Vi hör titt som tätt att Tyskland har Europas starkaste ekonomi. Vad beror det på? En faktor är en stark exportindustri med ett handelsöverskott på nu 8,1 %, en annan svag reallöneökning. BNP steg 0,4 % förra kvartalet säger morgonnyheterna. En viktig faktor är att Tyskland tjänar mycket pengar på Grekland.

En färsk rapport från Halle institutet för ekonomisk forskning (IWH) visar att Tysklands balanserade budget blev möjlig genom att Tyskland tjänat 100 000 000 000 (100 miljarder euro) på lånetransaktioner med Grekland – mer än 3 % av Tysklands BNP. Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble har avvisat en reduktion av Greklands skuld fast alla, till och med IMF, vet att detta är nödvändigt. Han har skrutit över Tysklands balanserade budget – utan att tacka den som tackas bör – enligt tysk forskning.
Rapporten ”Tyskland haft stor nytta av den grekiska krisen” (Germany benefited substantially from the Greek crisis) från Halle Institute for Economic Research (IWH)

Den balanserad budgeten i Tyskland är till stor del ett resultat av lägre räntebetalningar på grund av den europeiska skuldkrisen. Forskning från Halle institutet för ekonomisk forskning (IWH) – Ledamot av Leibniz Association visar att skuldkrisen ledde till en minskning av de tyska räntan med bund hastigheter på cirka 300 punkter (BP), vilket gav ränte besparingar på mer än 100 miljarder euro under perioden 2010 till 2015. En betydande del av denna minskning är direkt hänförlig till den grekiska krisen. När man diskuterar kostnaderna för den tyska skattebetalarna att rädda Grekland, bör dessa fördelar inte förbises, eftersom de tenderar att vara större än kostnaderna, även i ett scenario där Grekland inte betalar någon del av sina skulder.

Vid kriser letar investerare efter säkra placeringar (flykt till säkerhet). Under skuldkrisen inom euroområdet har Tyskland gynnats oproportionerligt. Varje gång det kom dåliga nyheter om Grekland föll avkastningen på tyska statsobligationer, och varje gång det kom goda nyheter om Grekland steg tyska statsobligationsräntorna. Effekterna är symmetriska och uppgick till 20 till 30 BP på en dag vid en viktig händelse, om tiden i januari i år då sannolikheten för en Syriza seger i valet bedömdes hög, eller lite senare när den nya Tsipras-regeringen vägrade ytterligare samtal med trojkan av Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska unionen (EU) och Internationella valutafonden (IMF). Liknande effekter framkom i juni, när först Tsipras-regeringen bestämde sig för folkomröstningen och vid dess resultatet (lägre tysk avkastning), och även när Grekland dukade under för krav från fordringsägare en vecka senare (högre tysk avkastning). Goda nyheter om Grekland under slutet av 2014 och mitten av 2015 kan ha resulterat i 160 punkter högre tysk ränta på statsskulden. Andra länder gynnades naturligtvis också, till exempel USA, Nederländerna eller Frankrike, men effekterna var betydligt mindre.

Även om det är uppenbart att den tyska räntebördan minskades av den grekiska krisen, är det svårt att översätta detta till faktisk budgetbesparingar i euro. IWH använde en standardmetod (Taylorregeln) för att simulera en hypotetisk tysk statsobligation i ett scenario, där de tyska räntorna antas vara oberoende av den europeiska skuldkrisen. Vi visar att denna metod ger en god approximation för tyska räntorna. Med hjälp av denna metod och den faktiska förfallostrukturen av den tyska statsskulden, kan besparingarna i den tyska budgeten beräknas till mer än 100 miljarder euro (eller mer än 3% av BNP) under 2010-2015.
Vid de flesta beräkningar uppgår Tysklands andel i räddningspaketen till högst 90 miljarder euro, inklusive det paket som nu håller på att förhandlas. De maximala osäkra och framtida kostnaderna för att rädda Grekland Tyskland är mindre än fördelarna redan för den tyska budgeten.

intressant.se Grekland, euro, EU, politik, USA, Tyskland lån, folkomröstning ekonomi euro, kapitalism politik demokrati

Tysk forskningsrapportPål Steigans bloggNyhetsbanken -tysk exportPål Steigan 13/7Deutsche Wirtschafts NachrichtenDer SpeigelPaul Krugman i NY Times 12/7Pål Steigan 14/7 DN 14/7 Artikeln på Nation of ChangeE24Pål Steigan Krugman hyllar Nej NY Times 6/7 DN 6/7 Dagens Industri 30/6 AB 30/6 Pål Steigan 22/6DWN 22/6 svD 19/5 DN 15/5DN 26/1SvD 26/1Nyhetsbanken 12/1Kolationsregering SvD 26/1 Sveriges radio 26/1 Radiodebatt 22/1 DN Nyhetsbanken om Grekland SKP om GreklandPål SteiganSyrizaledarens artikel 21/1 DN Debatt 24/12 2013 SvD 24/12