedan var jag på ett heldagsseminarium om klimatförändringar och dess påverkan på framtida samhällsplanering. MYCKET tänkvärt.

    • Kanske man skulle inhandla och restaurera Brahehus?! Ligger på lagom höjd och en makalös utsikt idag, kanske vid strandkanten så småningom. Motorvägen som går alldeles intill lär väl vara avsomnad i en framtid när bilismen i dess nuvarande form är avslutad, så det blir förmodligen minimalt med störningar när den tiden kommer.

      • :-)

        Fast man kan ju mura igen gluggarna, det blir till att tilläggsisolera i vilket fall. Utsikten kan man ju alltid se på utifrån?

  2. Om det nu är skogsägarnas brottsliga begär att få avverka eller om det är Skogsstyrelsens och nuvarande jordbruksministerns brottsliga begär att avverka kan vi tvista om. Jag är inte säker på att så många skogsägare orkar stå emot Skogsstyrelsen, t ex.

    Jag är övertygad om att vi ser en klimatförändring i vardande. Visst kan regnmängder och antal soldagar variera rätt kraftigt över en längre period, men ändå ändras landskapet framför våra ögon.
    Jag var barn på sextiotalet, då fanns det fortfarande flera orkidéer i markerna, där nötkreatur betade. Räck upp en hand, den som sett Adam och Eva de senaste tjugo åren.

    Vi har en annan typ av lantbruk, där många fåglar, insekter, smådjur och växter försvinner i allt snabbare takt. Färre har nötdjur och i stället har man hästar eller får, tex. Respektive djur betar på olika sätt, vilket främjar/missgynnar olika örter.
    Allt fler lantbrukare anväder sig av ”hösilage”-bollarna, de stora vita plastförpackningarna, vilket gör att många fåglar har färre och färre platser att häcka på. Ett exempel på det är kornknarren.

    Det här är inte exempel på klimatförändringar, men exempel på förändringar i landskapet, som i sin tur kan påverka klimatet. Att kalhyggena är fler, som någon kommentator påpekade i ett tidigare inlägg, och att det därmed är färre träd som kan suga upp regnvatten.

    Det finns stadsplanechefer runt om i landet som inte längre tillåter bebyggelse på lägre nivåer än tre meter över havsytan. Man talar om att flytta på Kristianstad, som ligger sankt och som är väldigt utsatt när Helge å (är det väl?) översvämmas av vatten från södra Småland. (Att staden placerades i ett kärr beror på den tidens försvarssystem.)

    • Det är läskigt det du pekar på med hur de förändrade betesmönstren påverkar landskapet. I synnerhet när man förstår att det som vanligt är pengarna som styr alltihop och att vi människor hellre skär ned på kvalitetsråvaror producerade med vettiga metoder än vi drar ned på att köpa den senaste 70 tums LED TVn mm.

      Och en annan sak som är annorlunda idag jämfört med på 60-talet är att då kunde man stanna vid vägkanten, ’sno’ en morot ute i odlingen och torka av den med blasten för att sedan sätta den i sig. I dag vågar man knappt röra jord av rädsla för att dra på sig jordbakterier. Liksom med mjölken, då drack man den spenvarm, om man ville, men idag vågar man inte dricka den utan att pastörisera den. Liksom ungarnas allergier, då fanns allergier med med tämligen blygsam utbredning, idag är ju nästan var och varannan allergisk mot massor grejor.

      Huruvida det är lantbrukets förändringar och/eller andra mänskliga aktiviteter som leder till att det händer saker kan man kanske tvista om men att tro att allt som människorna ställer till med skulle vara utan inverkan på klimatet är nog en smula blåögt. Fortfarande sagt utan bevis ;-)

      Vad klokt om stadsplanerarna tänker sig för vad gäller vattennära lägen! Tyvärr verkar inte Stockholm ha några kloka stadsplanerare :-(

      Så kontentan blir väl då att egentligen är väl en klimatkatastrof exakt det som mänskligheten förtjänar när man inte har vett att nöjaktigt förvalta sina allra viktigaste tillgångar…

      • Det seminarium jag var på häromåret (se tidigare svar till din första kommentar) innehöll föredrag med bl a den då nytillträdda stadsarkitekten i Malmö. Hon visade med alldeles för tydliga (här = skrämmande) kartbilder hur många av de skånska städerna påverkas om/när havsvattennivån stiger med 1, 2 eller 3 meter. Där slutade hon, kanske av omtanke om vår själsliga hälsa ;-).
        Tidigare hade hon bott i Skanör. Vid 3 meters höjning av havsvattennivån, försvinner i princip hela den staden.

        Jag måste säga att det känns bra att bo på en liten höjd i landskapet, där berget går i dagen.

        • Nu är det ju tur att Skåne, i motsats till vad generaliseringarna lyder, inte är platt som en pannkaka. Så det kan ju bli en intressant skärgård av landskapet;-)

          Men vad märkligt det är att inte alla stadsplanerare har de insikterna då det ju handlar om långsiktig planering inför framtiden. Detta i synnerhet efter de översvämningar som faktiskt under årens lopp drabbat både detta land och andra platser.

          För din del kan du ju till och med bli boende på en liten ö där uppe på berget! Har du börjat titta på hurdan båt du ska skaffa?

          • Jag bor redan på en liten ö, i en sjö ;-), med bro till nästa ö, och till nästa, som i sin tur har broförbindelse med fastlandet. Ön lär bli mindre framöver. Jag har seglarcert, men eg skulle det duga fint med en roddbåt, eller möjligen en jolle. Motorbåtar är inte min likör, även om det är bekvämt med en utombordsmotor för att snabbare komma till fiskeställena.

            Min far är från Skåne, från skogsbygderna i norr, så jag vet ju att landskapet böljar. Men orter som t ex Lerberget utanför Höganäs ligger pyrt till, och Åhus, förutom de tidigare nämnda Skanör, delar av Malmö.

            Mölle och Arild ligger högt, dit får de väl flytta då.

            • = seglarcertifikat, vilket i sin tur betyder att man kan stagvända sin jolle, att man kan jippa (vända med aktern mot vinden), att man kan lägga ut från brygga resp lägga till vid brygga, samt klara av en ”man-över-bord-situation”. Ja, så ska man kunna hela terminologin också förstås.
              Tog det som trettonåring på läger. Tog samtidigt förarbevis och några månader senare skepparexamen, som det hette då, på dispens, jag var egentligen för ung, åldersgränsen var 14 år. Nu tror jag man kallar det för ”skärgårdsskeppare” resp ”kustskeppare”, men jag kan ha fel, har inte ägnat mig åt sjöliv särskilt mycket de senaste 30 åren. Båda mina makar har varit/är riktiga landkrabbor och jag blev för bekväm av mig.

  3. Jag fattar inte varför de gnäller. Gör man inga diken så blir det översvämningar…

  4. De verkliga foliehattarna verkar finnas hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Denna artikel är bara en i raden där detta skattefinansierade lobbyorgan förespråkar att vi ska bygga mer utmed sjöar och andra vattendrag.
    http://www.skl.se/press/debattartiklar/sex-punkter-for-att-fa-igang-bostadsbyggandet
    Mantrat tycks vara att nya bostäder vid vatten gör att alla kommuner blir attraktiva och därmed kommer att locka till sig nya invånare. Vad som händer när nederbörden ökar och kommer allt kraftigare (exemplen har varit många de senaste 10-15 åren) tycks Knape och hans gäng anse vara en nullitet.

    • Intressant länk. Sorgligt nog är det just sådana effekter det blir när byggbolagen och kommungubbarna är eller blir vänner. Så såta vänner att de sitter i knät på varandra till och med. Och som sagt långsiktig planering är inte intressant, endast kortsiktighet och snabba pengar. Det gäller att ha mest när man dör som bekant.

  5. Jaha så får man då se och höra på ekot att varningar fanns redan år 2003 i en rapport andgående översvämningsrisker där som det nu svämmat över. Och ingenting tyx man ha gjort i preventivt syfte. Ooops, som det blev… Oavsett klimatförändring eller ej så tycker man ju i sitt stilla sinne att en så pass utförlig utredning om riskerna borde ha lett till någon fomr av åtgärder men men… Die Dumme Schweden?

    Här kan man kolla på en av SR/Ekots, tack alla solidariska licensbetalara;-), sidor :
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5188514

    • Läste för något år sen om att översvämningsrisken i många tätorter, och på vissa håll även på landsbygden delvis beror på ett ändrat byggande. Alltfler bostäder och byggnader för annan verksamhet byggs i strandnära lägen (vem vill väl inte ha sjöutsikt ? :) ) och på nivåer som även vid mer normala flöden är i riskzonen för översvämningar. Lägger man därtill att ändrad markanvändning inom jord och skogsbruk samt allt större hårdgjorda ytor i tätorterna ger en ökad ytavrinning är det upplagt för problem. Höga momentana flöden som vid stark snösmältning och skyfallsliknande regn gör då att de naturliga vattensystemen snabbt fylls med översvämningar som följd.

      Om de ökande nederbördmängderna (snö och regn) är beroende på antropogena klimatförändringar eller har helt naturliga orsaker låter jag vara osagt. Men visst är förändringarna högst märk- och mätbara